- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1236

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 10 november 1945 - De nyaste framstegen inom den elektrostatiska anrikningen, av A A Linari-Linholm - Oljeskiffer som tillsatsbränsle i gasgeneratorer, av Frans Landtblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1236

TEKNISK TIDSKRIFT

Torkningskostnaderna äro huvudsakligen
beroende på anläggningskapacitet och materialets
egenskaper och variera från 1 till ca 1,7 kr/t.

G A Roush10 rapporterar kostnaderna för rening
av flotationskoncentraten i Florida-anläggningen
vid en kapacitet av 25—28 t/h till 0,84 kr/t för
torkning och 0,63 kr/t för elektrostatisk
separering, eller tillsammans 1,47 kr/t av
elektrostatiskt anrikade fosfatkoncentrat.

Separationskostnader äro enligt H L Bullock1 i
allmänhet högre än vid siktning, sättmaskins- eller
pneumatisk anrikning av samma kapacitet, men
när värdefulla material kunna utvinnas, vilka i
annat fall kunna gå förlorade, eller när bättre
separation medför högre priser för ett material,
är det nödvändigt att överväga de möjligheter
som finnas för användning av de moderna
elektrostatiska separationsmetoderna.

I tysk litteratur21 finns en uppgift att
elektrostatiska separationskostnader äro ungefär 1 kr/t
gods inklusive torkningen.

Som torr anrikningsmetod kan elektrostatisk
separation hjälpa i trakter där ur
vattenbristsynpunkt andra metoder icke kunna konkurrera.
Också de förr i tiden uppträdande stora
förlusterna vid torra processer ha nyligen i hög grad
minskats genom moderna
avdammningsutrust-ningar. Det är emellertid ingen sannolikhet för,
att elektrostatisk separation skall kunna ersätta
flotation, våtmekaniska eller magnetiska
anrikningsmetoder. men den kan ofta användas i
kombination med denna och så bidra till högre
utbyten vid ekonomiska kostnader. Vidare finns det
flera fall då den moderna flotationen icke är
tillfredsställande, och det kan naturligtvis i några
fall därvidlag bli möjligt att använda
elektrostatiska metoder i stället.

Nyligen gjorda undersökningar på detta område
vid K. Tekniska Högskolans
anrikningslaboratorium ha visat, att det här i landet finnas många
problem vilka kunna bli lösta med denna metod.

Litteratur

1. Bullock, II L: Scope and Economics of Electrostatic
Separation, Ind. Engng Chem. 1941 s. 1119.

2. Denveu Equipment company: Bulletin No. E 1-B.

3. Fraas, F & Ralston, 0 C: Electrostatic Separation of Solids.
Ind. Engng Chem. 1940 s. 600—604.

4. Gaudin, A M: Principles of Minerat üressing, New York &
London 1939.

5. Glockler, G & Lind, S C: Etcctrochemislru of Gases and other
Dictcctrics, New York 1939.

6. Grumbrecht, A: Der derzeitige Stånd und die Aussichten der
elektrostatischen Aufbereitung, Metall u. Erz 1940 s. 357—363.

7. Guest, P: Static Electricity in Naturc and Industry, U.S. Bur.
Mines Bull. 1933 nr 368.

8. Johnson, H B: Selectiue Electrostatic Separation, Träns. Amer.
Inst. Mining Met. Engng 134 (1939) s. 409.

9. Johnson, H B: Electrostatic Separation . . ., Engng Mining J.
sept., okt. & dec. 1938.

10. Johnson, II B: Electrostatic Separation Scores Advances in
Phosphate Recovery, Engng Mining J. mars 1911 s. 35—38.

11. Johnson, II B: Recovery of Valuable Materials by
Electrostatic Separation, Chem. Metallurg. Engng nov. 1943 s. 130—133.

12. Kühlwein, E L: Neuere Versuche zur elektrostatischen
Aufbereitung feinkörniger Steinkohlenstäube, Glückauf 1941 s. 69.

13. Niggemann, H: Elektrostatisk Feinkohlenaufbereitung,
Glückauf 1941 s. 80.

14. Pohl, R W: Einführung in die Elektrizitätslehre, Berlin 1941.

15. Ralston, O C: Electrostatic Concentration of Minerals, U.S. Bur.
Mines Rep. Investig. 1938 nr 3427 s. 34.

16. Ralston, O C: Electrostatic Separation of Minerals, U.S. Bur.
Mines Rep. Investig. 1939 nr 3473 s. 32.

17. Ralston, O C: Mica Separation by Frictional Electricity, U.S.
Bur. Mines Inform. Circ. 1937 nr 6974 s. 14.

18. Roush, G A: Amalgamation, Magnetic Separation and other
special processes, The Mineral Industry bd 48 s. 668—671
(Electrostatic Separation s. 669). New York 1940.

19. Roush, G A: Amalgamation, Magnetic Separation, Sink-and-Flot
and other special separation processes, The Mineral Industry bd 40
s. 684—687 (Electrostatic Separation s. 685). New York 1940.

20. Rüder, H B: Neuzeitliche Elektroscheider, Metall u. Erz 1940
s. 363—367.

21. Stieler, A: Neuere Ergebnisse der elektrostatischen
Aufbereitung, Metall u. Erz 1941 s. 457—462.

22. Sutton, H M & Jarman, Jr, G W: Electrostatic Solid
Separations, Chem. Met. Engng maj 1938 s. 277—278.

23. Tyskt patent 1 b7(6)744673, Glückauf 1944, s. 213.

24. The March of Engineering . . . South Afr. Mining Engng J.
24 okt. 1942 s. 163.

Oljeskiffer
som tillsatsbränsle
i gasgeneratorer

DK 662.67 : 662.76

Vid Hammars Glasbruk har sedan någon tid oljeskiffer
använts som tillsatsbränsle. Anledningen till att försök
påbörjades härmed var ledningens önskan att om möjligt
kunna täcka bränslebehovet uteslutande med inhemska
råvaror. På grund av att maskinglastillverkningen är en
kontinuerlig process är ett av huvudvillkoren för ett gott
resultat att värmen i ugnen hålles absolut konstant.
Möjligheterna att med enbart ved av så skiftande kvalitet och
fuktighetshalt som stått till buds kunna uppfylla detta
villkor voro synnerligen problematiska. På grund av att
avståndet till Kvarntorp, varifrån oljeskiffern avsågs att
inköpas, ej var större än att skiffern kunde hämtas per
bil, föll just valet på oljeskiffer som tillsatsbränsle.

Skiffern levereras från Kvarntorp i krossat skick.
Styckestorleken som kommer till användning är 25—30 mm.
Försök ha gjorts såväl med en större styckestorlek
ävensom med den stybb som uppstår vid krossverket i
Kvarntorp, men dessa sorter ha ej visat goda resultat. Skifferns
bränslevärde är ca 2 050 kcal/kg vid en halt av ca 6 %
olja. Svårigheten att använda skiffern ligger
huvudsakligen i skifferaskans låga smältpunkt. Redan vid omkring
000° sintrar nämligen skifferaskan, varför en igensättning
av gasgeneratorn omedelbart inträder om temperaturen i
förbränningszonen överstiger denna temperatur. Oljeskiffer
har emellertid med gott resultat använts sedan år 1941,
under vilken tid nedanstående erfarenheter vunnits.

De gasgeneratorer som använts ha varit Motala Verkstads
2,2 m vridrostgeneratorer, försedda med Chapmanapparat.
Generatorerna äro försedda med vattenmantlar.
Konstruktionen framgår av fig. 1. Det är av synnerligen stor
betydelse att generatorn ej är inmurad utan försedd med
vattenmantel. Vid körning med skiffer är det ofrånkomligt
att partiell sintring av skifferaskan förekommer. Om
generatorn är av vanlig murad typ fastnar slaggen på insidan
av generatorn. Även med spettning torde man ej kunna
avlägsna där bildade slaggrusor. Plåtmanteln håller sig
däremot ständigt ren samt medför även den fördelen, att
generatorn blir självförsörjande beträffande
ångförbrukningen, som är rätt avsevärd.

För att möta de svårigheter som uppstå vid oljeskiffer-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free