Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 3 november 1945 - Verkstadsboken I—III, av Wll - På väg mot atomåldern, av J Tandberg - Aspectos Argentinos, av sah - Med silver, zink och syra, av sah - TNC: 23. Indikera, registrera, mäta m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1200
TEKNISK TIDSKRIFT
Verkstadsboken I—Hf, utgiven av Bertil Thunell. Lars
Hökerbergs Bokförlag, Stockholm 1944. 708 + 608 + 664 s.,
402 + 672 + 476 fig. 40 kr. per del.
Verkstadsboken, som avser att vara en allmän teknisk
handbok för den svenska industrin, är uppdelad i tre delar.
Den första delen inledes med materialfrågor, som
behandlas utförligt. Särskilt järn och stål ha fått ett stort
utrymme men även andra metaller och metallegeringar,
konsthartser, färger, smörjmedel m.m. ha fått en ganska
ingående framställning. Vidare behandlas
materialprovning, matematik, mekanik, hållfasthetslära, teknisk fysik,
mätteknik samt maskinelement. Den andra delen upptar
spånavskiljande formgivning, formgivning utan
spånbild-ning, lödning, svetsning m.m. samt ytbehandling av
metaller. Den tredje delen innehåller en ingående behandling
av trä, dess egenskaper och bearbetning, vidare
verkstads-organisation, sociala förhållanden, olika frågor rörande
byggnader och deras allmänna utrustning, elektriska
anläggningar samt transportanordningar i verkstäder.
Vid planeringen av ett arbete av ifrågavarande omfattning
är det givetvis svårt att göra full rättvisa åt alla frågor.
En del ämnen har sålunda blivit mer utförligt behandlade
och andra mer knapphändigt. Det skulle för läsaren då
varit till fördel om litteraturhänvisningarna gjorts litet
fylligare än vad som skett, speciellt i form av hänvisningar
rörande olika detaljfrågor.
Visserligen kan en del detaljanmärkningar göras men
i stort sett är framställningen i boken klar och
överskådlig och bildmaterialet förstklassigt. För ett studium av
boken erfordras ej några större förkunskaper utan
innehållet är lätt tillgängligt för envar. Enligt företalet avser
Verkstadsboken icke att tränga in på specialistens
fackområde utan syftar att skänka honom en lättillgänglig
orientering på angränsande områden, och denna uppgift
synes den väl kunna fylla. WU
/På väg mot atomåldern, av Helge Tyrén. Lindfors
Bokförlag, Stockholm 1945. 118 s. 4,25 kr.
Boken är en skickligt och vederhäftigt gjord
framställning av atombegreppet och atomforskningen — från
Leukippos ända fram till atombomben. Förf. har
anskaffat ett vackert bildmaterial, där man icke återfinner
de snart utslitna klichéer, som nästan blivit till
internationellt lånegods i de flesta populära framställningar. Några
illustrationer äro unika. The Svedberg, som skrivit ett
företal, har även stått till tjänst med några
amatörfotografier, som man med nöje betraktar. Boken kom i rätt
tid, medan ännu det aktiva belägget ligger kvar i Hiroshima
och Nagasaki. Den är så högaktuell som man kan begära.
De sista bilderna i boken visa bombexperimentet i
Alamo-gordo och det bistra allvaret i Nagasaki. Men hela den
historiska framställningen av atombegreppet är så levande
framställd, att man icke kan lägga boken ifrån sig — man
läser den i ett sammanhang. Den rekommenderas på det
varmaste. Skänk den till pojkar! De komma att bli
atomforskare. Det finns mera att göra! J Tandberg
Aspectos Argentinos, redigerad av N Stålhandske,
utgiven av Argentinska Föreningen, Stockholm 1945. 102 s.,
ill. 16,50 kr.
Denna bilderbok inledes med en beskrivning över landet
Argentina och avslutas med några råd för blivande
Argentina-resenärer, utarbetade av Sveriges och Argentinas
representationer i respektive länder. Huvudinnehållet är en
samling myckt vackra och välvalda bilder i djuptryck,
skildrande olika aspekter av den sydamerikanska
republikens natur, kultur och vardag.
Vid sidan av sitt huvudsyfte — ökad förståelse för
resurserna i det land, som varit vår största transoceana
handelsförbindelse under kriget och som vi önska räkna
till en av våra huvudmarknader efter freden — har boken
även velat vara till nytta vid språkundervisningen; alla
texterna finnas nämligen parallellt på spanska och sven-
ska, varigenom boken bör vara till nytta icke minst vid
självstudier. sah
Med silver, zink och syra heter en förnämlig broschyr,
utgiven av AB Grohmann & Eichelberg med anledning av
25-årsjubileet av företagets ombildning och 90-årsdagen
av Justus Cederquists födelse. Denne, vars söner nu leda
företaget, var en föregångsman inom vårt lands
kemigrafiska industri, och hans bana skildras vältaligt av Erik
Cederquist. Resten av det trettiosidiga verket upptas av
en bildrevy över klichéframställningen, som är precis
lagom kort och intressant för att man skall läsa den med
nöje. Som sig bör utomordentliga färgbilder pryda det
förebildliga häftet. sah
TNC
23. Indikera, registrera, mäta m.m.
Det förekommer alltför ofta att termerna markera,
indikera, signalera, registrera, mäta användas en smula huller
om buller, varigenom man riskerar att de så småningom
övergå till att bli verkliga synonymer och att det tekniska
språket förlorar värdefulla nyanseringsmöjligheter. För
att förvissa sig om vilka betydelser som i första hand
böra tilldelas dessa ord har TNC nyligen företagit en
utredning i förening med rundfrågor till ett flertal
sakkunniga. Resultatet av denna utredning lämnas här nedan,
men det skall omedelbart påpekas att flera undantag
förekomma än de som här anges. Definitionerna få — som
alltid i dylika fall — gälla som TNC:s riktlinjer för ordens
användning, och där ett stadgat bruk av orden i annan
bemärkelse förekommer måste detta givetvis tolereras, i
varje fall för närvarande. Följande definitioner ha
uppställts:
markera, utmärka, t.ex. genom utsättande av märke
Anm. Ordet bör ej onödigtvis användas i stället för de
mera allmänt syftande orden: visa, ånge.
indikera, utpeka ett eller flera av ett begränsat antal
alternativ, eller utpeka läge eller riktning
Anm. Ordet "indikator" användes sedan gammalt i
specialbetydelsen registrerande tryckmätare för ångmaskiner
o.d., och ur ett "indikatordiagram" kan den "indikerade
effekten" bestämmas. Ävenså förekommer indikator som
benämning på mätinstrument av viss typ, avsett för
mätning av små längder. Verbet indikera användes ibland i
helt allmän betydelse men bör då helst ersättas med
visa, ånge e.d.
signalera, väcka uppmärksamhet genom ljud, ljus e.d.
och ofta i samband därmed även indikera
Anm. Vid geodetisk mätning säges en punkt i terrängen
vara "signalerad" om den är markerad med t.ex. en
"signalstång", så att den blir synlig från en annan punkt.
registrera, 1) införa i ett register, dvs. i en efter vissa
grunder ordnad förteckning, 2) nedteckna, dvs. på
bestående sätt genom skrivning av ord, siffror o.d. eller ritning
av kurva uppta intryck av ett tillstånd eller skeende, t.ex.
registrerande mätinstrument
Anm. Ordet registrera användes även i den allmänna
betydelsen av visa, ånge, t.ex. i fråga om elmätare, men
denna användning bör undvikas.
mäta, medelst särskilda don bestämma en storhets storlek
uttryckt i mätetal och måttenhet
Anm. Ibland användes ordet mätning även för den enkla
bestämningen av huruvida likhet eller olikhet råder mellan
två storhetsvärden, eller huruvida en storhet är större
eller mindre än ett visst värde, t.ex. vid överföring av
ett "mått" från ett föremål till en ograderad stång och
därifrån till ett arbetsstycke, eller "mätande relä" som
fungerar då ett visst inställt storhetsvärde över- eller
underskrides. Denna användning av ordet är knappast
önskvärd men får tolereras. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
