Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 3 november 1945 - Fotoelektriska analysmetoder, av Anders Ringbom - Trådbussar av krigstyp, av Mm - Stål och stålaluminium för trådbussledningar, av B R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1208
ring må nämnas, att det under användning av
ferroin (tri-orto-fenantrolin-ferrosulfat) som
indikator är möjligt att med cerisulfat titrera oerhört
små ferromängder9. Vid användning av
selenfoto-element och multiflexgalvanometer svarade mot
en droppe 0,001 n cerisulfat en utslagsförändring
av icke mindre än 50 skaldelar (volym 20 ml).
I det föregående har strävats att visa, vilka
mångsidiga användningsmöjligheter och —
kanske framför allt — utvecklingsmöjligheter de
foto-elektriska analysmetoderna ha. Dessa metoder
göras ej alltid full rättvisa, om man slaviskt följer
föreskrifterna i apparatfirmornas prospekt; det är
ej sagt att möjligheterna härvid fullt utnyttjas.
Därför är det av betydelse att ikemisten är i
besittning av vissa teoretiska insikter i hithörande
frågor. Och som ett bidrag till höjandet av dessa
insikter kan ovanstående uppsats fattas.
Litteratur
1. Kortüm, G: Kolorimetrie und Spektralphotometrie. Berlin 1942.
2. Mehlig & Hulett: Spectrophotometric determinalion of Iron.
Ind. Eng. Chem. An Ed. 14 (1942) s. 869.
3. Ringbom, A: Ober die Genauigkeit der colorimetrischen
Ana-lyse. Z. anal. Chem. 115 (1938) s. 332, 402.
4. Ringbom, A & Sundman, F: Zur Theorie und Praxis der
licht-elektrischen Massanalyse. Z. anal. Chem. 116 (1939) s. 104.
5. Ringbom, A: Om ljuselektriska metoders användning i kemin.
Tekn. Fören. Finl. Förh. band (1939) s. 139.
6. Ringbom, A: Sur iemploi des méthodes photoélectriques en
analyse volumétrique. Chim. et Ind. 45 (1941) s. 304.
7. Ringbom, A: über photoelektrische Fällungstitrationen. Z. anal.
Chem. 122 (1941) s. 263.
8. Ringbom, A: Eine pholometrische Schnellmethode für die
Restimmung des Kupfers in Erzen und Kiesabbränden. Metall u. Erz
40 (1943) s. 228.
9. Ringbom, A: Om bestämning av redox potentialer på fotoelektrisk
väg. Finska Kem.-Samf. Med. band (1943) s. 281.
10. Ringbom, A: Om snabbanalys av malmer. Finska Kem.-Samf.
Medd. band (1944) s. 1.
11. Snell, F D & Snell, C: Colorimetric Methods of Analysis.
New York (193G).
12. Teorell, T: Pholometrische Messung der Konzentration und
Uispersität in kolloiden Lusungen. Kolloid-Z. 53 (1930) s. 322, 54
(1930) s. 58. -
Trådbussar av krigstyp. Redan före kriget påbörjades
i Tyskland en nedskärning av antalet trådbusstyper och en
viss standardisering av detaljerna. Under kriget beslöts att
tills vidare endast en storlek med 5 m lijulbas och
rymmande 76 passagerare skulle få tillverkas. Under
omställningstiden har emellertid tillverkats en något mindre typ
med 4,25 m hjulbas för 58 personer. Utförandet är
praktiskt taget lika det som skall komma i fråga för den större
bussen. Genom en radikal förenkling och borttagandet av
alla icke nödvändiga detaljer ("Entfeinerungsmassnahmen")
lyckades man få ned egenvikten. Med åtta hjul för däck
av klenare dimensioner (4 X 7,25 — 20 fram, 4X9,0 — 20
bak) kunde man samtidigt tillåta en ökning av
maximi-vikten, varigenom kapaciteten ökades med 15 passagerare
jämfört med närmast föregående typ med sainma
axelavstånd. Den sämre styrförmågan med dubbla framringar
kompenseras av en tryckluftdriven h jälpanordning, som
övertar större delen av styrningsarbetet.
Motorer för 70, 100 och 130 kW ha prövats, av vilka
en typ för 100 kW, 600 V, 1 670 r/m, 186 A timeffekt,
58,5 kgm vridmoment utvalts som standard. Dessa värden
gälla motorer med fältlindning av koppar. Med
Al-lind-ning, som uppges motsvara normalntförandet hos krigs-
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig.l. Tysk
trådbuss au
standardiserad krigstyp
med åtta klena
däck. Korgen
saknar innertak
och har
skjut-dörrar, sitsarna
sakna stoppning.
typen, bli effektvärdena något lägre. Motorn räcker väl
till för släpvagnsdrift, där så erfordras.
Igångsättningen sker (i Siemens utförande) med
automatiskt begränsad, ehuru reglerbar acceleration i de olika
stegen. Man har inte velat avstå från elektrisk bromsning,
trots att den är relativt materialkrävande. Den är utförd
i tre steg som kortslutningsbroms, separat matad från
belysningsgeneratorn för batteriladdningen, vilken givits
tillräckligt stor effekt. Batteriet deltar inte i bromsmanövern.
Såväl belysningsgeneratorn som kompressorn för
tryck-luftbromsen och dörrarnas manövrering drivas med
kilrem från motoraxeln. Slopandet av en självständigt
arbetande eldriven kompressor fordrar stor sparsamhet med
kompressorluft, vilket dock är möjligt, då elbromsen är
tillräcklig i alla normala fall utom vid nödbromsning och
vid släpvagnsdrift.
För ett trafikföretag (Klagenfurt) ha trådbussarna
utförts för 750 V, vilket i förening med många
matningspunkter möjliggjort användning av kontakttråd av stål
(Siemens Z. 1944, h. 3/4). Mm
Stål och stålaluminium för trådbussledningar. Stål kan
användas för trådbussledningar endast om trafiken är
mycket låg och matningssektionerna relativt korta. På
sträckor med ledningar för båda körriktningarna är det
dock möjligt att använda stål för det ena ledningsstråket
om det på 70—100 m mellanrum anordnas
tvärförbindningar mellan de likpoliga ledningarna.
Ledningsförlus-ierna kunna därvid t.o.m. bli mindre än när båda
ledningsstråken äro utförda med koppar men tvärförbindningar
saknas. En ytterligare minskning av förlusterna kan
uppnås genom sammankoppling av angränsande sektioner
(Verkehrstechn. 1944 h. 25).
I Frankrike har sökts patent på en stålaluminiumledare,
benämnd "Alutroll", vilken beräknas få stor användning
efter kriget. Den består av en aluminiumkärna, omgiven
Totalarea
mm*
120 200
Aluminiumarea ...... . . . . mm5 72 120
Stålarea ............ . . . . mm2 48 80
Skenbar diameter . . . . mm 13 17
Vikt ................ . . . . kg/km 565 945
Brottlast............ .... kp 3 200 5 200
Elektriskt motstånd vid
20°C .............. ohm/km 0,355 0,212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
