Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 20 oktober 1945 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Svenska Elektroingenjörsföreningen, av Kl - Personnotiser - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1160
THiKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
Svenska Elektroingenjörsförening-
en sammanträdde onsdagen den 26 september
1945 under ordförandeskap av överingenjör
Äke Vrethem.
Nya medlemmar blevo civilingenjörerna
II Arnemo, S Bergmar, G Bredberg, A
Granzelius, G Hambraeus, A Lidbjörk, S
Lundgren, G Persson samt ingenjör NTH
0 Miöen, bergsingenjör S I Sieurin och
ingenjör E Winquist.
Till ledamöter i valnämnden för år 1946
utsågos hrr A Rusck (sammankallande),
E Lundström, B Hanson, G Wästberg, G
Nilsson, R Stålemark och S Hedberg.
Överingenjör Theodor Björgerd,
ordförande i SEK kommitté för utarbetande av nya
normer för hållfasthetsberäkning av
elektriska luftledningar för starkström, lämna
de därefter en redogörelse för det
normför-slag, som färdigställts i juni 1945. Förslaget
kommer att slutbehandlas vid sammanträde
1 föreningen den 19 oktober 1945.
Huvudärendet utgjordes av ett föredrag av
distriktsingenjören vid Älvkarleby
Kraftverks Stockholmsdistrikt, civilingenjör
Edvard Jacobsson, soin talade om
"Elektrifieringen uv Stockholms skärgård".
Stockholms skärgård sträcker sig från
Gräsö i norr till Landsort i söder, ett
avstånd längs kusten av ca 235 km. Någon
tillförlitlig uppgift om totala antalet öar,
holmar och skär torde knappast finnas, men
siffran 30 000 har nämnts i detta
sammanhang. Av dessa torde dock icke flera än
250 vara bebodda. Den egentliga
skärgårdsbefolkningen utgör ca 10 000 personer.
De första ansatserna till elektrifiering av
skärgården gå tillbaka till slutet av förra
världskriget, då elektrifiering av Sandhamn
stod på programmet. Elektrifieringen av
fastlandet innanför skärgården hade åren
dessförinnan tagit stark fart och
ombesörjdes där av elektriska
distributionsföreningar, dvs. ekonomiska föreningar, i vilka de
blivande konsumenterna i förväg få teckna
andelar i proportion till antal rum, antal
ha odlad jord m.m. Det belopp, som varje
andel skall motsvara, blir sedan beroende
av anläggningskostnaden. Andelsbeloppet
erlägges delvis kontant och delvis genom
naturaleveranser av exempelvis stolpar,
körningar o.d. En dylik förening bildades år
1927 för elektrifieringen av Sandhamn.
Frågan låg här gynnsamt till på grund av att
bebyggelsen var koncentrerad till ett litet
område, varjämte föreningen behövde
bekosta ledningar endast från norra Runmarö,
där Vattenfallsstyrelsen ordnat en
inmatningspunkt. Antalet andelar i Sandhamn
har numera mer än vardubblats, varigenom
en avsevärd återbäring kunnat ske till de
ursprungliga andelsägarna.
På andra håll inom skärgården har frågan
icke legat lika gynnsamt till. På grund av
de stora avstånden och den glesa
bebyggelsen skulle kostnaden per andel med det
måttliga intresse för elektrifiering, som
förefanns under mellankrigsåren, i regel blivit
alltför hög. Endast ytterligare två
distributionsföreningar ha därför kommit till
stånd. Man beslöt då att i stället göra ett
försök med bolagsbildning. Principiellt
anses denna form annars mindre tilltalande än
föreningsformen, när man — som är fallet
vid landsbygdsdistribution — önskar arbeta
efter självkostnadsprinciper och icke rena
affärsprinciper. Genom att så långt det är
möjligt utforma bolagsordningen efter de
normalstadgar, som gälla för föreningarna,
samt införa vissa restriktiva bestämmelser
om aktieinnehav, utdelning m.m. har man
emellertid sökt gardera sig emot, att
konsumenterna i ett dylikt bolag bli sämre
ställda än i en distributionsförening.
Aktiekapitalet har i regel satts mycket lågt och
uppgått till 15 à 25 °/o av
anläggningskostnaden; återstoden tas ut i form av
anslutningsavgifter och i form av lån i allmänna
inrättningar. Ofta är kommunen stor
aktietecknare.
Antalet dylika bolag är nu tio. Fördelarna
med aktieteckningen i förhållande till
andelsteckningen är den, att tecknandet av
abonnemang, som ju i senare fallet
förplik-tigar till motsvarande andelsteckning, i det
förra fallet kan ske fullt fristående från
aktieteckningen, som kan lämpas efter vars
och ens förmåga. Genom att aktiekapitalet
hälles lågt, bli amorteringskostnaderna
därjämte lägre än vid föreningsformen, där
hela anläggningskapitalet skall amorteras.
För att underlätta elektrifieringen har
Vattenfallsstyrelsen bekostat och åtagit sig
att vid behov reparera alla sjökablar,
varjämte andra fördelar i form av
materialleveranser o.d. erbjudits, så att
anlägnings-kostnaderna för konsumenternas del
bringats i paritet med dem på fastlandet. Räknat
per den 1 januari 1945 är
Vattenfallsstyrelsens bidrag ca 500 000 kr., medan företagens
anläggningskostnader uppgå till ca 1 500 000
kr., eller ca 73 kr. per tariffenhet. Mycket
tack vare den under kriget starkt ökade
uttagningen av elektrisk kraft ha företagen
fått en gynnsam ekonomisk ställning och
till och med kunnat lämna viss avkastning.
Distributionen är nästan uteslutande utförd
för 6 000/380 V. Näten äro genomgående av
hög kvalitet. Friledningarna äro utförda
med helimpregnerade stolpar, varjämte
ledningar och transformatorer äro rikligt
dimensionerade. Arean på 6 kV friledningar
och kablar är i allmänhet 25 mm2. De
matande 6 kV ledningarna ha i regel anslutits
till befintliga tertiärstationer på kusten. För
att möjliggöra selektiv utlösning i
avgreningar ute i nätet äro säkringar eller i några
fall, vanligen på obebodda och
svårtillgängliga öar, brytare med automatisk
återkoppling insatta. Dessa brytare göra exempelvis
en momentan återinkoppling och vid behov
två 2 min inkopplingar vid fel på linjen.
Sjökablarnas driftsäkerhet har varit
mycket god. För närvarande äro 41 sjökablar
i drift med en sammanlagd längd av ca
27 km. Under de senaste 10 åren har endast
en kabel blivit förstörd av
åsköverspänningar. Samtliga sjökablar äro nu försedda
med ventilavledare.
Slutligen meddelade tal., att skärgårdens
elektrifiering beräknats fortsätta, allt efter
som tomtbebyggelsen fortskrider och
planerade semesteranläggningar, vilka för sin
drift äro i behov av elektrisk kraft, komma
till stånd. (forts.)
Personnotiser
Födelsedagar
Ingenjör Olof Florell, Stocksund, 60 år
den 4 november.
Direktör Gunnar Ehn, Lidingö, 60 år den
6 november.
Civilingenjör G Nestius, Traneberg, 50 år
den 6 november.
Arbetschef Paul östlihn, Saltsjöbaden, 60
år den 8 november.
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik sammanträder måndagen den 22
oktober 1945 (ny dag!). 1. Föreningsärenden. —
2. "Skeppsmodeller och deras användbarhet",
föredrag av museidirektör G Albe. — 3.
"Senaste rön från Statens
Skeppsprovnings-anstalt", föredrag av civilingenjör E
Segerstedt. — Supé och samkväm.
Teknisk Undervisning sammanträder
tisdagen den 23 oktober 1945 kl. 19.30.
1. Föreningsärenden; val av styrelse och
funktionärer för 1946. — 2. Föredrag av
professorerna N Ahrbom och M
Wernstedt: "De tekniska högskolornas aktuella
byggnadsfrågor", med ljusbilder och
modeller. — Supé och samkväm.
Mekanik håller årsmöte fredagen den
26 oktober 1945 kl. 16.30. 1.
Föreningsärenden; val av styrelse och funktionärer för
1946. — 2. "Konsthartserna som kommande
material", föredrag av ingenjör Lorenz
Kleiner, Skånska Ättiksfabriken, och
ingenjör John Olssön, Superfosfatbolaget. —
3. (omkr. kl. 19) Middag. — Visning av
film inom föredragens ämnesområde.
Tekniska Fysikers Förening
sammanträder måndagen den 29 oktober 1945
kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2.
Föredrag av professor Lise Meitner: "tiber
neuere kernphysikalische Untersuchungcn."
— Supé och samkväm.
Fysiska Sällskapet inbjudes.
Grafisk Teknik sammanträder tidsdagen
den 30 oktober 1945 kl. 19.30. 1.
Föreningsärenden. — 2. Dagens eko. — 3.
"Print-ing Machinery today", föredrag av Mr
John Crabtree. — Supé och samkväm.
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträder fredagen den 2 november
1945 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2.
Dagens eko. — 3. "Moderna
navigeringsprin-ciper inom flyget", föredrag av flygdirektör
Gustav Norén.
Utställningen "Teknisk Tidskrift
75 år" pågår i Tekniska Museet och är
öppen vardagar kl. 12—16, söndagar kl. 13—16.
Statens Hantverksinstitut håller
informationsdag och årshögtid måndagen den
29 oktober 1945.
Kl. 10.00. Informationsdagens
förhandlingar öppnas i Hantverksinstitutets aula. Tal
av statsrådet A Gjöres. — "Behövs flera
yrkeskonsulenter?", diskussion med
inledning av dr-ingenjör R Schlyter. —
"Hantverkaren som samhällets nydanare",
diskussion med inledning av bibliotekarie E
Lundmark.
Kl. 12.30. Lunch.
Kl. 13.30. "Hantverkarna och
utställningsväsendet", diskussion med inledning av
direktör J-0 Modig. — "De nordiska
hantverksinstitutens kongress", redogörelse av
kanslirådet A Nyström. — Demonstration
av tekniska nyheter.
Kl. 19.00. Årshögtid på Gillet. —
"Hantverket och den fulla sysselsättningen", föredrag
av statssekreterare R Sterner. —
"Verksamheten vid SHI under fem år", översikt
av dr-ingenjör R Schlyter. — Supé (8,50
kr.). — Underhållning.
Anmälan skall ske före den 22 oktober till
SHI, Stockholm 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
