Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 3 november 1945 - Aluminium i ställverk, av Henry Wallgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1196
TEKNISK TIDSKRIFT
Aluminium i ställverk
Diplomingenjör Henry Wallgren, Västerås
I Sverige har man hittills icke haft någon större
erfarenhet av aluminum i ställverk, vilket
däremot är fallet i t.ex. Tyskland och Amerika. I
Tyskland rådde ända sedan år 1934 generellt
förbud mot att använda koppar för
inomhus-sam-lingsskenor över 100 mm2 area och i Amerika har
man i över 40 år använt aluminium i ställverk,
speciellt i anläggningar med mycket stora
ström-styrkor. Erfarenheterna från dessa anläggningar
ha varit goda och svårigheterna synas vara
övervunna sedan man började använda aluminium
av mycket hög renhetsgrad, 99,5 %, och sedan
man lärt sig att behandla skarvarna riktigt.
Skarvning
Följande uppgifter äro i huvudsak hämtade ur
utländsk litteratur. En del svenska
undersökningar har dock gjorts, särskilt rörande skarvningen.
Den viktigaste detaljen när det gäller
aluminiumskenor är skarvarnas utförande och därför måste
denna detalj ägnas särskild omsorg.
Vid skarvning aluminium—aluminium ligger
huvudsvårigheten däri, att isolerande oxidskikt
genast bildas på aluminumytan. Vid skarvning
aluminium—koppar tillkommer även den
svårigheten att mellan aluminium och koppar i närvaro
av vatten eller fuktighet uppstår ett elektrolytiskt
element, vilket orsakar att aluminummetallen
för-täres.
Aluminiumskenor kunna antingen skruvas ihop
liksom kopparskenor eller svetsas samman om
icke löstagbara förbindningar erfordras. Svetsade
skarvar äro fördelaktiga då de ej fordra någon
eftersyn. Svetsningen kan ske antingen med
ace-tylengas eller genom ljusbågssvetsning.
Skruvförbindningar bli emellertid det vanligaste
utförandet i ställverk, varför de här skola behandlas
något närmare.
Skruvförbindningar aluminium—aluminium
Flata aluminiumskenor skarvas enklast genom
överlappning, varvid skenorna sammantryckas
med genomgående bultar eller också kunna
klämplattor användas. Innan skenorna skruvas
tillsammans måste kontaktytorna filas noga med en
grov fil, som ej tidigare använts för annan
metall. Före och under filningen bör syrefritt vaselin
Föredrag i Svenska Elektroingenjörsföreningen den 20 april 1945.
DK 621.315.53 : 621.316.3
påstrykas för att hindra oxidering. Mätningar ha
visat att t.ex. med smärgel finputsade kontaktytor
ge betydligt sämre kontakt än kontaktytor
bearbetade med grov fil.
Förutom denna bearbetning av kontaktytorna
är det nödvändigt att tillräckligt högt
kontakttryck åstadkommes, vanligen 50—100 kg/cm2.
Aluminium ger emellertid efter eller flyter undan,
om det utsättes för högt tryck under längre tid,
varför man måste använda fjäderbrickor av
härdat fjäderstål mellan mutter och
underläggsbricka, varigenom trycket kvarstår. Skarvarna
böra ses till och bultarna dras åt 4—8 veckor
efter montaget samt en gång varje år.
Uppgifterna över överlappningens längd variera
högst betydligt i litteraturen. Enligt en
amerikansk källa skall överlappningens längd vara
minst 16 gånger skentjockleken. Enligt en tysk
källa åter skall överlappningens längd vara 1—
1,25 gånger skenbredden, alltså oberoende av
skentjockleken.
Vid utarbetandet av en standard för
aluminiumskenor fann man att de värden, som Asea
använder för skarvning av kopparskenor, även
fylla de flesta av de oliika villkor män hittar i
litteraturen för aluminiumskenor, varför man
kan använda samma skarvtabeller för såväl
koppar som aluminium. Det erforderliga specifika
trycket uppnås även för dessa skarvar om
åtdragningen sker med normal skruvnyckel utan
förlängning av handtaget.
Vid skarvning med genomgående bultar måste
underläggsbrickor av galvaniserat eller kadmierat
stål användas, så att aluminiumskenan icke
skadas vid åtdragningen. Vid växelström måste
avståndet mellan underläggsbrickorna uppgå till
minst 4 mm för att undvika otillåten
uppvärmning genom virvelströmmar.
Skruvhålen måste borras, de få ej stansas. Skruv
och mutter måste ha en sträckgräns av minst 33
kg/mm2. Inomhus användas galvaniskt förzinkad
skruv, mutter, underläggsbricka och fjäderbricka,
utomhus helst doppförzinkade detaljer.
Det är lämpligt att måla bultarnas skallar med
temperaturkänslig färg, så att farlig uppvärmning
av kontaktstället observeras.
Om klämplattor användas för skarvarna utföras
de av galvaniserat eller kadmierat järn vid
likström samt av brons eller aluminiumlegering vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
