- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1275

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 24 november 1945 - Dödsdömd kanal benådas, av Arvid Wachtmeister

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2A november 19A5

1275

till K.M:t år 1932 gjord framställning av
Järnvägsstyrelsen, däri hemställts, att, då kanalen
numera saknade kommersiell betydelse, styrelsen
måtte tillåtas stänga kanalen för allmän trafik
och befrias från de skyldigheter i avseende på
kanalens underhåll, som åvilade Statens
Järnvägar. K. M:ts beslut meddelades genom brev den
24 januari 1936 och innebar, att kanalen med
stöd av kap. 5 § 11 vattenlagen från och med
den 1 oktober 1936 avlystes såsom allmän farled,
varjämte föreskrevs bl.a. att styrelsen skulle vidta
de åtgärder, som vattenlagen kunde påkalla i
anledning av farledens avlysning.
Detta beslut väckte stark opposition hos Bofors
och Filipstads motorbåtsklubbar. Den
förstnämnda anhöll omedelbart hos K.M:t att frågan om
nedläggande av kanalen måtte prövas på nytt,
och ett stort antal intresserade personer hade
instämt häri. K.M:t fann sig dock 1937 ej kunna
vidta någon ytterligare åtgärd.
Sedan fördes fleråriga underhandlingar mellan
Filipstads Motorbåtsklubb och Statens Järnvägar
om att klubben skulle överta kanalen samt om
bildande av en garantiförening för
säkerställande av ekonomin. Sådan förening kom också till
stånd i november 1939 under benämningen
Garantiföreningen Filipstads Bergslags Kanal med
syfte att verka för vidmakthållande av kanalen
såsom turisttrafikled och lämna ekonomiskt stöd
härför. Någon annan överenskommelse med SJ
kunde dock ej träffas än att klubben enligt
kontrakt fick rätt att bruka kanalen för sina
motorbåtar. Klubben skulle därvid ombesörja och
bekosta skötseln och underhållet av
kanalanläggningen. Efter världskrigets utbrott avstannade
motorbåtstrafiken och kanalens underhåll
började alltmer försummas, så att slussportarna
numera äro i sådant skick, att de till förebyggande
av ras omedelbart måste repareras, ifall kanalen
skall fortbestå.
I början av 1940 hemställde Filipstadsklubben
om vissa åtgärder för kanalens bevarande som
kulturminnesmärke och anhöll jämte
Boforsklubben om statsbidrag till ombyggnad av
kanalen. Genom beslut i februari 1943 lämnade K.M:t
dock framställningarna utan åtgärd.

Järnvägsstyrelsen förlorade nu tålamodet och
hemställde i maj 1943, att K.M:t måtte förklara
hinder icke möta för styrelsen att hos
vederbörande vattendomstol ansöka om kanalanläggningens
utrivning. Styrelsen anförde, att de till kanalen
hörande slussportarna under årens lopp blivit
alltmer bristfälliga samt att med hänsyn till att
kanalen icke vore något för SJ:s trafikändamål
erforderligt, kostnaden för eventuell reparation
och övrigt underhåll av dem ej syntes böra falla
på SJ. Genom beslut den 4 juni 1943 bifölls denna
framställning, varefter SJ i ansökning den 13
oktober samma år hos Västerbygdens
vattendomstol anhöll att få riva slussbyggnaderna.

Under den vidlyftiga handläggningen vid
vattendomstolen åberopades yttranden av såväl
landsantikvarie Kjellin som riksantikvarie Curman.
Landsantikvarien anförde bl.a.: "Denna led synes
mig på grund av sina omväxlande
skönhetsvärden mellan öppna fria sjövidder och tätt
sammanlöpande kanalstränder under grönskande
lövvalv äga så stora turistiska möjligheter, att det
helt enkelt vore en bedrövlighet, om en så vacker
och med så stora kostnader ifråga om
slussbyggnader etc. åstadkommen inre färdled skulle på
grund av de relativt obetydliga
underhållskostnaderna behöva nedläggas. Det måste också
förvåna en, att något sådant överhuvudtaget kunnat
sättas ifråga i en tid, då landets järnvägar tävla
i att genom billiga och lämpligt lagda rundturer
locka en allt större allmänhet till resor inom eget

Fig. 1.
Sjösystemet vid
Bjurbäckens
kanal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free