- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1320

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 1 december 1945 - Fjärrkontroll inom krafttekniken, av Ulrich Hecht

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1320

TEKNISK TIDSKRIFT

Den övre delen av fig. 1 visar en dubbelriktad
likströmsöverföring av två signaler på ett
ledningspar med hjälp av duplexmetoden.
Duplex-principen grundar sig på en balansering av ett
mottagarrelä med avseende på den från den egna
stationen utsända strömmen. Kontakten SK 1 i
kontrollstationen skall här påverka mottagarrelä
MU1 i understationen, och sändarkontakten SU1
i understationen skall styra mottagarrelät MK 1 i
kontrollstationen. Mottagarreläerna ha två
lindningar, vilka genomflytas av den i den egna
stationen utsända strömmen i motsatt riktning.
Kretsen är så dimensionerad, att de av denna ström
alstrade amperevarvtalen äro lika i båda
lindningarna, så att det resulterande fältet är noll
och den från den egna stationen utsända
strömmen icke påverkar det egna mottagarrelät. Härav
följer att signaler kunna sändas från båda
stationerna oberoende av varandra och samtidigt.
Figuren visar en duplexkrets 2 (streckad), som har
gemensam återledning med kretsen 1.
Duplexprin-cipen användes också vid växelströmsöverföring.

önskar man överföra två likströmssignaler i
samma riktning, tillgriper man med fördel den
på bilden nedtill visade kopplingen. Kontakten 51
i understationen utsänder här en impulsserie,
under det att kontakten S 2 lägger pius- eller
minuspotential på överföringstråden för att
karakterisera signal 2. Mottagarrelät M i kontrollstationen
känner såväl den av S2 bestämda
ledningspolariteten som den a\ S 1 förorsakade impulseringen.
Dess ankare slår således mellan mittläget och det
ena eller andra ytterläget. Ml i kontrollstationen
är ett icke polaritetskännande relä. Det erhåller
alla av M mottagna impulser och reproducerar
således den av kontakten S1 utsända
impulsserien. Relät M 2 är polariserat och försett med två
lindningar, parallellkopplade med kondensatorer.
Beroende på impulsernas polaritet erhåller en av
lindningarna på M 2 ström. Under
impulspauserna återgår M-kontakten visserligen till mittläget;
på grund av kondensatorfördröjningen håller sig
dock relä M 2 tillslaget. Kontakten M 2
reproducerar således oberoende av impulseringen det läge,
som sändarkontakten S 2 intar i understationen.
Man kan kombinera de här för dubbelriktad och
enkelriktad överföring visade
kopplingsprinciperna och t.ex. på en tråd samt återledning sända
en "till" och "från" order, ta emot en "till" och
"från" indikering samt ta emot en serie av
fjärr-mätningsimpulser. Denna enkla
multiplexöverfö-ring brukar tillämpas vid fjärrövervakning av
kraft- och likriktarstationer på några kilometers
avstånd.

Strängt taget överföras signalerna i riktning mot
kontrollstationen ej samtidigt utan efter varandra,
varvid mottagarreläerna hålla sig tack vare sina
fördröjningar under de tider kanalen användes
för överföring av de andra signalerna.
Överföringsutrustningar av detta slag likna därmed de

synkronfördelare, som ha utvecklats för
fjärrmätning och fjärrmanövrering och som skola
behandlas i samband med dessa, då deras
utformning starkt påverkats av användningsändamålet.

En annan ledningsbesparande överföringsmetod
är fantommetoden. Enligt denna kunna två
trådpar, som användas för överföring av två
växelströmssignaler, lätt överföra en tredje signal.
Avslutas nämligen dubbelledningarna med
transformatorer, så kan en tredje strömkrets erhållas
genom att inmata en ström i
transformatormittpunkterna. Den så bildade kretsen, fantomkretsen,
påverkar icke stamförbindelserna, då
transformatorhalvorna genomflytas i motsatt riktning.

På samma ledning kunna flera signaler överföras
med hjälp av skilda frekvenser, vilka i
ändstationerna skiljas åt medelst resonans- eller
filterkretsar. Lättast kan man skilja likström från
växelström så att på ett trådpar en signal kan sändas
med likström och samtidigt en annan signal med
exempelvis 50 p/s växelström. För överföring av
flera än två signaler användas frekvenser i
tonfrekvensområdet, av vilka den moderna
transmissionstekniken samtidigt kan överföra upp till 24
på ett band av ca 3 kp/s. Tonfrekvenserna
genereras antingen i maskingeneratorer eller i
röroscillatorer. Maskingeneratorernas förhållandevis stora
sändareffekt medger vid korta ledningar, att
mottagarna utföras utan förstärkare. Då överhörning
på telefonförbindelser måste befaras och alltid
vid långa ledningssträckor, använder man
lämpligare rörsändare och mottagarförstärkare.

När vid större avstånd mellan understation och
kontrollstation en kraftledning utan för många
avgreningsledningar står till förfogande, användes
denna med fördel för signalöverföring medelst
överlagrad högfrekvens. Högfrekvens tillföres
högspänningsledningen över
kopplingskondensa-torer och skyddsanordningar, och spärreaktorer
förhindra, att högfrekvensen läcker bort till nätets
övriga delar. I äldre svenska anläggningar, där
fjärrkontrollsignaler överfördes med
högfrekvens, alstrades högfrekvensen i
maskingeneratorer*. Dessa arbetade med frekvenser mellan 5 och
25 kp/s. Då kravet på selektivitet ytterligare ökat,
kom under senare åren huvudsakligen rörsändare
till användning, som arbetar inom
frekvensområdet 50—150 kp/s. Dessa
transmissionsutrustningar** medge även en mycket ekonomisk
kombination mellan fjärrkontroll- och telefonikanaler.
Ovanför talbandet kunna tre tonfrekvenser
överlagras för fjärrkontrolländamål, så att en särskild
högfrekvensutrustning enbart härför ofta kan
inbesparas.

Sedan under den senaste tiden den trådlösa
ultra-kortvågstekniken har blivit utvecklad, kan man

* Jfr Hedin, Y & Ahlén, H: Helautomatisk vattenkraftstation med
fjärrstyrning över kraftlinjen, Asea T. 1937 h. 11.

** Jfr Rohde, S: Bärfrekvenssystem för telefoni och fjärrkontroll
över kraftledningar, Ericsson Rev. 1940 h. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free