Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 3 november 1945 - Driftorganisationen inom konfektionsindustrin, av Ragnar Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 november 1945
1185
Driftorganisationen
inom konfektionsindustrin
Civilingeniör Ragnar Björkman, Stockholm
Den industriella tillverkningen av kläder är en
relativt ung företeelse, och organisationen av
driften har därför helt naturligt varit i en ständig
utveckling under de sista decennierna. Detta
sammanhänger givetvis med den genomgripande,
allmänna rationalisering, som företagits i
konfektionsfabrikerna och som på sina håll gått fram
med stormsteg. Undan för undan ha nya
maskiner kommit fram, vilka ofta äro avsedda endast
för vissa, mycket begränsade arbeten. För att
kunna utnyttja dem till fullo har man varit
tvungen att i viss grad ändra driftorganisationen
i dess helhet. Detaljhandelns krav på korta
leveranstider under dess högsäsongperioder har även
inverkat i hög grad. Men framför allt har den
allmänna strävan att förbilliga produktionen
drivit fram nya organisationsformer.
Äldre organisationsform inom herrkonfektionen
För närvarande tillämpas i de flesta medelstora
och större konfektionsfabrikerna ett utpräglat
tempoarbete, som med åren drivits allt längre.
Längst i specialisering har man nått inom
bomullskonfektionen, såsom vid tillverkning av
skjortor, skyddsrockar, arbetskläder etc.
Herrkonfektionen kommer därnäst, medan
klänningstillverkningen ännu är minst tempobetonad utom i fråga
om de allra enklaste typerna.
Inoin herrkonfektionen har följande metod ofta
tillämpats. I god tid före säsongens början säljer
fabriken sina produkter för säsongen efter en viss
kollektion modeller och tygsorter. Då orderna
börja strömma in sorteras de oberoende av kund
upp på modell, tygsort och leveranstid. Inom
varje modell måste de olika plaggstorlekarna
dessutom särskiljas. Tillverkningen sättes
därefter i gång på så sätt, att man börjar med de
tidigare leveranserna och slår ihop så många
plagg som möjligt av en viss modell i olika
storlekar på samma tillverkningsorder. Eventuellt
kan man fylla ut denna tillverkningsorder med
några lagerplagg, speciellt i särskilt gångbara
modeller och storlekar, då man alltid måste räkna
med en del felaktigheter i tillverkningen och
ytterligare order under detaljhandelns högsäsong.
Anledningen till att orderna skrivas ut efter mo-
DK 658.5 : 687.1
dell och storlek är, att man då kan skära till flera
likadana plagg samtidigt, och
tillskärningsavdelningens kapacitet blir mycket stor om den får
arbeta med en myckenhet maximala "skär".
I sömnadsavdelningen är arbetet uppdelat i en
mängd arbetsoperationer, omväxlande
handsömnad, maskinsömnad, tråckling och pressning.
Principen vid indelningen i olika
arbetsoperationer är mer eller mindre skräddarmässig, dvs.
vissa arbeten ha ansetts vara av enhetlig natur
och behöva utföras av samma arbetare för att bli
bra. Dessutom har man tagit hänsyn till olika
slags specialmaskiner, som endast kunna
användas för visst begränsat arbete. På så sätt ha
praktiskt taget alla arbetsoperationer blivit olika långa,
och operationstiderna kanske varierat från två
minuter till en timme. Utjämningen sker genom
att de längre arbetsoperationer^ få utföras av
flera arbetare och en arbetare utför flera av de
kortare operationerna. Denna indelning av
arbetet blir naturligtvis rätt ungefärlig, och hänsyn
måste i hög grad tas till arbetarnas individuella
skicklighet.
Sedan tillverkningsordern skurits märkas alla
plaggens delar med nummer, och en följesedel
sändes med en av de större delarna. Plaggens
olika delar spridas därefter till de skilda
arbets-operationerna. På en plats sys exempelvis fickor
i framstyckena, på en annan sys fodret, på en
tredje ärmarna osv. Arbetet med plaggets alla
olika delar börjar alltså samtidigt och
framskrider parallellt, tills de färdiga delarna undan för
undan möta varandra och plagget så att säga
monteras ihop.
För att tillverkningen skall kunna fortskrida på
detta sätt, fordras att man vid flera olika punkter
samlar upp de färdigsydda delarna, t.ex. ärmar,
foder etc., och sorterar ihop dem, allt efter som de
bli färdiga. Plaggen hållas ej längre ihop i order,
skär e.d., utan den enda hållhake man har på
dem är att de avprickas i nummerliggare då de
passera några vissa bestämda operationer. På
orderkontoret har man en nummerliggare för
hela tillverkningen, där rapporterna från
verkstaden införas, så att man kan kontrollera, att
plaggen röra på sig i tillverkningen och inte bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
