Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 27 oktober 1945 - Tryckfördelning under en traversskena mot livet i den bärande stålbalken, av Bertil Hagström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 oktober 19i5
1175
Tryckfördelning under en traversskena
mot livet i den bärande stålbalken
Civilingenjör Bertil Hagström, Stockholm
Spänningsfördelningen i jämntjocka balkar,
direkt påverkade av koncentrerade laster, har
behandlats av ett flertal författare. Det må i detta
sammanhang räcka med att åberopa Georg
Wäst-lunds uppsats i Tekn. T. 1935 s. V 51—56, som
även innehåller hänvisningar till en del andra
arbeten inom ifrågavarande område. Av dessa
skall här särskilt framhållas ett av Akira Miura*,
enär de resultat som jag har kommit till komma
att jämföras med dem som erhållas ur de av
Miura uppställda formlerna.
I en skiva med rektangulärt tvärsnitt —
motsvarande livet i stålbalken + skenan — upplagd
på två stöd och belastad vid spännets mitt av en
koncentrerad last, som angriper vid skivans
överkant, uppstår ett spänningstillstånd, som kan
karakteriseras av trajektorierna för
huvudtryck-spänningarna på det sätt, som visas schematiskt
i fig. 1. I omgivningen av lastens angreppspunkt
får man i skivans plan tryckspänningar såväl i
balkens längdriktning som vinkelrätt däremot.
De senare bli, om kontakten mellan lasten och
skivan antas ske efter en linje, och om man
bortser från deformationerna i den närmaste
omgivningen av kontaktstället, oändligt stora i detta.
Ännu på ett avstånd därifrån, motsvarande
tra-versskenans höjd, kunna de ha en betydande
storlek. Det innebär, att de kunna ha ett avgörande
inflytande på dimensioneringen av svetsarna
mellan överflänsen och livet, i synnerhet då dessa
utföras som kälsvetsar.
De partier av balken, som befinna sig
omedelbart under lastens angreppspunkt, äro emellertid
kraftigare än balklivet i övrigt, om balken är
försedd med en traversskena. Man kan då vänta sig,
att tryckspänningarna i lastens riktning skola bli
lägre ej endast inom den förstärkta zonen utan
även i de angränsande partierna av det tunnare
balklivet, dit svetsarna mellan flänsen och livet
höra. Utjämningen av ifrågavarande
tryckspänningar bör framför allt göra sig märkbar då
lasten är placerad ute på spännet, som i fig. 1.
Står den över stöden, fortsätta tryckspänningarna
i lastens riktning tämligen koncentrerat genom
* Miura, Akira: "Spannungskurven in rechteckigen und
keilför-migen Trågern." Berlin 1928.
DK 621.87 : 624.072.2
hela balklivet rakt ned till lagren. Utjämningen
av spänningarna i och under det förstärkta partiet
torde i detta fall icke bli nämnvärd. Likaså torde
livförstyvningar komma att reducera
spänningsutjämningen, då lasten befinner sig ett litet stycke
vid sidan av dem.
I samband med provbelastningen av ett par
tra-versbalkar för Järpströmmens Kraftverk gjorde
jag ett försök att med tensometrar mäta
tryck-spänningarna i lastens riktning i ett tvärsnitt
genom lastens angreppspunkt. Avsikten med
mätningen var att få fram en beräkningsgrund för
tryckspänningarna. Ehuru försöken på grund av
bristande tid hade provisorisk karaktär, torde
resultaten dock erbjuda ett visst intresse.
Balkarnas tvärsektion framgår av fig. 2. De äro
utförda kontinuerliga över flera stöd med en
spännvidd hos mellanfacken av 8 m.
Stålkvaliteten är St 44. Livförstyvningar finnas endast vid
upplagen.
Provbelastningen utfördes på det vanliga sättet.
Två balkar lades ut på lågkant bredvid varandra,
hopkopplades med hängslen i ändarna och
pressades därefter isär med en hydraulisk domkraft
anbragt vid balkarnas mitt.
Maximala hjultrycket från traversen är 34 t.
Hjulavstånden äro ej större än att flera hjul
komma att befinna sig på samma delspann
samtidigt. Vid försöket kunde domkraften således
ersätta flera hjultryck, utan att böjspänningarna i
balken behövde överstiga det vid provbelastningar
Fig. 2. Tvärsektion av
travers-balken.
Fig. 1. Trajektorier för
huvud-tryckspänningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
