Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 17 november 1945 - Ångkraftverket i Malmö — den senaste utbyggnaden, av Olof G Hammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 1945
1245
o
Ångkraftverket i Malmö
— den senaste utbyggnaden
Civilingenjör Olof G Hammar, Malmö
Sydsvenska Kraft AB:s ångkraftverk i Malmö
är avsett att samarbeta med och vara ett
komplement till vattenkraftverken. Verket har sedan
1915 utbyggts i flera etapper. Den senaste
utbyggnaden, som skall beskrivas här nedan,
genomfördes 1940—1943. Genom denna ökades verkets
kapacitet från 40 till 70 MW.
Verkets uppgift i kraftförsörjningen
I Sydsverige kan man numera räkna med tre
grupper av kraftkällor, sydsvensk vattenkraft,
norrländsk vattenkraft och värmekraft. Den
sydsvenska vattenkraften är högt utbyggd och
karakteriseras trots sjöregleringar av stora
variationer i vattenföringen. Den behöver därför
tillskott av värmekraft för att kunna ekonomiskt
utnyttjas. Norrlandskraften belastas med
överföringskostnader och fordrar därför lång
utnytt-ningstid. Ångkraften kan då vid normala
bränsleförhållanden konkurrera upp till ganska stora
utnyttningstider. Den mest ekonomiska
kraftförsörjningen erhålles genom ett samarbete av de
tre kraftkällorna, varvid proportionerna få ändras
år från år och månad för månad allt efter vatten-
Föredrag i avd. Mekanik den 16 januari 1945.
DK 621.311.22
tillgången. Vid de långa överföringsavstånd, som
nu förekomma, har ångkraften dessutom stor
betydelse som effektreserv i förbrukningsområdena,
samt för faskompensering. Den senare har stor
ekonomisk betydelse.
Diagrammen, fig. 1, kunna ge en bild av
ångkraftverkets arbetsuppgift. Vi ta en vinterdag ett
år med svår vattenbrist både i Norrland och
Sydsverige. I detta fall ligger norrlandskraften i
botten, över denna ångkraften. Spetsarna tas med
vattenkraft från de högt utbyggda kraftverken i
Lagan med dygns- och veckoreglering. Ångkraften
kommer således mellan norrlandskraften och den
sydsvenska vattenkraften. Motsatsen är ett år med
god vattentillgång. Ångkraft användes endast till
belastningsspetsarna i den mån
vattenkraftverkens effekt icke räcker. Under sommarhalvåret
försvinner i detta fall ångkraften alldeles.
Ångkraftverkets uppgift under denna period blir som
reserv vid störningar och linjebrott. Mellan dessa
ytterlighetsfall finnas många mellanlägen.
Ångkraftverkets produktion varierar starkt år från
år. Utnyttningstiden kan olika år variera som 1
till 20, i vissa extrema fall betydligt mera.
Vid energiproduktion med måttliga belopp är
det regel att ångverket köres endast dagtid och
Fig. 1. Dygnsbelastning skuru a; t.v. vid vattenbrist; i mitten vid riklig vattentillgång; t.h. vid normal vattentillgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
