- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1219

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 10 november 1945 - Skifferoljeverket vid Kvarntorp, av Sven Schwartz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 november 1945

1219

förbrukningen till 7 500 kWh/m3 råolja. Den gas,
som från Ljungström-fältet fördes över till
kraftcentralen, kan emellertid beräknas ha bidragit till
energiproduktionen med 2 000 kWh/m3 olja,
varför nettoförbrukningen alltså har uppgått till
5 500 kWh/m3. Man bearbetar emellertid uppslag
till förbättringar, som ge hopp om att man skall
kunna nedbringa energiförbrukningen avsevärt.

Beträffande utbytet av olja ur en viss kvantitet
skiffer synes det förhålla sig så, att
Ljungströmmetoden ger en något mindre oljemängd. Å andra
sidan ger den emellertid lättare oljeprodukter och
produkter, som vid normala prisförhållanden på
oljemarknaden säkerligen äro värdefullare än
den olja, som erhålles vid ugnsanläggningarna.
Bland annat erhålles proportionsvis avsevärt
mera bensin.

Ur geologisk synpunkt kan man peka på, att
Ljungström-metoden kommer bäst till sin rätt
vid en fyndighet med stor horisontell
utsträckning och där skifferlagret är övertäckt av ett
relativt tunt skikt av annat material, som kan
tjäna som värmeisolering. Inom
kvarntorpsområdet finnas mycket stora tillgångar av denna
typ, där skiffern är täckt av kalksten. Där skiffern
går i dagen däremot, förskjutas de naturliga
förutsättningarna till ugnsmetodernas fördel.
Skulle man för sådana områden tillämpa
Ljungström-metoden, finge nämligen den översta delen
av skiffern lämnas kvar som värmeisolering,
vilket givetvis skulle inverka ogynnsamt på det
ekonomiska resultatet. Sådana delar av
skiffer-fyndigheten lämpa sig därför bättre för att
brytas och avgasas i någon typ av pyrolysugn.
Brytningskostnaderna bli givetvis lägre på icke
kalk-stenstäckta skifferpartier än på kalkstenstäckta.
Med hänsyn till dessa förhållanden skulle det
därför icke förvåna, om man även för framtiden
finge det bästa ekonomiska resultatet vid
tillgodogörande av kvarntorpsfyndigheten genom
att använda en kombination av
Ljungström-me-toden med en eller flera ugnsmetoder.

Ett studium av de tekniska resultaten från de
typer av ugnar, som varit i drift vid Kvarntorp,
ger vid handen, att man vid Bergh-ugnarna icke
lyckats uppnå samma oljeutbyte som vid de andra
typerna. De allra högsta utbytessiffrorna ha
erhållits vid Hultman—Gustafson-ugnen, sedan
man under 1944 slutligen lyckats övervinna vissa
materialsvårigheter, som tidigare inverkat
mycket hindrande på driften. Läget för dagen tyder
på utbytessiffror för Bergh-, Industrimetoder- och
Hultman—Gustafson-ugnarna i relationen 80—88
—96. Härmed har jag emellertid icke velat säga,
att denna relation även blir den slutliga utan
endast redovisat läget för dagen.

Experiment- och forskningsverksamhet

Parallellt med arbetet med uppbyggandet av
produktionsapparaten har bolaget i enlighet med

sin uppgift ägnat stort intresse åt forsknings- och
experimentverksamhet. Det är emellertid
förklarligt, att denna verksamhet under de gångna
åren i huvudsak ägnats sådana uppgifter, som
ansetts kunna bidra till att på ändamålsenligaste
sätt lösa dagens huvudproblem, ett snabbt
igångsättande av driften och en maximal produktion.
Mera långsiktiga forskningsproblem ha i viss
mån fått stå tillbaka. Sedan numera erforderliga
laboratorier med lämplig utrustning kommit till
stånd vid Kvarntorp, har bolaget kunnat uppta
ett mera omfattande forskningsarbete över hela
linjen.

En särskild ställning intas härvidlag av
Ljungströms produktionsmetod, vilken under
uppfinnarens egen ledning på mycket kort tid förts fram
till storindustriell användbarhet på sätt, som
antytts redan tidigare i denna uppsats.

Ett problem, som ända från början ägnats myc
ket arbete, har varit frågan om förbränning av
de stora mängder skifferkoks, som erhållas från
Industrimetoder- och
Hultman—Gustafson-ugnarna. Som tidigare nämnts innehåller denna skif
ferkoks en viss mängd brännbar substans, vilket
ger den ett värmevärde av 1 000—1 200 cal, dvs.
ungefär en sjättedel av vanligt stenkol. På grund
av en del förhållanden var det emellertid icke
möjligt att förbränna den i någon tidigare känd
förbränningsanordning. Den främsta svårigheten
låg i det förhållandet, att askans
sintringstempe-ratur är så låg, att man har mycket svårt att
undvika sintring, samt vidare i de kolossala
askmängderna. Askan utgör nämligen icke mindre
än 90 % av koksens vikt. Det har därför gällt
att få fram en ugn, där man kan hålla en låg
och fullständigt jämn förbränningstemperatur
utan några lokala överhettningar. Genom
samarbete med bl.a. Svenska Maskinverken synes
man under 1944 ha lyckats lösa detta problem på
ett tillfredsställande sätt. Förbränningen sker
enligt detta system i vertikala schakt av 4 m
höjd och 2 nr genomskärningsyta. Temperaturen
hålles nere genom i schaktet nedhängande
rörslingor, genom vilka vatten cirkulerar under
tryck. Det är alltså en sorts La Mont-panna, där
slingorna hänga ned i själva bränsleskiktet.

Problemet om den utvunna råoljans raffinering
till marknadsfärdiga produkter har under de
senaste åren intensivt bearbetats. Härvidlag har
det varit mycket värdefullt att kunna bygga
vidare på det vetenskapliga arbete, som under en
lång följd av år utförts av professor Bror
Holmberg vid K. Tekniska Högskolan. Med ledning
av-vid kvarntorpslaboratoriet vunna
forskningsresultat uppfördes under åren 1943 och 1944 en
fullständig raffinerings- och
destillationsanlägg-ning och från hösten 1944 är
kvantorpsanlägg-ningen i stånd att leverera bl.a. färdigraffinerad
bensin. En metod att utvinna transformatorolja
finns utexperimenterad i laboratorieskala och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:08:56 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1945/1231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free