Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 8 december 1945 - Jäsningsindustrierna som leverantörer av näringsmedel och läkemedel, av Harry Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 december 194-5
1345
Jäsningsindustrierna som leverantörer
av näringsmedel och läkemedel
Docent Harry Lundin, Stockholm
De båda världskrigen ha varit av stor betydelse
för utvecklingen av vissa jäsningsindustrier.
Bristen på spannmål under det första kriget tvingade
pressjästfabrikerna att övergå från spannmål till
melass som råmaterial. Detta blev av stor
betydelse för ifrågavarande industri. Det visade sig
nämligen att tillverkningen genom denna förändring
kunde förenklas och rationaliseras på ett dittills
oanat sätt. Utgående från undersökningar av
Henneberg utarbetade Delbrück och medhjälpare
fabrikationsmetoder för framställning av
foderjäst med användande av Torula-arter. Redan 1916
måste emellertid driften i de för detta ändamål
uppförda fabrikerna inställas på grund av brist på
melass. År 1915 tvingades Tyskland att i stor
omfattning för militära ändamål tillverka
glycerin med hjälp av ett jäsningsförfarande. 1916
blev det i England nödvändigt att tillämpa en
bakteriell av Weizmann utarbetad jäsningsmetod
för framställning av aceton och butylalkohol i
storindustriell skala för att tillgodose
ammunitionsfabrikernas behov av den förstnämnda
substansen*. Till skillnad från det nyssnämnda
glyce-rinförfarandet har aceton-butanolframställningen
kunnat utvecklas under mellankrigstiden. I
Sverige fick under samma tid sulfitsprittillverkningen
större omfattning.
Under det sista världskriget har man varit
nödsakad att i storindustriell skala under användande
av jäsningsprocesser framställa äggvitejäst för
livsmedels- och foderändamål och penicillin för
farmaceutiskt bruk. En stark stegring i
produktionen av framför allt etylalkohol och
butanol-aceton har därjämte ägt rum.
I tidigare artiklar2’3-4 ha redogörelser lämnats
för bl.a. sådana jäsningsprocesser, som intill
slutet av 1930-talet tillämpats i storindustriell
skala utomlands men däremot ej i Sverige.
Följande redogörelse behandlar i korthet de nya
jäsningsindustrier, som avse framställning av
* I detta sammanhang kan framhållas, att omfattande försök till
framställning av glycerin och butanol-aceton genom
jäsningsprocesser utförts vid Institutionen för Jäsningslära vid K. Tekniska
Högskolan på uppdrag av Rikskommissionen för Ekonomisk
Försvarsberedskap (1936) och av Statens Industrikommission (1942). Båda
processerna prövades med gott resultat i stor skala vid Kärnbolaget
AB (Lundin och Isaksson1).
DK 577.15 + 663.1
antibiotiska substanser för
läkemedelstillverkning och av äggvitejäst för närings- (inkl. foder-)
ändamål samt av mjölksyra, mannit,
citronsyra, glykonsyra, ättiksyra och sorbos, vilka alla
äro av vikt för livsmedels- och
läkemedelsindustrierna. Av jäsningsförfaranden, som veterligt
ännu ej fått industriell tillämpning, åtminstone ej
under någon längre tid, och som avse tillverkning
för bl.a. livsmedels- och läkemedelsändamål,
skola fettjäst, bakterieäggvita, fumarsyra, vinsyra
och dextran beröras. Detsamma gäller
biprodukterna från bryggeri- och bränneriindustrierna
(bryggerijäst, drav, maltgrodd, spritjäst och
dränk) och sådana hjälpmedel för beredning av
näringsmedel (amylas-, sackaras-,
pektinspjälkan-de preparat, maltextrakt) samt läkemedel
(vitaminpreparat, glutathion, ergosterin,
nukleinsy-ror), som helt eller delvis framställas med
användande av dessa industriers råmaterial och
biprodukter.
Antibiotiska substanser
ur lägre svampar och bakterier
Inom olika organismer ha utvecklats olika
skydds- och anfallsmedel att användas i kampen
för tillvaron. Bland dessa äro de kemiska medlen
mycket viktiga. De spela en särskilt stor roll i
mikroorganismernas liv. Redan under 1800-talet
gjordes iakttagelser över antagonism eller
anti-bios* mellan olika mikroorganismer. Pasteur
(1877) och Metschnikov ville utnyttja detta
fenomen för bekämpande av patogena bakterier. De
första försöken häröver utfördes av Emmerich
och Löw 1899 med ett extrakt av Bacillus
pyo-cyaneus. Under de senaste femton åren och
särskilt under det nu avslutade kriget ha dylika
antibiotiska, i synnerhet antibakteriella, substanser
varit föremål för ett mycket intensivt studium.
En grupp antibiotika har bakteriostatisk verkan.
Hithörande substanser hindra endast tillväxten
hos vissa bakterier genom att stoppa
celldelningen, men de döda dem icke. Överföras
bakterier, som påverkats av bakteriostatiska substanser,
till ett substrat, som ej innehåller antibiotika, så
* Antibios är motsatsen till symbios och innebär att en organism
på ett eller annat sätt hindrar tillväxten av en annan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
