Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 6 oktober 1945 - Induktionsvärme, av Gunnar Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1092
THiKNISK TIDSKRIFT
Fig. 9. Nomogram över inträngningsdjupet vid en
elektromagnetisk vågs inträngning i en plan metallyta vid olika
material och frekvenser.
pet blir litet i förhållande till arbetsstyckets
minsta krökningsradie.
Eftersom materialkonstanterna och därmed
Djup
Fig. 10. Schematisk bild av ström- och temperaturförloppet
vid uppvärmning av omagnetiskt resp. magnetiskt material1,
med hänsyn tagen endast till motståndsökningen vid
temperaturhöjningen; i verkligheten kommer
värmeledningsförmågan att förorsaka en utjämning och ökning av
värme-energins inträngning.
strömmens inträngningsdjup ändras under
uppvärmningens gång, måste man fråga sig vilket
slags medelinträngningsdjup man skall räkna
med. Fig. 10 visar schematiskt mekanismen vid
energins inträngning i materialet. Vid
omagnetiskt material får man i första ögonblicket en
strömfördelning efter en exponentialkurva såsom
visas på fig. 10 a. Temperaturen börjar då
omedelbart stiga i ytskiktet, vilket medför minskad
ledningsförmåga och därmed minskad
strömstyrka i ytan. Strömmen kommer då att gå mera
på djupet såsom de övriga båda kurvorna visa.
På grund av strömstyrkans avtagande på ytan,
kommer stegringen av yttemperaturen att försiggå
långsammare, så att temperaturkurvorna få den
form, som fig. 10 b visar. Hänsyn är här ej tagen
till värmets spridning genom ledning och
strålning utan endast till materialets värmekapacitet.
Genom värmeledning sker en ytterligare
utjämning utöver den som förskjutningen av
strömbannan åstadkommer. Fig. 10 c och d visa
motsvarande förlopp, då materialet från början har en viss
permeabilitet, som dock vid en viss temperatur
(Gurie-punkten) plötsligt upphör, samtidigt som
den elektriska ledningsförmågan minskas
betydligt. Kurvorna bli då som synes ändå
gynnsammare, då det gäller att upphetta ytan till
härdtemperaturen, som vanligen ligger något ovanför
Curie-punkten. I åtskilliga praktiska fall rör man
sig dock med så hög magnetisk mättning, att
detta fall icke är aktuellt.
Strömfördelningen i arbetsobjektet vid olika
former på upphettningsspolen visas i fig. 11. Om
man såsom fig. Ila visar har en enda slinga
liggande kring arbetsobjektet, erhålles en
koncentration av strömmen i arbetsstycket intill
upphettningsspolen och alltså upphettning endast på
denna punkt. Om arbetsstycket införes i en spole,
som är längre än detta, erhålles en koncentration
av strömmen till arbetsstyckets ändar såsom fig.
11b visar. Vid lämplig avvägning av spollängden
i förhållande till arbetsstycket, kan en relativt
jämn strömfördelning utefter arbetsstyckets hela
längd erhållas såsom fig. lic visar. En detaljerad
undersökning har visat att den jämnaste ström-
Fig. 11. Strömfördelning i objekt och spole vid cylindrisk
anordning och olika inbördes längd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
