Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 6 oktober 1945 - Handbok i industriell driftsekonomi och organisation, av Nils Fredriksson - Svensk handelspolitik efter kriget, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 oktober 1945
1101
Handbok i industriell driftsekonomi och organisation,
av C Tarras Sällfors m.fl., Natur och Kultur,
Stockholm 1945. Ca 1 500 s. 90 kr.
Industriell driftekonomi och organisation innefattar en
mångfald problem, vilkas behandling under de senaste
årtiondena tilldragit sig ständigt ökad uppmärksamhet.
Ekonomin kräver den mest ändamålsenliga anordning av
företaget i dess helhet, dess tekniska utrustning och vad
därmed sammanhänger men icke mindre en
ändamålsenlig planläggning och ledning av själva arbetet, en
systematiskt ordnad organisation med beaktande av alla på
produktionsresultatet inverkande faktorer, den mänskliga
icke att förglömma. Rätt mycket är redan skrivet om olika
delar av detta komplex, men vi ha länge saknat en
samlad, enhetlig framställning av hela det ifrågavarande
området. Förlaget har genom den nu utkomna handboken
velat avhjälpa denna brist, och ingenting har sparats för
att göra innehållet så fullödigt som möjligt.
Det vore hopplöst att här söka lämna någon ingående
redogörelse för innehållet i detta stora och
mångskiftande verk. För att ändå ge en viss föreställning om dess art
och omfattning må här meddelas följande.
Handboken är delad i två band. Första bandet omfattar
16 kapitel. De två första handla om rationaliseringen och
dess historiska utveckling samt allmänna riktlinjer för ett
företags organisation. De följande kapitlen handla om
projektering och underhåll av byggnader; reparationer och
underhåll av maskiner och inventarier; elektrisk
belysning, seendet och belysningen, allmänna grundfordringar
på belysningen, de belysningstekniska medlen osv.;
transporter vid ett industriföretag, transporten som
integrerande del av framställningsprocessen, transportmedel och
transporthjälpmedel, transportlösningar vid olika indu
strier; klassificeringssystem och symboler;
tillverkningsplanering och materialkontroll, exempel på
planeringsrutiner vid några industriföretag; standardisering, exempel
på standardisering inom ett flertal områden,
standardiseringens nyttiggörande, standardiseringens fördelar,
svensk standard; arbetsfysiologi, allmänna synpunkter,
fysiologisk arbetsrationalisering medelst direkta metoder,
arbetströtthet, olycksfall och trötthet, nutrition och arbete;
arbetsstudier, allmänna synpunkter, arbetsstudiernas
organisation, hur arbetsstudierna skola införas, den mänskliga
faktorn; arbetstudier inom mekanisk verkstadsindustri;
arbetsstudier inom järnindustrin; arbetsstudier inom
textilindustrin; avlöningsprinciper, lönestatistik; flytande
tillverkning, inverkan på olika driftekonomiska faktorer,
förberedande undersökningar, anläggningens utformning vid
flytande tillverkning, avlöningssystem, psykologiska och
fysiologiska synpunkter.
Andra bandet omfattar 20 kapitel. Av dessa avse de 14
första arbetsgivarnas, arbetarnas och
industritjänstemännens organisationer; förenings- och förhandlingsrätt;
kollektivavtalet; förlikningsmannaverksamheten och
arbetsdomstolen; arbetsledning, traditionell och rationell
arbetsledning, arbetsledande funktioner; personalorganisation
och personalvård; anlagsprövning och yrkesval,
yrkesvägledning, några praktiska försök; lärlingsutbildning och
yrkesskolning, statsunderstödda skolor för
yrkesundervisning, yrkesundervisning utöver lärlingsskolstadiet;
arbetarskydd och säkerhetstjänst, lagen om arbetarskydd, lagar
om arbetstidens begränsning, andra lagar och
författningar rörande arbetarskydd, yrkesinspektionens organisation
och verksamhet, säkerhetstjänst, anvisningar angående
skydd mot yrkesfara; industriell sjukvård;
industribostäder, bostadshusen, förvaltning och finansiering,
gemen-samhetsanläggningar; fritid, fritiden och arbetet,
friluftsliv och idrott, fritidsstudier, hemgårdar och klubblokaler,
fritiden och hemmet.
De följande 6 kapitlen avse huvudsakligen
kostnadsredovisning, nämligen kostnadsteori, kostnader för
produktionsmedel, kostnadernas variation med företagsstorleken,
marginalen mellan intäkter och kostnader; om konto-
planer och normalkontoplaner; principer och metoder för
självkostnadsberäkningar, olika huvudtyper av
självkostnadskalkyler, för- och efterkalkyler;
självkostnadsberäkningar inom mekanisk industri, kostnadsredovisning,
standardkostnader; självkostnadsberäkningar inom järn- och
stålindustrin, tillverkningskalkyl för tackjärn, d:o för göt,
d:o för valsat material; sambandet mellan bokföring och
kostnadsberäkning; självkostnadsberäkningar inom
textilindustrin, inom spinnerier, väverier, avdelningar för
behandling av väv och inom trikåindustrin.
Särskilt må framhållas att innehållet genomgående är
huvudsakligen praktiskt inriktat. De historiska
redogörelserna liksom även de teoretiska utläggningarna äro starkt
begränsade. Däremot har stort utrymme ägnats åt
klargörande exempel från befintliga företag i de olika
branscherna. Att härvid liksom vid framställningen i övrigt
huvudsakligen större företag kommit i betraktande är ju
naturligt nog, eftersom de mest utvecklade
organisationsformerna förekomma där, men detta hindrar icke att
mycket av det sagda är av beskaffenhet att förtjäna
beaktande och i tillämpliga delar kan komma till nytta även
vid mindre företag samt vid företag av annan art än de
i exemplen angivna.
För övrigt är innehållet belyst genom ett mycket stort
antal utmärkta illustrationer samt grafiska och andra
tabeller. Dessutom förekomma talrika litteraturhänvisningar
och ett mycket utförligt sakregister, som underlättar
återfinnandet av önskade uppgifter.
Klart är att det har mött vissa svårigheter att få de olika
ämnesområdena fullt likformigt behandlade. Här och var
kunde man även finna anledning till vissa smärre
anmärkningar beträffande ett och annat i framställningssättet.
Men sakligt sett torde innehållet få anses stå på höjden
av vad som för närvarande kunnat åstadkommas. När man
ögnar igenom det bela, kan man icke undgå att beundra
det presterade arbetet, särskilt som man vet att
huvudredaktören och många av författarna varit hårt
ansträngda av pressande göromål, som icke lämnat mycken tid
övrig till författandet.
I tryckeritekniskt avseende finns inlet att anmärka.
Förlaget liksom också huvudredaktören är att lyckönska till
åstadkommandet av detta gedigna verk. Man får livligt
hoppas att det skall komma till flitig användning vid
undervisningen i våra tekniska högskolor, tekniska läroverk
och andra industriella läroanstalter, samt att innehållet
skall bli läst och beaktat icke blott av industriledare,
ingenjörer och andra tjänstemän, arbetsförmän och
framåtsträvande arbetare utan även av finansmän och andra som
väl kunna önska en fördjupad inblick i industrins många
och komplicerade problem. Nils Fredriksson
Svensk handelspolitik efter kriget, betänkande från
Kommissionen för Ekonomisk Efterkrigsplanering.
Industriens Utredningsinstitut, Stockholm 1945. 52 s. 1 kr.
Inledningsvis lämnas en redogörelse för utrikeshandelns
roll för den svenska folkförsörjningen och
utvecklingstendenser inom den svenska utrikeshandeln. Ett följande
kapitel avhandlar vårt handelspolitiska läge för åren
närmast efter kriget. Det framhålls där bl.a. att det ännu är
för tidigt att med någon högre grad av säkerhet bedöma
den kommande utvecklingen. Kommissionen har därför
ansett det som mest ändamålsenligt, att diskussionen av vårt
handelspolitiska läge efter kriget utgår från mindre
gynnsamma utvecklingsalternativ. De första åren efter krigets
slut blir det sannolikt försörjningssynpunkterna, som
komma att bli de dominerande. Statliga ingripanden i
utrikeshandeln av kortsiktiga skäl komma under denna tid
sannolikt att ligga nära till hands, framhålls det bl.a.
Därpå göres följande viktiga uttalande: "Som en allmän
princip bör dock gälla att sådana regleringar endast böra
tillgripas, när mycket betydande fördelar för
folkhushållet kunna uppnås. Mindre handelspolitiska vinster på
kort tid böra icke få föranleda regleringar av handeln,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
