Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 1 december 1945 - Framsteg inom forskning och teknik, av Edy Velander - IVA:s högtidssammankomst, av Mm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 1945
1309
av Siegbahns elektronmikroskop och H Alfvén
håller på att provköra en nybyggd betatron för
alstring av hårda elektronstrålar. På
försöksstadiet står ännu den av Hulthén vid Stockholms
Högskola med bidrag från Statens Forskningsråd
byggda masspektrografen, som just provköres i
dagarna. I samband med Äskkommissionens
arbeten har SJ byggt en oscillografvagn med två
katodstråloscillografer av Norinders typ. Höjden
av precision representerar Woxéns hos AB C E
Johansson byggda mikrohårdhetsmätare.
Under kriget har svensk instrumentindustri gjort
många ovärderliga insatser för vår beredskaps
höjande. Centralinstrument ha tillverkats av
Aréhns och Aga har i underjordiska verkstäder
framställt en serie optiska instrument, bl.a. en
avståndsmätare för armén och en
långdistans-kamera för flottan.
Optiskt glas har länge varit en kritisk produkt.
Desto mera glädjande är det att Jungnerbolaget
nu lyckats framställa sådant glas. Hittills har
borsilikatglas och bariumkronglas tillverkats i
fullt industriell skala. Firman har även ett
glas-sliperi. En intressant produkt därifrån är en
plantolk av glas, baserad på iakttagelser av
interfe-rensringarna.
Flyginstrument ha tillverkats av ett flertal
svenska företag, bl.a. Aga-Baltic, L M Ericsson
och Nordiska Armaturfabrikerna. Denna senare
tillverkare gör bl.a. en klockhöjdmätare, där
rörelsen på visarspetsen är 800 gånger större än
aneroiddosans, vidare pneumatiska och elektriska
gyroinstrument. Firmans specialitet är annars
pneumatiska precisionsinstrument, däribland en
för Sverige ny typ av precisionsregulator, samt
meteorologiska instrument.
Elektriska instrument ha sedan länge
fabricerats i Sverige. Det är glädjande att se att denna
gren av den svenska precisionsindustrin
ytterligare utvecklas. L M Ericsson har brutit ut och
utvidgat sin mätare- och instrumenttillverkning,
som förlagts till ett särskilt bolag. Nya produkter
från denna fabrik äro temperaturregulatorer för
ugnar ersättande de i huvudsak importerade
fall-bygelregulatorerna .
Just inom instrumenttillverkningen med dess
intima samverkan mellan vetenskapliga
konstruktörer och skickliga mekaniker, dess med
nödvändighet begränsade tillverkningsserier och dess
höga krav på anpassning och precision borde den
industriella företagsamheten i Norden ha särskilt
goda utsikter på världsmarknaden i ett skede, då
efterfrågan på vetenskapliga hjälpmedel kan
väntas stiga både genom återuppbyggnadsarbetet och
genom att några av de viktigaste inköpskällorna
försvunnit.
Jag har därför velat avsluta min redogörelse
med en hänvisning till mätteknikens stora
betydelse för både forskning och industri i vårt
land.
lVA:s
högtidssammankomst
Ingeniörsvetenskapsakademiens tjugosjätte årshögtid ägde
rum den 24 oktober 1945 i Konserthuset i närvaro av
kronprinsen, ett stort antal framstående forskare från
grannländerna samt andra inbjudna, akademin
närstående personer. På grund av remissdebatten kunde inga
representanter för regeringen närvara.
Sedan akademins preses, fil. dr Sigurd Nauckhoff, hälsat
gästerna välkomna följde en rad meddelanden om den
teknisk-vetenskapliga forskningens läge och framtidsplaner i
de nordiska länderna. Presidenten för Akademiet for de
tekniske Videnskaber i Danmark, professor Anker
Enge-lund, redogjorde för den kort före kriget stiftade
akademins organisation och arbetssätt. Professor Martti
Levön, överdirektör för Statens Tekniska
Forskningsanstalt i Helsingfors, framhöll att den finska tekniska
forskningen, som hittills i huvudsak varit inriktad på
skogsvetenskap och träkemi, nu hoppades kunna betydligt
vidga sitt program i den mån bristen på skolade
forskar-krafter kan täckas. Rektorn för Norges Tekniske Höjskole,
professor Fredrik Vogt, nämnde att den tekniska
forskningen i Norge var splittrad i geografiskt hänseende med
forskningscentra i Trondheim, Oslo, Bergen och Stavanger
men likväl var stadd i stark frammarsch. Slutligen talade
generaldirektören för Post- och Telegrafväsendet på
Island, G J Hliddal, om förhållandena på Island, som
kom<-mersiellt och kulturellt varit avskuret från Skandinavien
under kriget.
Berättelsen över akademins verksamhet under året
refererades av verkställande direktören professor Edy
Velander, som därefter gav en utförlig översikt av den
tekniskvetenskapliga forskningens utveckling med exempel på de
viktigaste framstegen i Sverige och i utlandet. Senare delen
av detta föredrag publiceras i Teknisk Tidskrift.
Vid högtidssammankomsten på kvällen, vilken även
bevistades av prins Gustaf Adolf, framhöll preses i sitt
hälsningsanförande, att världen nu står inför en vetenskaplig
upprustning av hittills oanade mått. Såväl den
naturvetenskapliga grundforskningens som den tillämpade tekniska
forskningens betydelse har accentuerats under kriget,
framför allt i Amerika, England och Ryssland. Det vore en stor
uppgift för de segrande stormakterna att även rädda
spillrorna av den ofantliga vetenskapliga byggnad, som med
otroligt arbete och skarpsinne uppförts i de besegrade
länderna, särskilt Tyskland.
Kvällens huvudföredrag hölls av generaldirektör Håkan
Sterky, som gav en intressant överblick över radiotekniken
under och efter kriget, de märkligaste framstegen och de
möjligheter de öppna i fredlig användning.
Han lämnade först några intressanta uppgifter om
ekoradion, för vars utveckling enbart Förenta Staterna lagt
ned nära 3 miljarder dollar under kriget. År 1944 omsatte
ekoradioindustrin i USA sex gånger så mycket som
förkrigstidens hela radioindustri.
Talaren gick därefter in på ekoradions princip och
verkningssätt och nämnde, att man med impulsmetoden kan
uppnå en så förbluffande precision som att bestämma
avstånd på 15—20 km med endast några tiotal meter fel.
En intermittent arbetande sändare kan därvid ge
momentana impulser med en effekt av inte mindre än 1 500 kW
vid en frekvens av 300 Mp/s, ehuru apparaten endast är
något större än en symaskinsmotor.
Under kriget har ekoradion, utom för att lokalisera
flygplan, i sin mest avancerade form använts även som
"eko-radiokiltare". Med en sådan ombord på ett flygplan kan
man se marken genom de tätaste moln såväl på dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
