Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 3 november 1945 - Aluminium i kraftledningar, av O David Zetterholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 19A5
1193
övertemperaturer med längre varaktighet. Tabell
2 visar tillåten långtidsströmbelastning för några
vanliga linor (enligt Jacobsen). Man kan tydligen
tillåta 6—10 % högre belastning på stålaluminium
än på koppar.
Koroncigräns
Stålaluminiumlinor^ bli grövre än
kopparlinorna, vilket gör att man inte så fort kommer upp till
koronagränsen. Sålunda kan t.ex. 70 min2 koppar
inte användas för 130 kV, men väl den
ekvivalenta stålaluminiumlinan. För högre spänningar
måste man vid koppar övergå till att använda
rörlina, vilket ibland medför vissa
komplikationer.
Klimatets inverkan
Här i landet ha vi knappast någon erfarenhet
av hur saltmängd havsluft inverkar på
alumi-niumtråd, vilket man däremot haft i Danmark
och Norge. Några skador av allvarlig art ha inte
rapporterats, vad det gällt själva trådarna.
Man skulle kunna tro, att stålkärnan i linan
skulle rosta sönder. Vid de linor, som vi tagit
ned och som legat uppe i ca 15 år, ha vi icke
kunnat konstatera någon försämring av
zinklagret. Det är troligt, att aluminiumhöljet genom
uppspänningen blir så tätt, att ingen fuktighet
kommer intill kärnan, åtminstone inte vid linor
med två lager aluminium.
Lintillbehör
Ett av de besvärligaste problemen vid
uppläggningen av aluminiumlinor är att åstadkomma en
varaktigt god kontakt vid skarvar och
avgreningar. Oxiden, som bildas på trådarnas yta, är
isolerande, vilket kan ha mycket otrevliga
konsekvenser. Det är därför av största vikt, att oxiden
till att börja med avlägsnas och att ny oxidation
förhindras. Idealet vore att få fullt lufttäta
förbindningar.
För att förhindra oxidationen bör
kontakttrycket vara relativt högt. Då aluminiet har mindre
ledningsförmåga än koppar, måste kontaktytorna
dessutom göras större vid aluminium än vid koppar.
Skarvning
Den vanligaste skarvtypen är en
kompressionsskarv enligt fig. 5. Den utföres så, att en stål
hylsa först pressas runt stålkärnan, som blottats
på en viss längd, och sedan pressas en
aluminiumhylsa runt både linan och stålhylsan. Man
använder en hydraulisk press för större linor (fig. 6) och
en enkel skruvpress för sjutrådiga (fig. 7).
Stålröret har från början en 8-formad sektion
och pressas till rund. Sedan stålröret är färdigt,
skjuts aluminiumröret in på rätt ställe och
pressas i sin tur (fig. 8).
En riktigt utförd kompressionsskarv blir nära
nog lufttät, varför oxidationsrisken är liten. Men
Fig. 8. Arbetsgång vid kompressionsskarvning.
det fordras ett i minsta detalj noggrant utförande.
Stålkärnan skall vara införd från båda hållen till
stålskarvrörets mitt och aluminiumhöljet får inte
kapas så, att kontaktlängden minskas för mycket.
Särskilt viktigt är att aluminiumskarvröret
placeras symmetriskt i förhållande till stålröret i
skarvens längdriktning. Minskar kontaktlängden
avsevärt på ena sidan riskerar man glappkontakt och
oxidation och linan kan bli så varm, att den
brinner av, vilket faktiskt också inträffat.
Strömvärmeprov ha utförts med osymmetriska
skarvar från en gammal linje och resultaten framgå
av diagrammet (fig. 9). En effektiv kontaktlängd
av 80 mm var nödvändig för att inte en
osymmetrisk uppvärmning skulle äga rum. Vid riktigt
utförd skarv blir kontaktlängden 150 mm. Vid
felskarvarna var den praktiskt taget bara 20 mm.
Det är en allvarlig nackdel att den lämpligaste
skarvtypen icke går att kontrollera på ett enkelt
sätt. För att få hundraprocentig säkerhet måste
man skärpa kontrollen i hög grad. De flesta
kopparlinor däremot kan skarvas med vanliga
enkla vridskarvar, som äro lätta att kontrollera.
Klena stålaluminiumlinor kunna också skarvas
Fig. 9.
Strömvärmeprov på
osymmetrisk
skarv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
