Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 20 oktober 1945 - Marinens nya varvsorganisation, av Harald Qvistgaard - Dieselmotorer i Victory- och Liberty-skeppen, av sah - Den brittiska handelsflottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1132
THiKNISK TIDSKRIFT
chefen för ett örlogsvarv tjänstgjort såsom
fartygschef, men finner denna omständighet i och
för sig icke vara utslagsgivande. Det framstår
även såsom ett önskemål, att varvschefen äger
administrativ och teknisk-industriell förfarenhet.
Enligt min mening ligger det närmast till hands
att anförtro chefskapet åt en officer eller en
mariningenjör. Även en civil tekniker eller
industriman torde kunna ifrågakomma. Någon
ändring av benämningen å ifrågavarande
befattning ifrågasätter jag ej för närvarande." I sista
satsen är sålunda avvikelsen från förslaget
angiven.
Förrådshållning och upphandling
De principer, som skola läggas till grund för
örlogsvarvens förrådshållning, äro följande.
Förråden skola täcka såväl verkstädernas behov av
material och övriga förnödenheter som fartygens
och marinens övriga anläggningars behov av
oljor, bränslen, ammunition, reservdelar och
övriga förbrukningsartiklar.
Ammunitions- och reservdelsförråd avses bli
upprättade inom de militärtekniska
avdelningarnas sektioner. Förråd för kol, oljor m.fl.
drivmedel skola underställas intendenturavdelningen.
Inom denna upprättas även ett allmänt
materialförråd, innehållande förnödenheter, som erfordras
för fartyg på expedition, militära förband m.fl.
Inom marinverkstäderna upprättas ett centralt
verkstadsförråd, som huvudsakligen innehåller
för varvs- och verkstadsrörelse erforderliga
förnödenheter, vilka förutom till verkstäderna även
levereras till fartyg och förband. Uppdelningen
av förrådsartiklar på allmänna materialförrådet
och verkstadsförrådet genomföres givetvis så, att
dubblering undvikes.
Upphandlingsverksamheten inom örlogsvarvet i
dess helhet är koncentrerad till en
upphandlings-central vid marinverkstäderna.
Det har framhållits, att tillämpningen av
gällande upphandlingsförordning medför en viss
stelhet vid upphandlingsförfarandet.
Marinförvaltningen avser, om så visar sig erforderligt, göra
underdånig framställning om dispens från vissa
bestämmelser i förordningen.
Lokalförhållanden
Utredningen har ansett, att den administrativa
personalen inom de militärtekniska
avdelningarna skulle sammanföras i en byggnad, så att en
intim samverkan skulle erhållas mellan
avdelningarna och personal för registrering av
handlingar, för bokföring, för renskrivningsarbeten
m. m. skulle kunna rationellt utnyttjas. De lokala
förhållandena medge emellertid för närvarande
icke en dylik centralisering, utan under första
skedet av den nya organisationens verksamhet
komma vissa organ att förläggas i skilda
byggnader. Marinförvaltningen har emellertid hos
K.M:t föreslagit vissa ombyggnader för ernående
av såvitt möjligt central förvaltning.
För marinverkstädernas del kommer den
centrala, tekniska och administrativa ledningen att
i stort sett kunna centraliseras inom en byggnad
på vartdera varvet.
Slutord
För de besparingar, som den nya
organisationen kan medföra i kostnaderna för
administrativ och arbetsledande personal, har
örlogsvarvs-utredningen icke framlagt några siffror men
genom vissa jämförelser med privatindustrier
funnit, att besparingar kunna förväntas.
Utredningen framhåller emellertid — vilket även
understrykes av försvarsministern i propositionen
— att det väsentliga i reformen är, att
verksamheten inom örlogsvarven effektiviseras och
rationaliseras.
Genomförandet av en så omfattande förändring
inom en traditionsbunden institution har givetvis
erbjudit vissa svårigheter, vilka ännu ej äro
övervunna. Marinförvaltningen vidtar därför till
undvikande av tillfällig nedgång i beredskap och
effektivitet och i enlighet med av K.M:t lämnade
direktiv de planerade åtgärderna successivt,
vilket även motiveras av den ökade belastning, som
inträtt vid örlogsvarven på grund av pågående
avveckling av försvarsberedskapen. Slutligen bör
framhållas att organisationsformerna inom
örlogsvarv liksom inom andra institutioner alltid måste
anpassas efter tidsläget och teknikens utveckling.
Den beslutade organisationen torde ge ett gott
utgångsläge för fortsatta rationaliseringsåtgärder.
Dieselmotorer i Victory- och Liberty-skeppen. Det
1’örsta dieselmotordrivna fartyget av Victory-klassen
sjösattes nyligen från Bethlehem—Fairfield-varvet. Längden är
455’, bredden 62’ och dräktigheten 10 800 tdw. Motorn är
en niocylindrig Nordberg tvåtaktmotor för 6 000 hk vid
160 r/m. Brännoljeförbrukningen har under proven hållit
sig vid 0,15 kg/hk, ett ovanligt gynnsamt resultat för en
motor av detta slag.
Även i Liberty-lartygen planerar man att ersätta
ångmaskineriet med dieselmotorer. 1 detta fall är det frågan om
åttacylindriga Büchi fyrtaktmotorer utvecklande 1 500 hk
vid 240 r/m eller 2 000 hk vid 320 r/m. Två sådana motorer
driva den befintliga propelleraxeln över en
reduktionsväxel. Brännoljeförbrukningen beräknas till ca 13 t/dag
mot ungefär det dubbla för de nuvarande oljeeldade
pannorna (Mot. Ship, juli & aug. 1945). sah
Den brittiska handelsflottan inriktar sig nu alltmer på
diesel- och råoljemotorer i stället för ångmaskiner. Enligt
engelska experters utsago är taran överhängande för att
kol skall komma att bli så dyrbart, att det inte längre kan
användas pä brittiska fartyg. Enligt samma källa förefaller
det därför vara meningslöst att ingenjörer och
vetenskapsmän arbeta på att minska kolätgängen i de marina
ångmaskinerna. Priset på bunkerkol i Storbritannien är nu
omkring 150 % högre än före kriget, medan det i
Australien och Sydafrika ligger omkring 30 och i Amerika
omkring 40 % över förkrigspriset. Dessa förhållanden äro
ägnade att ytterligare öka intresset för förbränningsmotorn,
vars pålitlighet är välkänd (SvD 15/6 1945).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
