Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 6 oktober 1945 - Teknisk Tidskrifts 75-årsjubileum - TNC: 21. Anläggningar för kraft, gas och vatten, av J W - Problemhörnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 oktober 1945
1103
Från Teknisk Tidskrifts jubileumsmiddag.
Teknisk Tidskrifts 75-årsjubileum. Teknisk Tidskrift
inledde firandet av sin sjuttiofemte årgång den 28
september 1945 med öppnandet i Tekniska Museet av
utställningen "Teknisk Tidskrift 75 år" (se Tekn. T. 1945
s. 1066). Ett hundratal inbjudna närvoro vid invigningen,
som förrättades av STF:s ordförande, överingenjör Rolf
Stéenhoff, och tog därefter utställningen i beskådande.
Särskilt intresse väckte den avdelning, som avser att
illustrera jubileumsboken, "Morgondagens teknik", vilken
samma dag utgivits på tidskriftens förlag. Utställningen
kommer att pågå under oktober månad.
På kvällen samlades tidskriftens nuvarande och
förutvarande personal, fackredaktörer, chefredaktörer och
medlemmar av Teknisk Tidskrifts nämnd till middag på
Svenska Teknologföreningen. Dessutom närvoro
förutvarande ordföranden i STF, representanter för styrelsen,
för tidskriftens tryckeri och klichéanstalt m.fl. samt
chefredaktörerna för de norska och finska
systerpublikationerna. Hälsningstal hölls av chefredaktör Sven A Hansson
och högtidstalet av överingenjör Stéenhoff. Från Tekniska
Föreningens i Finland Förhandlingar överlämnade
diplomingenjör Wilhelm Söderström en förnämlig adress, och
för Teknisk Ukeblad talade ingenjör Arne Solem i ett
varmhjärtat anförande. Från den danska Ingeniorens
chefredaktör, civilingenjör Jørgen Röde, som var
förhindrad närvara, inkom en telegrafisk hälsning. Direktör Albin
Nylin gratulerade å Norrköpings Tidningars AB:s vägnar ■
och civilingenjör Charles Hässler, förutvarande ordförande,
nämndledamot och fackredaktör, tackade för maten.
Överingenjör Stéenhoff meddelade slutligen, att Teknisk
Tidskrifts nämnd samma dag beslutat att för främjande
av skrivkonsten bland ingenjörerna avsätta ett belopp av
5 000 kr., att under vart och ett av åren 1946—1950 med
1 000 kr. utdelas till den författare, som i Teknisk
Tidskrifts resp. årgång publicerat den ur språklig och
utformningssynpunkt mest förtjänta uppsatsen.
TNC
21. Anläggningar för kraft, gas och vatten
Våra anläggningar för kraft, gas och vatten förete
gemensamma karakteristiska drag, som böra kunna läggas
till grund för en gemensam terminologi i fråga om
vissa huvudbegrepp. I alla tre fallen finns det mer eller
mindre koncentrerade produktionsanläggningar och
utgrenade distributionsanläggningar. Visserligen är det inte
länge sedan vattenförsörjningen så gott som enbart var
ett distributionsproblem, men i våra dagar renas och
förbättras vattnet i en utsträckning som gör att man även
här kan tala om teknisk produktion. I nära samband med
vattenförsörjningen står avloppsfrågan. För avlopp fordras
ledningar svarande mot vattendistributionens
ledningssystem, och reningsanläggningarna bilda en motsvarighet
till vattenproduktionsanläggningarna.
De huvudbegrepp för vilka man skulle önska en för
alla fallen gemensam nomenklatur äro följande tre:
produktionsanläggning, distributionsanläggning, hela den
administrativa enheten. TNC har utsänl en detaljerad
rundfråga till en mängd personer och företag och på så
sätt erhållit värdefulla upplysningar om förhållanden och
önskemål. En besvärande namnsammanstötning, som
ungefär hälften av de tillfrågade accepterat som ett faktum
och endast hälften försökt råda bot för, är att ordet
verk användes såväl för en produktionsanläggning som för
den administrativa helheten. Så t.ex. användes allmänt
ordet gasverk i båda betydelserna. Elektrikerna ha försökt
komma ifrån svårigheten antingen genom att använda olika
förleder och kalla produktionsanläggningen för kraftverk
och den administrativa helheten för elverk, eller mera
radikalt genom att kalla den förra för station eller någon
gång central. Även i fråga om gas- och vattenanläggningar
ha enstaka röster höjts för station och central som
benämningar för produktionsdelen. Att den administrativa
helheten skall kallas verk har en mycket stark majoritet
för sig.
Gentemot "station" måste invändas att detta ord i första
hand bör få betyda ett ställe där man stannar för ombyte,
avlämning eller upptagning, eller där någonting rörligt
uppehåller sig (är stationerat) under vilotid, t.ex.
järnvägsstation, lossningsstation, laddningsstation,
brandstation. Att en anläggning karakteriserad av maskineri,
transformatorer o.d. kallas station, t.ex. kraftstation,
pumpstation, transformatorstation, måste givetvis i redan
förekommande fall tolereras, men är ej efterföljansvärt. Ett
bättre ord är ofta central, som innebär den till funktionen
och ofta även till läget centrala delen av ett
anläggnings-eller organisationssystem.
I fråga om distributionsanläggningens namn råder
glädjande enighet mellan de tillfrågade. Det allmännaste och
bekvämaste ordet är här nät.
Med stöd av den företagna utredningen vill TNC ge
följande allmänna rekommendationer i fråga om
nomenklaturen för anläggningar för kraft, gas, vatten och avlopp:
1. Själva produktionsanläggningen (eller del därav)
kallas när så kan ske central, t.ex. kraftcentral och möjligen
gascentral, vattencentral, eller station i sådana enskilda
fall där detta ord redan vunnit hävd, t.ex. kraftstation,
(pumpstation), och i övrigt får man använda ordet verk
när förväxling med i 3 given innebörd ej kan befaras,
t.ex. elverksutrustning, gasverksbyggnad, vattenverket i
Grevie; en reningsanläggning kan kallas reningsverk.
2. Distributionsanläggningen kallas nät: kraftnät, elnät,
gasnät, vattenledningsnät, avloppsnät. Vattenledningsnät är
att föredra framför det kortare "vattennät", som kan
missförstås som vattentrafiknät, flodnät e.d.
3. Hela systemet för produktion och distribution kallas
ur huvudsakligen administrativ synpunkt verk, t.ex.
Stockholms Elverk, gasverksstyrelsen, Hälsingborgs Stads
Vattenverk, avloppsverk. Något motsvarande
sammanfattningsnamn ur enbart teknisk synpunkt torde ej vara behövligt.
J W
Problemhörnan
Problem 8/45
I Tekn. T. 1945 h. 8 återfinnes på s. 214 en världskarta
i Mercators projektion med inlagda storcirkelbågar, vilka
härvid få ett parabelliknande utseende. Om ett vanligt
koordinatsystem med likformigt graderade skalor på
lämpligt sätt inlägges på kartan, vad blir då ekvationen för en
dylik storcirkel?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
