- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1323

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 1 december 1945 - Fjärrkontroll inom krafttekniken, av Ulrich Hecht

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 december 194-5

1323

1

Fig. A. Fjärrmätning enligt impulsfrekvensmetoden; G
glätt-ningsdon, I mottagarinstrument, M mottagarrelä, S
sändar-mätare, U uppladdningsdon.

omvandling av ett momentanvärde till ett
integralvärde, exempelvis av ett effektvärde till ett
energivärde, är i regel icke heller möjlig. Slutligen
kunna enkla multiplexkopplingar för likström ej
tillämpas för överföringen.

Därför ha impulsfrekvensmetoderna hittills fått
en betydligt större användning.
Impulsfrekvensmetoden, som tillverkas av schweiziska, tyska,
amerikanska och svenska firmor, använder ett
överföringsband av högst ett tiotal p/s. Även vid
mätvärdet noll eller vid det största negativa
beloppet överföres numera i regel en viss
grundim-pulsfrekvens av ca 1—2 impulser per sekund.
Denna förbättrar systemets inställningsegenskaper
och kan användas som kriterium för att
överföringen befinner sig i felfritt skick. Sändarorganet
utgöres av en roterande mätare, som är försedd
med kontaktorgan. Den utsända impulsfrekvensen
är proportionell mot mätarens rotationshastighet.
För impulsgivning användes i stället för ett
mekaniskt kontaktorgan på sina håll en ljusstråle eller
ändringen i den kapacitiva eller induktiva
kopplingsgraden vid mätarskivans rotation.
Impulserna överföras på en godtycklig överföringskanal
till mottagarsidan, där impulsfrekvensen
omvandlas i en mot primärstorheten proportionell
likström. Härför användas olika metoder. Vid den
av en tysk firma utvecklade impulskompensatorn
använder man en ström, som genomflyter en
milliamperetimmemätare, varvid mätarens
hastighet genom en automatisk regleringsanordning
göres proportionell mot den inkommande
impulsfrekvensen. Ännu vanligare är metoden med
kon-densatoruppladdning, som visas i fig. 4. Vid
början och slutet av varje impuls uppladdas en av
två kondensatorer, och laddningsströmmarna
utjämnas i ett glättningsfilter. Den så bildade
strömmen tillföres ett likströmsinstrument. För att
göra dess utslag oberoende av hjälpspänningens
variationer utföres antingen instrumentet med
korsspolsystem eller användes ett
konstantspän-ningsdon, som då kan vara gemensamt för ett
mångtal mätvärden.

Mätkondensatorerna utföras lämpligen med
lufttäta höljen för att hålla kapacitansen konstant.

De kunna med impulsreläer och motstånd
sammanbyggas till funktionsenheter, som lätt kunna
bytas eller tillfogas. Även glättningsfiltrens och
konstantspänningsdonets element sammanföras
med fördel till funktionsenheter. Dessa enheter
monteras ofta i skåp av den i fig. 5 visade typen.
Fjärrmätningsutrustningar av detta slag
användas bl.a. i det svenska stamlinjenätet för att
underlätta samkörningen mellan de olika
kraftverksblocken. För övervakning av den på förhand
uppställda körplanen är den centrala
driftledningen intresserad av att kunna kontrollera
storkraftverkens effekt och att iaktta de
belastningsfluktuationer, som äga rum på
förbindningsledningarna mellan kraftblocken.

Vid impulsfrekvensmetoden är antalet impulser
per tidsenhet proportionellt mot mätstorhetens
momentanvärde. Varje impuls motsvarar därvid
en viss mängd, exempelvis en viss energimängd.
Därför lämpar sig impulsmetoden även för
fjärrmätning av integralvärden} i första hand av
växelströmsenergi. För att erhålla stor mätnoggrannhet
och hålla slitningen liten använder man dock här
en betydligt lägre impulshastighet. Impulsorganet
på sändarmätaren är också utfört på ett sådant
sätt, att extra impulser förhindras. Över huvud
taget är kravet på en felfri utsändning, överföring
och mottagning långt större vid energimätning,
då ett uppkommet fel står kvar under hela
integrationsperioden. Mätimpulserna påverka
steg-magneterna i de olika apparaterna, som förmå att
indikera eller registrera energimängden, dess
maximivärde inom en viss registreringsperiod eller
överförbrukningsenergin ovanför en subtraktions-

Fig. 5. Apparatskåp med mottagarutrustningar enligt
impulsfrekvensmetoden för ett summa- och tolv enkelvärden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free