Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 20 oktober 1945 - Marinens nya varvsorganisation, av Harald Qvistgaard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1130
Fig. 2. Nuvarande organisationsplan för örlogsvarven.
mer att den militära personal, som hade
ledningen av stora delar av verkstadsrörelsen, ej kunde
förväntas äga den tekniska och industriella
utbildning och erfarenhet, som fordras för
bedömande av vid verkstadsdrift uppkommande frågor.
Det har vidare riktats berättigad kritik mot
örlogsvarvens självkostnadsberäkningar, bl.a. med
hänsyn till att vissa kostnader, såsom ränta och
amortering på nedlagt kapital, löner för militär
och civilmilitär personal m.m., icke påfördes
omkostnadskontot.
Chefen för Försvarsdepartementet framhöll i
proposition till 1943 års riksdag, att de brister,
som sålunda vidlådde varvsorganisationen, gjorde,
att han kommit till den uppfattningen, att en
mera genomgripande omläggning av
verksamheten på förevarande område icke längre borde
uppskjutas. Avgörande för ståndpunktstagandet,
framhöll försvarsministern, vore främst önske
målet att så långt det vore möjligt ställa
verkstadsrörelsen under enhetlig, tekniskt sakkunnig
ledning men även strävan att nå fram till en
klarare uppfattning om den ekonomiska sidan av
denna rörelse.
Nuvarande organisation
Önskemålen i propositionen sökte
varvsutredningen beakta vid organisationens utformning och
kom därigenom fram till en uppdelning av
verksamheten på varven enligt principschemat, fig. 2.
Örlogsvarven uppdelas sålunda nu i dels en
verkstadsavdelning — benämnd
marinverkstäderna — underställd en verkstadsdirektör,
omfattande praktiskt taget alla för verkstadsdrift
avsedda arbetsgrupper inom varvet, dels
militärtekniska avdelningar, nämligen vapen-,
fartygs-och intendenturavdelningarna, vilka beställa och
kontrollera erforderliga underhålls- och
reparationsarbeten m.m. vid marinverkstäderna samt
ansvara för av Marinförvaltningen eller annan
myndighet anvisade medel, ävensom för
förvaltningen av fartyg och övrig materiel. Dessa senare
avdelningar ansvara även för de förråd, som för
Marinens krigsberedskap äro inrättade på
örlogsvarv.
THiKNISK TIDSKRIFT
Den nya organisationen har utformats så, att
örlogsvarvet i sin helhet allt fortfarande ställes
under enhetlig ledning av en varvschef, varvid
dock verkstadsdirektören i förhållande till
varvschefen erhållit en relativt självständig ställning i
vad angår verkstadsdriften.
Marinverkstäder
En närmare överblick av marinverkstädernas
organisation framgår av fig. 3. Såsom närmaste
man har verkstadsdirektören till sitt förfogande
en överingenjör. Överingenjören direkt
underställda äro planeringsingenjör, driftingenjör,
ar-betsstudieingenjör samt då så erfordras
nybyggnads- och ombyggnadsingenjör. Under
överingenjören ledes arbetet vid de olika verkstäderna
av arbetschefer.
Under verkstadsdirektören handläggas kamerala
och därmed sammanhängande ärenden på ett
huvudkontor under ledning av en
verkstadskam-rerare. Samtliga ritkontor äro därjämte
underställda verkstadsdirektören.
Verkstäderna skola vara industriella
serviceorgan för hela marinen; sålunda kunna icke
blott varvets vapen-, fartygs- och
intendentur-avdelningar beställa arbeten utan även
kustartilleriförsvaren. Marinverkstäderna få även åta
sig arbeten för andra statliga myndigheter samt
för enskilda på villkor och i den omfattning, som
Marinförvaltningen närmare kommer att
bestämma.
Förutsättningar att utföra en i möjligaste mån
rättvisande självkostnadsberäkning ernås
därigenom, att omkostnader, betingade av
verkstads-drift och av den militära basverksamheten,
uppdelas. Självkostnadsberäkningarna för
verkstadsdriften utföras enligt de principer, som tillämpas
vid privatindustriella anläggningar. Kravet på
full affärsmässighet kan givetvis icke
tillgodoses i samma utsträckning inom marinverkstäder
som inom civil varvsverksamhet, bl.a. med
hänsyn till ofta påkommande forcerade rustningar
Fig. 3. Organisationsplan för marinverkstäderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
