Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 13 oktober 1945 - Reflexioner kring Stora malmboken, av Fredrik Mogensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 oktober 1945
1123
Reflexioner
kring Stora malmboken
DK 553.31(485")
Det i vintras utkomna standardverket ’De mellansvenska
järnmalmernas geologi" hade länge emotsetts med så stora
förväntningar alt det redan för flera år sedan allmänt
kallades "Stora malmboken" i bergsmannakretsar.
Förväntningarna ha ej heller blivit svikna. Med sitt stora omfång
och sin ingående beskrivning av praktiskt taget alla de
mellansvenska järnmalmsfyndigheterna gör också verket i
flera avseenden skäl för sitt hedersnamn, överdirektör
Geijer och professor Magnusson ha" en oöverträffad
erfarenhet av Mellansveriges malmer, och deras namn borga
för att verket står på ett utomordentligt högt plan. Det
gladde mig därför när jag för ett par månader sedan blev
ombedd att för Teknisk Tidskrifts läsare presentera
"Malmboken". Jag ansåg därjämte att med den stora betydelse,
som våra järnmalmstillgångar ha för såväl Bergslagens
befolkning som hela folkförsörjningen, skulle det möjligen
kunna vara av intresse att få hithörande frågor betraktade
från andra synvinklar än dem som författarna använt.
I inledningen redogöra förf. för verkets tillkomst och dess
ändamål. Malmboken utgör resultatet av ett mer än
tioårigt arbete,. som huvudsakligen utförts av förf., vilka
belt satt sin prägel på arbetet, även om andra framstående
fackmän medverkat i vissa avsnitt. Verket avser att
presentera de mellansvenska järnmalmernas geologi i sådan
form att den är lätt tillgänglig för de praktiskt arbetande
gruvingenjörerna m.fl., samtidigt som de vetenskapliga
anspråken ej sättas tillbaka. Förf. framhålla att vid våra
järnmalmers "ekonomiska utnyttjande måste ständigt och
jämt geologiska kunskaper och förståelse för malmernas
egenskaper och geologiska miljö framstå såsom
nödvändiga förutsättningar för ett i allo riktigt förfarande". Jag
måste citera detta stycke, som träffande återger något som
man livligt måste instämma i.
Efter den nyssnämnda inledningen följer en beskrivning
av de allmänna geologiska förhållandena i Mellansverige,
vilken efterföljes av en specialbeskrivning av de olika
fyndigheterna, som upptar största utrymmet, varefter
slutligen följer en inventering av våra kända malmtillgångar.
Den malmförande berggrundens historia
Den allmänna geologiska beskrivningen utgör enligt min
uppfattning en fascinerande lektyr. Där skildras huru den
malmförande leptitformationen först anlades som en serie
bäddar av lavor, askor och kemiska sediment m.m.,
varefter följde allt mera dominerande mängder klastiska
sediment i de yngre delarna av leptitformationen, antydande
att bergskedjor, som kunnat utsättas för vittring, börjat
bildas av dessa jordens äldsta bergarter.
Bergskedjebildningen satte sedan i med stor intensitet och i samband
med de våldsamma veckningarna intruderades
granit-magmor i formationen. Dessa urgraniter gåvo upphov till
stora förändringar i de äldre bergarterna, dels genom rent
termisk inverkan, dels genom tillförsel av stora mängder
ämnen, som trängde fram i form av gaser eller flytande
lösningar. Sedermera kommo vissa delar av jordskorpan
ned så djupt, att de vid den ökade temperaturen började
smälta. Stora mängder material blev då återigen omflyttat
i form av gaser och lösningar, som ånyo förändrade
omgivande berggrund, varjämte rena granitiska magmor (de
sensvioniska graniterna) uppstodo och trängde igenom
äldre berggrund.
Geijer, P & Magnusson, N 11: De mellansvenska järnmalmernas
geologi. SGU ser. Ca nr 35 (1944). 654 s., 71 fig. 25 kr.
Malmernas bildning
Med hänsyn till de stora förändringar, som
leptitformationen undergått, är det svårt att rekonstruera dess
malmers bildningssätt. Förf. lämna emellertid ganska
ingående hypoteser för de olika genetiska fall som de anse
representerade i Mellansverige. Kvartsrandmalmerna ha
sålunda bildats såsom i vattensamlingar på jordytan utfällda
lager av omväxlande kiselsyra och järnföreningar,
skarnmalmerna dels såsom kemiska sediment, dels hydrotermalt
etc. och apatitjärnmalmerna på rent magmatisk väg. Den
ingående beskrivningen, som lämnas av de olika
malmtyperna, verifierar i stort sett de uppställda hypoteserna,
utan att dock helt utesluta möjligheten av andra tolkningar.
Den malmförande formationens byggnad
Det skulle givetvis vara av stort värde om man kunde
klarlägga den malmförande formationens tektonik till
ledning för eftersökande av malmer på större djup. Jag tror
ej att man helt kan hålla med förf. om att "frånvaron
av-fossil sätter ett bestämt hinder för alla slags
ålders-parallelliseringar över större avstånd. ..". De av förf.
publicerade tavlorna 1 och 2 torde för övrigt utgöra en
första grundläggande stomme för framtida försök i detta
avseende. Tavlorna hade dock vunnit på om det funnits
möjlighet att även ånge observerade strykningar och stupningar.
Monografier över fyndigheterna
Specialbeskrivningarna av de olika fyndigheterna inta
huvuddelen av det presenterade verket. Resultaten äro till
stor del framlagda såsom kartor och skärningar genom
malmkropparna. Man måste livligt beklaga att tillgängliga
medel ej räckt till för att medge att en avsevärd del av
detta bildmaterial kunnat återges i färg. Måhända ha
även av världskriget förorsakade tryekningssvårigheter i
detta avseende förelegat. Hur som helst hade verket
vunnit högst betydligt på om en del av bildmaterialet kunnat
återges ined färger, och jag är övertygad om att om de
anslagsbeviljande institutionerna haft klart för sig verkets
höga klass hade färgbilderna icke behövt lysa med sin
frånvaro på grund av brist på medel. Svart-vitbilder äro
alltid mindre åskådliga och detta förvärras i någon mån
av att samma beteckningar ej använts fullt konsekvent.
För skarn användes exempelvis olika beteckningar i tavla 5
(prickar), fig. 116 (korta oorienterade streck såsom vid
gruvkartornas pegmatitbeteckning och vilket betyder
granit exempelvis i fig. 117) samt fig. 127 (små kryss) etc.
I varje fall erbjuder dock bildmaterialet till beskrivningen
av de enskilda fyndigheterna ett rikt åskådningsmaterial
för alla som vilja få en uppfattning av en enskild
fyndighet eller jämföra olika fyndigheter med varandra. Själva
beskrivningen av en fyndighet innehåller alla geologiska
data som man kan önska, vidare Uppgift på olika
malmkroppars areor, malmernas halter av järn, fosfor och
svavel, varjämte fullständiga analyser ofta återfinnas i
analyssammanställningen sist i boken, samt slutligen några
korta historiska uppgifter om producerade kvantiteter m.m.
Diskussion av malmtillgångarna
Geijer och Magnusson inleda sin översikt över
malmtillgångarna med en resumé över tidigare arbeten, varvid
särskilt Tegengrens föregående inventering1 av år 1907—
1909 (tryckt år 1912) behandlas. De bemöta därvid, på ett
för övrigt mera polemiskt sätt än man skulle vänta i ett
arbete sådant som det här refererade, den kritik som
Tegengrens arbete utsattes för vid det kända
diskussionsmötet på Svenska Teknologföreningen år 1916. Kritiken
orsakades därav, att sedan Tegengrens undersökning
gjorts hade betydande nya malmtillgångar
framprepare-rats i Västerbergslagen. De siffror, som
diskussionsinledaren disponent E Mossberg2 anförde såsom härstammande
från Tegengren för att belysa huru mycket dennes
uppskattning låg under de några år senare konstaterade
tillgångarna, anges av Geijer och Magnusson såsom felcite-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
