Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 17 november 1945 - Överstegring och tvärstabilitet hos flygplan, av H E Löfkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 1945
1267
överstegriiig och tvärstabilitet hos flygplan
Civilingeniör H E Löfkvist, Linköping
Ett flygplans stabilitet kring längdaxeln
betingas inom det normala anfallsvinkelområdet av
vingens V-form och en därtill lämpligt anpassad
fen volym. Tvärstabilitet av rätt grad för varje
flygplantyp är en av förutsättningarna för fullgod
manöverförmåga vid dessa flygtillstånd. Vid höga
anfallsvinklar, såsom vid start och landning, ökas
kravet på tvärstabilitet ytterligare i och med att
flygsäkerheten här spelar en avgörande roll.
Då flygplanet rör sig med så hög anfallsvinkel,
att vingens lyftkraft närmar sig sitt maximivärde,
kan en störning av jämvikten kring längdaxeln
innebära, att lyftkraften på den nedåtgående
vinghalvan på grund av anfallsvinkelökning
genom rotationsrörelsen passerar maximivärdet och
blir mindre än på den uppåtgående vinghalvan.
Rollrörelsen dämpas då icke, utan flygplanet
"viker sig".
Då anfallsvinkeln för ett flygplan i
horisontalflykt stegras successivt, uppnås vanligen icke
lyftkraftsmaximum samtidigt över hela vingen,
utan "överstegringen" börjar inom ett markerat
område och sprider sig därifrån. På en i
vindtunnel utvägd lyftkraftskurva yttrar sig detta i
en mer eller mindre flack topp, ur vilken man
dock icke kan utläsa någonting om var
överstegringen börjar och hur den utvecklas. Detta
undersökes vid speciella strömningsförsök. Vingens
överstegringsförlopp är avgörande för
flygplanets tvärstabilitet vid höga anfallsvinklar (fig. 1).
överstegringen skall börja intill kroppssidan, så
att vingens ytterpartier med de för justering av
tvärläget livsviktiga skevrodren äro ostörda
längst. En vinge är sällan uppbyggd med samma
sektion, profil, i samtliga snitt längs spännvidden.
Därav följer alt högsta tillåtna värde för
anfallsvinkel, ockra, och lyftkraftkoefficient, Camax,
komma att variera längs spännvidden. Så göra även
de oc- och Ca-värden, med vilka sektionerna
arbeta vid det aktuella flygläget. Om fördelningen
av både högsta tillåtna och verkligt värde av oc
eller ca är känd längs spännvidden, kan vingens
överstegringsförlopp beräknas (fig. 2). Då oc ökas
komma de båda fördelningskurvorna till slut att
tangera varandra i en viss punkt, vars läge i
spännviddsled motsvarar det område på vingen,
där överstegringen börjar. Differensen mellan vär-
DK 629.13.014.31 : 629.13.073
dena i en viss sektion änger den ökning av oc
sektionen tål, innan avlösning uppträder.
Så länge det gäller den rena vingen utan klaffar
och påbyggda kroppar bestämmes
gränsvärdes-kurvan av Reynolds tal och profilform. Den
aktuella a- och ca-fördelningen däremot
bestämmes av hur vingkordan varierar längs
spännvidden, vidare av vingens pilform och dess
förvridning.
För analys av de faktorer, som påverka
gränsvärdeskurvan, erfordras systematiska
vindtunnel-undersökningar av de profiler, som ingå i vingen.
Därvid kunna de amerikanska undersökningar
användas, som publicerats i NACA-rapporter,
främst nr 460 och 610 med kompletteringar.
Dessa försöksresultat torde kunna tjäna till
vägledning, även om de aktuella vingprofilerna icke
äro av samma familj som de amerikanska.
Den första av de båda faktorerna inverkar i
allmänhet så, att en minskning av Reynolds tal
medför en minskning av camax och ocwu. Då en
monoplanvinges spetskorda oftast är avsevärt
mindre än rotkordan, innebär detta alltså att
gränsvärdena sjunka utåt vingspetsen vid en viss
flyghastighet.
Vingprofilen karakteriseras av medellinjens
form, främst av dess största välvning och den-
Cafpi
n
Sammandrag av uppsats i Tekniska Skrifter nr 123 (1945).
Fig. 1. överstegringsegenskapemas inverkan på
tvärstabiliteten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
