- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1234

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 10 november 1945 - De nyaste framstegen inom den elektrostatiska anrikningen, av A A Linari-Linholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1234

TEKNISK TIDSKRIFT

förmåga, som i jämförelse med den omgivande
luften är stor. Eftersom vid elektrostatisk
separation det omgivande mediet vanligen är luft.
erhålla partikelytorna ofta ett i hög grad
joniserat överdrag med resultat att ledningsförmågan
på ytan ökas, varigenom det elektriska fältets
inträngande i partikelns inre förhindras.

Så snart ytegenskaperna i en blandning av olika
partiklar skilja sig tillräckligt från varandra,
komma partiklarna att uppträda på ett sådant
sätt i ett elektrostatiskt fält att selektiv separation
möjliggöres.

Nyare forskningsarbete av amerikanska
vetenskapsmän har uppvisat flera möjligheter att
påverka ytbeskaffenheten hos mineralpartiklar så
att blandningar av olika slag av partiklar bli
lämpade för selektiv elektrostatisk separation.
När till exempel laddningen på partikelytan, som
kommer in i ett elektriskt fält, normalt är svag
på grund av materialets egna egenskaper, eller,
vid s.k. kontaktpotentiell laddning, på grund av
att effekten av friktionsladdningen genom
partiklarnas beröring med underlaget sänker
potential-gradienten vid oledande elektrod, så kan
laddningarnas natur och styrka ofta gynnsamt
förändras enbart genom att man väljer ett passande
material för matningsunderlaget, eller också kan
den framströmmande blandningen bli
konditionerad medelst induktionsladdningar från en
be-sprutningselektrod1’3. Om den ena beståndsdelen
är en god ledare är en sådan förbehandling icke
nödvändig, endast ett lämpligt val av
elektrodernas polaritet i överensstämmelse med partiklarnas
naturliga tecken är då tillräckligt.

När partiklarna laddas genom ledning är det
möjligt att mäta kontaktpotentialen hos
underlagsmaterialet, men icke direkt hos de uppladdade
mineralkornen. Det är emellertid möjligt att ordna
mineralen och de material med vilkas ytor de
komma i kontakt i en kontaktpotentiell serie med
hjälp av vilken den erforderliga
konlaktpotentia-len för varje mineral lätt kan bestämmas efter sin
plats i denna serie1.

Gynnsamma resultat ha vidare uppnåtts genom
förbehandling med olika kemikalier. Så till
exempel har fluorvätesyra i gasform befunnits ytterst
effektiv för blandning av kvarts och fältspat. Den
bildar ett ledande överdrag av
kalium-aluminium-fluorider på fältspaten, under det att kvartsytan
endast etsas när siliciumtetrafluoriden
förflyktigas vid den uppvärmning av mineralblandningen,
som måste ske för att torka densamma före den
elektrostatiska separationen. I den så
förbehandlade blandningen ha fältspatpartiklarna positiv
och kvarts negativ kontaktpotential mot ett
vibrerande aluminiumunderlag3.

Flera metoder för selektiv ytbeläggning av
mineralbeståndsdelarna ha framkommit för att öka
skärpan vid den elektrostatiska separationen. Vid
karbonatiska och basiska mineral, såsom kalk-

sten, dolomit och magnesit, ger en behandling
med ättik- eller benzoesyra i gasform ett lämpligt
överdrag på partikelytan. I många fall kan
selektiviteten ökas om partiklarna först renas från
ytorenheter genom avskavning i en
avnötnings-kammare med efterföljande avdamning16. Jag har
vid mina försök konstaterat en märkbar
förbättring av selektiviteten för vissa blandningar, icke
endast med järnmalmer utan också med
ometalliska mineral, som varit röstade före den
elektrostatiska separationen.

Det är ett i allmänhet känt faktum att praktiskt
alla elektrostatiska separationsproblem fordra,
att det ingående godset skall vara likformigt
torkat för att bortskaffa den störande fuktigheten
från partikelytorna. Vissa resultat synas
emellertid ge vid handen, att ett grundligt avlägsnande
av fuktigheten inte alltid är nödvändigt, och att
man ibland t.o.m. kan få bättre resultat när
materialet icke är absolut torrt.

Vi veta, att fuktigheten på mineralytan
förorsakar att partiklarnas kontaktpotential förändras i
riktning mot positiv polaritet. Vi veta också, att
fältspat kan separeras från kvarts i en atmosfär
med lämplig fuktighet, om blandningen får
komma i kontakt med aluminium. När godset är
fullkomligt torrt erhålla båda mineralen negativa

Fig. 6.
Elektrostatisk separator ("Electro-flot")med två [-separationsfält-]
{+separations-
fält+} och
neon-gaselektroder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free