Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 20 oktober 1945 - Engelska reaktionsplan, av sah - Termoelement för förbränningsundersökningar i motorer, av Arne Mörtsell och Per Ohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1150
THiKNISK TIDSKRIFT
under tryck vid höjdflygning. Planet är för övrigt försett
ined två stjärtbominar och har noshjul, liksom vår
SAAB 21; genom frånvaron av propeller har
landningsstället kunnat göras synnerligen lågt — planet ligger
praktiskt taget direkt på buken. Beväpningen är fyra
20 111111 automatkanoner i nosen.
Planet har två luftintag på vingarnas framkant och en
enda utblåsningsmynning mellan bommarna.
Reaktions-aggregatet är De Havillands egen Goblin-typ, som redan
1943 provades på Meteor och sedermera även på
prototypen till Lockheed Shooting Star.
För övrigt försiggår för närvarande i England ett mycket
omfattande experimentarbete såväl i fråga om
reaktionsdrift som flygplantyper i allmänhet, och det sägs från
auktoritativt håll att redan inom två à tre år komma
nuvarande flygplantyper ocli motorer att vara fullkomligt
urmodiga (Flight 12 & 19 juli, 20 sept. 1945). sah
Termoelement för
förbränningsundersökningar
i motorer
DK 536.532 : 621.43
Mätinstrumentet är baserat på den vid
belastningsändringar och knackning uppträdande temperaturförändringen i
förbränningsrummet. För att man snabbt skall kunna
konstatera och mäta denna temperaturändring måste
terino-elementet placeras så att det direkt utsättes för
förbränningsgaserna i förbränningsrummet. Å andra sidan måste
värmeavledningen från elementet vara så god att det inte
får för hög temperatur och därigenom orsakar
förtänd-niiigar. Dessa båda i viss mån motsatta krav ha beaktats
vid konstruktionen av elementet.
Detta, fig. 1, består av en järnpropp, som invändigt
borrats ur så att dess botten är tunn och har liten
värmekapacitet. Ju tunnare bottnen göres dess större blir
elementets känslighet. Känsligheten kan dock ej drivas hur
långt som helst, eftersom elementet, om bottnen är för
tunn, orsakar självtändningar. Vidare måste det tåla
trycket i förbränningsrummet. För element med 18 mm
gänga har en godstjocklek av ungefär 2 mm visat sig
lämplig. Vid mindre element kan man givetvis använda
tunnare gods. I centrum av elementets botten är en
kon-stantantråd fastlödd enligt fig. 1. Elementet ingängas på
Fig. 1. Termoelement
i två utförande
(skala 1:1).
23 30
Relativ pffrki
Fig. 2. Temperatur som funktion av effekten vid konstant
hastighet för tre olika bränslen; för jämförelse har
temperaturen vid såväl termoelement i förbränningsrum
(upp-till) som i cylindertoppen (nedtill) upptagits.
lämpligt ställe i väggen på förbränningsrummet, så att
dess botten sticker något in i detta.
Elementet kan utföras i små dimensioner, vilket möjliggör
dess användning såväl på mycket små motorer som på de
flesta bruksmotorer utan att dessa skadas av borrhålet
för elementets placering. Det är uppenbart, att man med
ett dylikt termoelement snabbare och tydligare kan iaktta
de genom olika driftbetingelser uppträdande
temperaturändringarna i en motor än vad som är möjligt med
element placerade utanpå eller i godset på en cylinder eller
en cylindertopp.
Termoelement av denna typ ha använts vid vissa
undersökningar av bränslens knackningsbeständighet under
olika driftförhållanden. Härvid ha i huvudsak tre metoder
använts, nämligen: ökning av effekten vid konstant
hastighet; ökning av förvärmningen till dess att knackning
uppstår vid en effekt som ligger under knackningsgränsen;
minskning av kylningen till dess att knackning inträder
vid en effekt som ligger under knackningsgränsen.
Försöken ha utförts med en encylindrig luftkyld
motorcykelmotor. Som exempel på elementets användning visar
fig. 2 diagram upptagna enligt den första metoden, varvid
belastningen ökats ända tills ett självaccelererande
knackningsförlopp uppstått. Till jämförelse ha i fig. 2 även
medtagits kurvor över temperaturens variation på
cylindertoppens utsida. De i förbränningsrummet placerade elementen
ha, som man kunde vänta, visat sig betydligt känsligare
för variationer i driftbetingelserna än de på utsidan
placerade. Exempelvis har man i de övre kurvorna en
markerad ändring i branthet vid en för varje bränsle
karakteristisk belastning på motorn. Vidare är det en mycket
hastig temperaturökning strax under och vid den
belastning, där självaccelererande knackning uppträder. Det
förstnämnda temperaturförloppet kan däremot inte alls
iakttas på cylindertoppens utsida och det sistnämnda i
mycket mindre grad. Slutligen må nämnas, att
termoele-mentet snabbt följer temperaturvariationerna i
förbränningsrummet. Man får sålunda utslag redan någon sekund
efter att belastningen på motorn ändrats.
Den sistnämnda egenskapen hos detta termoelement gör,
att de med fördel torde kunna användas som
kontrollinstrument på bruksmotorer i stället för de nu använda
utanpå cylindern placerade elementen. Genom att de så
snabbt reagera för temperaturändringar i
förbränningsrummet kan man omedelbart se när ett självaccelererande
knackningsförlopp börjar och sålunda i tid gardera sig
mot dettas skadliga verkningar.
Arne Mörtsell Per Ohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
