Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 17 november 1945 - Ångkraftverket i Malmö — den senaste utbyggnaden, av Olof G Hammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1250
TEKNISK TIDSKRIFT
Luf tf läktarna, fig. 7, ha samma reglering som
rökgasfläktarna. Luften suges från pannrummets
översta del till de i källaren placerade
luftläktarna.
Med hänsyn till de ofta förekommande
uppeldningarna och avställningarna är det önskvärt att
reducera pannmurverkets värmekapacitet så långt
möjligt. De vattenkylda väggarna bidra till detta.
Dessutom har i stor utsträckning använts en
speciell lätt eldfast sten.
Turbogeneratorn
Turbinen, fig. 8, är en Stal
dubbelrotations-turbin för 30 000 kW, 35 000 kVA, 50 p/s, 3 000
r/m. Den är avsedd för ett ångtryck av 42 at ö
före pådragningsventilen och 460° ångtemperatur.
Ekonomisk last ligger vid 25 MW.
Generatorspänningen är 5 000 V, som upptransformeras till
50 000 V med en 35 kVA utomhustransformator,
fig. 13. Från denna sker överföringen med en
jordkabel till en transformatorstation, fig. 9,
belägen ca 1 km från kraftverket. Verkets
generatorer äro således ej elektriskt förbundna genom
någon samlingsskena vid verket utan först vid
ovannämnda transformatorstation.
Utrymmet medger icke att gå in på detaljer i
fråga om själva turbogeneratorn, vars
konstruktion i huvuddrag torde vara välkänd. Endast ett
par saker som har sammanhang med verkets
speciella uppgifter skall beröras.
Som förut nämnts har turbinen utförts så att
den kan lämna full effekt vid ett ångtryck som
är två tredjedelar av det normala. För att ernå
detta ha ånginloppsdelarna gjorts extra stora. All
ångan passerar först en snabbstängningsventil
och sedan regleringsventilen. Därefter går den
till turbinen, vid behov genom
överbelastningsventilerna.
När turbinen går i beredskapsdrift, drivs den
elektriskt. Regulatorn är försedd med en
anordning, som gör regulatorn okänslig inom ett
bestämt område (± 0,7 p/s). När frekvensen sjunker
till ett visst värde, frigöres regulatorn och
turbinen tar last. Ångtrycket sjunker då och
överbelastningsventilerna öppnas successivt. När
eldningen kommit i gång och trycket åter stiger
måste maskinisten reglera ned turbinen, annars
skulle den ta alltför stor last. Det finns emellertid
även ett automatiskt tryckrelä, som styr två av
överbelastningsventilerna och förhindrar alltför
våldsam överbelastning.
En värdefull egenskap är, att turbinen snabbt
kan startas från kallt tillstånd. All manövrering
av turbinen och dess hjälpmaskiner sker från
turbinsalsgolvet och är sammanförd inom ett
begränsat område. Turbinen kan från att vara helt
avställd och kall startas på 6 min utan svårighet
av en man.
Vid ekonomisk last är kondensortrycket 0,037
at a vid 10°G kylvatten. Kondensorkällarens höjd
är 5 m. För att få in kondensorn, fig. 10, på denna
relativt låga höjd har den gjorts dubbel, med
Fig. 6. Rökgasfläkt med
stoftcivskiljare.
Fig. 7. Luftfläktar med
reglerbara ledskenor i
inlöp j>et.
Fig. 8. Turbogenerator.
Fig. 9. Kondensor; t.v.
de vertikala
kylvattenpumparna; t.h. kondensat
pumpar och förvärmare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
