Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 17 november 1945 - Utmattningshållfasthet och hålkälskänslighet hos bågsvetsmaterial, av Cyrill Schaub
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2A november 19A5 77
stant för materialet och belastningsfallet gällande
värde erhålles ßrotta> c= ß2o*=...=
där ou är materialets utmattningsgräns för
oc •= 1, dvs. för slät provstav. För bestämning av
q och därmed hålkälskänsligheten rj enligt ekv. (2)
äro minst två hålkälsformer nödvändiga. Utföres
provningen med flera hålkälsformer än två ökar
givetvis säkerheten hos bestämningen, då
oundvikliga fel i utmattningsgränserna ou(2),
ö«(3) ... kunna utjämnas.
Utföres ovanstående kalkyl på de ur tabell 4
beräknade medelvärdena för utmattningsgränsen
hos olika elektrodmaterial vid olika hålkälsformer
erhållas i tabell 6 sammanställda resultat. Härav
framgår det intressanta resultatet att
hålkälskänsligheten hos de provade elektrodmaterialen är
anmärkningsvärt hög; rj är något mindre för de
två första elektrodmaterialen men är 1, dvs.
svarar mot full ideal känslighet inom felgränserna
för de två sista elektrodmaterialen. Resultatet
måste betecknas såsom anmärkningsvärt, om man
beaktar, att hålkälskänsligheten rj för t.ex. mindre
hårt, smitt eller valsat konstruktionsstål brukar
ligga inom gränserna 0,3—0,5 ocli för hårdare
konstruktionsstål inom gränserna 0,5—0,8. Av
tabell 6 framgår med önskvärd tydlighet
betydelsen av en så homogen och felfri svets som
möjligt vid dynamisk påkänning av svetsskarvar.
Vid närvaro av slagginneslutningar,
härstammande från dålig elektrodföring, brottanvisningar,
sekundära svets- och driftpåkänningar m.m., kan
man därför vänta sig en stark nedsättning av
utmattningshållfastheten från det för det homogena
svetsmaterialet gällande värdet.
Beräknas med ledning av tabell 6 de
korrigerade värdena på utmattningsgränsen för olika
svetsmaterial och provstavformer erhållas de i
tabell 7 angivna värdena. Som synes stå dessa
i god överensstämmelse med medelvärdena (för
obehandlat och normaliserat material), enligt
tabell 5. Avvikelserna äro ej större än felgränserna
i bestämningen av ou. Svetsmaterialet lyder
således den i det tidigare arbetet angivna teorin för
hålkälskänsligheten. Det branta fallet i ou vid
närvaro av hålkälsverkan, speciellt för de mycket
rena och sega tillsatsmaterialen OK 48 P och OK
55 P, bestäms uteslutande av svetsmaterialens
höga hålkälskänslighet.
Uppskattas med ledning av litteraturuppgifter
Tabell 6. Utmattningsgräns för roterande böjning au,
konstanten Q samt hålkälskänsligheten rj för de olika
bågsvets-materialen
Elektrod- Ou Q V
material kp/mm2 mm
OK 47 P ....... 23 0,2 0,82—0,61
OK 52 P ....... 26 0,01 0,95—0,87
OK 48 P ....... 34 æ0 æ 1
OK 55 P ....... 38 0 æ 1
Tabell 7. Korrigerade värden på utmattningsgränsen i
kplmm* jämförda med de experimentellt bestämda enligt
tabell 5
utmattningsgränsen för pulserande dragning till
ca 80 % av värdet för roterande böjning erhållas
för ifrågavarande elektrodmaterial värdena i tabell
8. Som synes överensstämmer det på så sätt
uppskattade värdet 19 kp/mnr mycket väl med det
i författarens tidigare arbete angivna 20 kp/mnr
för svetsprovstavar i St 44 och OK 47 P som
svetsmaterial. Däremot ligger för OK 48 P det
uppskattade värdet 27 kp/mm2 märkbart högre än
det för svetsprovstavar med ifrågavarande
svetsmaterial tidigare bestämda värdet 24 kp/mma.
Ovanstående torde kunna tillskrivas skillnaden i
hålkälskänsligheten hos de båda
elektrodmaterialen. Det i större utsträckning primära slagginne-
Fig. 2. Samband mellan ß och <x.
ß
2
1
I 2 a
Fig. 3. Samband mellan ß och tx för olika värden på q
och en provstav enligt fig. 1.
Teoretisk formfaktor <% 1,37 1,67 2,31
OK 47 P beräknat värde. . 17,7 15,3 12,8
uppmätt värde .. (18,0) (14,5) (13,0)
OK 52 P beräknat värde.. 19,2 16,0 12,1
uppmätt värde . . (20,0) (15,0) (12,5)
OK 48 P beräknat värde. . 24,8 20,4 14,7
uppmätt värde . . (24,5) (21,0) (14,5)
OK 55 P beräknat värde.. 27,8 22,8 16,5
uppmätt värde .•. (28,0) (24,0) (16,0)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
