Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 17 november 1945 - Hastighetens inverkan på kostnaderna för varutransport med fartyg, av Ingvar Jung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1258
TEKNISK TIDSKRIFT
O 10 20 knop
Fig. 4. Specifika
transport-arbetskostnader för
tankmo-torfartyg med 10 000 t
lastförmåga vid full utnyttning
av nyttningsgraden för
fartyget och vid fullt utnyttjad
lastförmåga.
Fig. 5. Specifika
transport-arbetskostnader för
tankmo-torfartyg med 10 000 t
lastförmåga vid olika värden
på utnyttningsgraden för
fartyget och vid fullt
utnyttjad lastförmåga.
cement och effekt. För att erhålla enkla
matematiska uttryck antas att dessa rörliga kostnader
approximativt öka linjärt med deplacement och
effekt. Personalkostnaderna skrivas
Kp= cp+ cip- D + C2p-Ne
Underhållskostnaderna för skrov och maskineri
sättas proportionella mot deplacementet och mot
maskineriets utnyttningsgrad och effekt enligt
formeln
Ku = Ciu • D + t Ciü’ Ne
Försäkringskostnaderna för lasten sättas
proportionella mot lastmängden och antalet besök i
hamn. sålunda mot det verkliga totala
transpor-arbetet
Kfi = xFl • W
De årliga hamnkostnaderna för fartyget äro
beroende av fartygets lastförmåga och antalet besök
i hamn, sålunda proportionella mot
transportarbetet dividerat med lastförmågans
utnyttningsgrad eller
v - W
Hamnkostnaderna för lasten utgå per vikt och
hamnbesök och skrivas
Km — xm - W
Summeras värdet på totala specifika
transportarbetskostnaden blir denna under dessa
antaganden
x = TJT • [D (C1A + C1P -f C1V) + CP + Ne (C2A -f
w
+ C2p) + T. N e (CuB + C2[7)] + XpHl +
Med kännedom om värdet av samtliga ingående
faktorer kan man beräkna den specifika
transportarbetskostnaden vid varje hastighet. Fig. 4
visar resultatet av en sådan beräkning och i fig.
5 ha några kurvor över transportarbetskostnaden
inlagts för olika värden på utnyttningsgraden
av fartyget. Beräkningsexemplet är ett 10 000 t
tankmotorfartyg.
Om man har bestämt förloppet av specifika
transportarbetskostnaden i funktion av
hastigheten för ett givet värde på lastförmågan är det
möjligt att omräkna dessa värden till en större
eller mindre lastförmåga med hjälp av
likformighetslagarna. Äro alla data för modellfartyget
kända, sålunda viktsfördelningen mellan skrov,
maskineri, bränsle och last samt maskineffekt
och kostnader för skrov och maskineri i funktion
av farten, kan man med hjälp av
likformighets-lagarna beräkna motsvarande storheter för ett
likformigt fartyg av annan storlek. Är det linjära
storleksförhållandet oc, är hastighetsförhållandet
Va, och deplacementsförhållandet oc3. Skrovvikten
avtar enligt utförda beräkningar ungefärligen med
a0’3. Maskinerivikten tilltar med ca a0,45 och
bränslevikten avtar med ca ct0,05, allt under
antagande av sträng likformighet samt en
maskinerivikt proportionell mot effekten. Lastförmågan
tilltar sålunda ungefärligen med uttrycket
G^oc3-(l—qs-oc — qM • a0’45 — qB• oc°’05)
där qs, qM och qB äro respektive skrovviktens, ma-
Fig. 6. Viktfördelning, skrovverkningsgrad och effektbehov
i dimensionslös framställning för tankmotorfartyg med
10000 t lastförmåga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
