Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 6 oktober 1945 - Svensk handelspolitik efter kriget, av r - Patentlagen 1945 jämte kortfattade kommentarer, av Birger Dahlberg - Tryckeriet av i dag, av G Smith - Telefon AB L M Ericsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1102
THiKNISK TIDSKRIFT
som begränsar dess rörelsefrihet, särskilt vad gäller
möjligheten att köpa i den billigaste respektive sälja i den
mest förmånliga marknaden samt att på längre sikt bygga
upp värdefulla handelsförbindelser." I ett senare kapitel
"Den handelspolitiska organisationen efter kriget",
framhålles som kommissionens uppfattning, att man ganska
snart bör kunna räkna med en tendens mot friare
handelsförbindelser med vissa länder och på längre sikt även med
förutsättningar för en friare handel på allt flera områden.
Även andra tecken på en utveckling i riktning mot en
friare handel anföras. Det verkar då ganska förvånande
att som slutsats få läsa: "Därmed ökas behovet av en mera
allsidig planläggning av vår handelspolitik, där handeln
med varje särskilt land får ses som en del av ett stort
sammanhängande helt. Problemet om avvägningen
mellan handelsintressen på längre sikt och omedelbara
handelsresultat får även större betydelse än tidigare." Särskilt
den sista meningen verkar förbryllande, därför att den
inte gärna kan uppfattas som annat än att man trots det
tidigare talet om den fria handeln skulle räkna med ett
eventuellt intrång i de enskilda exportföretagens
verksamhet. Detta intryck förstärkes, då man "längre ned på samma
sida (s. 46) läser: "att ett samråd mellan de
handelspolitiska myndigheterna och representanter för näringslivet
blir av särskild vikt, när det gäller att återknyta till gamla
exportmarknader och tidigare inarbetade förbindelser".
Det är synd att en publikation, som för övrigt är skriven
med en så klar, lättflytande stil, skall vara så dunkel på
dessa viktiga punkter. Är det en händelse att så är fallet?
Patentlagen 1945 jämte kortfattade kommentarer,
Industritidningen Norden publ. 2. Stockholm 1945. 28 s.
1,50 kr.
Genom en ny lag föregående år, som trätt i kraft från
och med nyåret, har en stor del av patentförordningens
paragrafer fått ändrad lydelse och innebörd. En så
omfattande revision har icke skett sedan lagens tillkomst
1884. Industritidningen Norden har därför utgivit en
mycket intressant publikation om patentlagen i dess nya form
med kommentarer av en av Sveriges främste kännare av
patenträtten.
De genomförda förändringarna omfatta dels ett
stadfästande av hittills tillämpad rättspraxis, dels en del av
den industriella utvecklingen nödvändiggjorda
förändringar av stor betydelse.
I omfattningen av patenterbarheten ha både
utvidgningar och inskränkningar vidtagits. Utvidgningen gäller
metodpatent, inskränkningen kemiska föreningar, där
patent ej längre kan meddelas på själva alstret.
I patentärendets behandling ha flera förändringar
vidtagits, t.ex. den utvidgade rätten att ta del av samtliga
handlingar i ett utlagt patentärende. De största och för
industrin viktigaste förändringarna gälla emellertid
patentintrång och patentintrångspåföljder. Straff, t.o.m.
fängelse, kan drabba den, som uppsåtligen begått intrång,
men ansvar med ända till full ersättningskyldighet
inträder även vid sådant oaktsamt intrång, som icke anses
straffbart.
Då de vidtagna förändringarna sålunda äro synnerligen
betydelsefulla rekommenderas envar patentintresserad att
ta del av denna värdefulla publikation. Birger Dahlberg
Tryckeriet av i dag, av Sten Lagerström, Skolan för
Bokhantverk, Stockholm 1945. 40 s., 15 fig.
Vid årsavslutningen föregående år utgav Skolan för
Bokhantverk en uppskattad skrift, "Äldre typografisk teknik".
Som en förträfflig motsvarighet härtill har i år utkommit
det av disponent Sten Lagerström vid årsavslutningen i
våras hållna föredraget "Tryckeriet av i dag".
Förf. gör givetvis icke anspråk på att ge en uttömmande
skildring av hur ett tryckeri i våra dagar ser ut och be-
drives utan vill endast ge yrkesmännen några påpekanden
beträffande branschens sentida övergång från hantverk
till industri.
Som framhålles kan boktryckarekonstens utveckling
indelas i tre perioder. Från Gutenbergs tid på 1400-talet fram
till början av 1800-talet tillämpades praktiskt taget samma
metoder för stilgjutning, sättning och tryckning. Först
genom Friedrich Königs uppfinning 1814 av cylinderpressen
började yrket mekaniseras, men någon markerad
industrialisering av verksamheten kan man icke tala om förrän
omkring sekelskiftet 1900. Förf. skildrar nu några av de
speciella framsteg, som under senare tider särskilt bidragit
till att skapa tryckeriet av i dag.
Det nämnes då först att givetvis även tryckeriyrket blivit
delaktigt av framstegen inom ingenjörsvetenskap och
teknik. Allmänt sett har arbetslokalen förbättrats och trivseln
på arbetsplatsen ökats genom bättre ventilation och
belysning och andra sociala välfärdsanordningar.
Om sätteriet framhållas särskilt de nya
utrymmesbesparande och rationellt inredda sätterimöblerna, regaler,
bord och kaster vid sidan av de sinnrika sättmaskinerna,
som bl.a. möjliggöra all önskvärd stilblandning vid
sättningen, utan att sättaren behöver resa sig från klaviaturen.
Ävenledes ha nya gjutmaskiner för större rubrik- och
annonsstilar kommit i marknaden, varigenom
handsättningen till stor del begränsats till färdiggörning och
sammanställning i sidor av maskinsatsen. Man vinner därvid
att avläggningen av satsen kan undvikas och i stället går
den efter tryckningen direkt till omsmältning.
Förf. nämner vidare Semperitmetoden för mångfaldigande
av tryckformen med gummistereotyper, liksom även de
framsteg, som gjorts under kriget för att ersätta
stiltyp-metallen med konstharts. Utom metallbesparingen vinner
man därvid, att tryckformens vikt sjunker med över
80 %.
I tryckeriavdelningen har utvecklingen ej heller stått
stilla. Tryckhastigheten har kunnat ökas genom bättre
pressar försedda med snabbt arbetande
arkiläggningsappa-rater och stapelavläggning, vilken medför att pressen ej
behöver stoppas efter tryckning av mindre arkstötar.
Vid illustrationsarbeten har tryckhastigheten tidigare
avsevärt begränsats genom mellanläggning av ark för
undvikande av smetning. Man har nu funnit ett sätt att med
hjälp av komprimerad luft bespruta arken med en vätska
i dimform, bestående av en stärkelsehaltig lösning eller
oljeblandning. Tryckhastigheten kan därvid höjas med upp
till 50 %.
Till sist nämner förf. luftbehandlingens betydelse för
tryckeribranschen. Eftersom papper är ett mycket
hygroskopiskt material är det av stor betydelse att det, då det
införes i tryckerilokalen håller en mot denna svarande
fuktighetshalt och temperatur. Genom luftbehandling av
såväl arbets- som lagerlokaler behöver man ej befara att
papperet vid exempelvis flerfärgstryck skall ändra storlek,
så att passningen vid färgernas tryckning på varandra
äventyras. Även minskas avsevärt risken för bildande av
statisk elektricitet vid papperets passage genom
tryckpressen. G Smith
Telefon AB h M Ericsson, Stockholm. Katalog 616
"Elektriska mätinstrument", vilken upptar samtliga av
företaget tillverkade instrumenttyper i tavelinstrument,
mo-torskåpsinstrument osv. I broschyren "95719 husdjur
innebrända" beskrives ett billigt brandalarmsystem,
särskilt avsett för lantgårdarnas ekonomibyggnader, men
även lämpligt för mindre bostadshus och villor etc.
Prospekt 374 "För båttre betesekonomi" och broschyr 375
"L M Ericssons elstängsel" lämna en beskrivning över
el-stängslet, dess montering och skötsel, och över firmans
självfästande elstängselisolator. Katalog 660
"Bärfrekvenssystem för luftledningar" innehåller en del allmänna
synpunkter och anvisningar samt en översikt över
bärfrekvenssystemets huvudegenskaper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
