Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 8 december 1945 - Jäsningsindustrierna som leverantörer av näringsmedel och läkemedel, av Harry Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1350
TEKNISK TIDSKRIFT
organismer användes Bact. coli, Staph. aureus och
Pseudomonas pyocyanea. Emellertid är det ej
endast mikroorganismer som producera
antibiotika utan även växter äro i stånd härtill. Sålunda
ha humlebitterämnena och humlehartserna visat
sig äga bakteriostatisk effekt mot grampositiva
bakterier (se nedan). Osborn48 har nyligen
undersökt 2 300 växter tillhörande 166 familjer. I 63
olika släkten funnos arter, som producerade mot
Bact. coli och Staph. aureus aktiva substanser.
Särskilt kraftiga antibiotika påvisades inom
familjen Ranunculaceae, framför allt inom släktena
Anemone, Clematis, Ranunculus och Helleborus.
Lucas och Lewis ha funnit, att blad av Cirsium
lanceolatum, Verbascum och Paeonia samt
frukterna hos arter, tillhörande Rosaceae,
Saxifraga-ceae m.fl. familjer, innehålla antibakteriella
substanser. Lonicera tartarica befanns innehålla en
särskilt effektiv substans.
Bryggeriindustrins biprodukter
Bryggeriindustrin har länge varit en betydande
leverantör av fodermedel i form av biprodukterna
drav och maltgrodd. Den mängd drav, som 1938
—1939 erhölls vid de svenska bryggerierna,
uppgick till ca 40 000 t. Dess sammansättning är:
vattenhalt 80—85 % ; smältbar äggvita 3,5—4 %.
Fodervärdet är 1 foderenhet per 5 kg.
Näringsvärdet hos dravens äggviteämnen är mycket högt
och överträffar jästens50. Mängden maltgrodd
uppgick ovannämnda år till ca 1 300 t.
Sammansättningen är: vattenhalt 10 % ; smältbar äggvita
16 %. Fodervärdet är 1 foderenhet per 1,4 kg.
Dess halt av vitamin Bi50 är hög, 25 yl g.
Vid större bryggerier tillvaratar man ej sällan
den vid öljäsningen bildade jästen. I allmänhet
underkastas den endast en torkningsprocess,
varefter den försäljes för användning som
vitaminfodermedel. Det har länge varit känt, att jästen
är ett värdefullt näringsmedel. Först under förra
världskriget började man emellertid i England
och Tyskland dra nytta härav för
folkförsörjningen. Torkad bryggerijäst har ungefär följande
sammansättning:
%
vatten ............................. 8
äggvita ............................ 56
fett ............................... 3
kvävefria extraktivämnen ........... 26
aska .............................. 7
Äggvitehalten är således mycket hög. Av jästens
äggviteämnen ha framför allt zymokasein och
cerevesin högt biologiskt värde, övriga
äggviteföreningar utgöras av nukleoproteider samt
spjälkningsprodukter av äggviteämnen. Enligt
Hock och Fink ingå i bryggerijästens
äggviteämnen alla de för djurorganismen livsviktiga
aminosyrorna, utom cystin, i tillräckliga
koncentrationer. Kompletteras jästäggvitan med 2 %
cystin, så blir den biologiskt likvärdig med mjölk-
äggvita, som är fullvärdig i fysiologiskt
hänseende. Torulajästen tycks däremot ej vara fullt
likvärdig med bryggerijästen i detta avseende51.
Den i jästcellerna inneslutna äggvitan
smältes av kreatur till 85—90 %. Jästäggvita i form av
jästextrakt kan människan tillgodogöra sig i lika
hög grad. Hennes förmåga att smälta i oskadade
jästceller befintlig äggvita uppges vara något
lägre på grund av cellväggarnas bristande
genomsläpplighet och motståndskraft mot mag- och
tarmsaften52. Enligt Bickel, Dirr, Albers och andra
forskare53 är emellertid smältbarheten och
resor-berbarheten hög. Det är emellertid möjligt att öka
cellernas genomsläpplighet och göra jästäggvitan
lättare angripbar. Detta kan ske i samband med
eller omedelbart före eller under
torkningsprocessen. Mer än 10 % av människans äggvitebehov
kan täckas, genom att man vid matlagningen
tillsätter två teskedar (20 g) på lämpligt sätt
förbehandlad och torkad jäst.
Vitamin B-gruppens samtliga komponenter ingå
i höga koncentrationer. Bryggerijäst är den
organism, som är rikast på vitamin B. Den
innehåller 0,2—0,3 mg vitamin Bi per gram
torrsubstans, vilket är många gånger mer än den i och
för sig höga Ba-halten i pressjäst, spritjäst och
torulajäst. Människans dagsbehov av detta
vitamin ingår i ca 5 g torr bryggerijäst, en mängd,
som med lätthet kan införlivas med kosten*.
Förutom vitamin B-komplexet ingår även
pro-vitaminet ergosterin i jäst, vilket genom
bestrålning av jästen med ultraviolett ljus kan överföras
i vitamin D2. Redan 1931—1933 utarbetades vid
ett svenskt bryggerilaboratorium två industriella
förfaranden för omvandling av i jästen befintligt
ergosterin till vitamin D2 genom dylik bestrålning.
Vitamin D2-halten standardiserades till 250 IE per
gram. Sådan jäst användes för uppfödning av
ungdjur.
En del av bryggerijästen undergår förädling till
värdefulla vitamin- och enzympreparat för
farmaceutisk bruk. I utlandet torde denna förädling,
betraktad i förhållande till folkmängden, ej drivas
* Sure54 fann mycket god resorberbarhet hos vitamin Bi i torkad
bryggerijäst.
Bryggerijästens höga halt av vitamin Bi beror på att den
adsor-berar den från kornet härstammande i maltvörten ingående
mängden av detta vitamin. Ett stort antal undersökningar beträffande
det svenska maltkornets, såväl det tvåradiga som det sexradiga,
halt av vitamin Bi har utförts under de senaste åren (Lundegårdh,
Sandegren och Lundin55).
Bland övriga vitamin-B-komponenter märkas:
mg/g torrjäst
Vitamin B2 Riboflavin .................................. 0,03 — 0,05
Vitamin Bo Adermin .................................... 0,06 — 0,1
Nikotinsyreamid ......................................... 0,25 — 0,9
Pantotensyra ............................................ 0,15 — 0,3
P-aminobenzoesyra ................................... ca 0,15
Kolin ................................................. ca 40
Biotin .................................................... 0,001— 0,003
Inosit .................................................... 2—4
Ergosterin ............................................... 3—6
Dessutom ingå:
Glutathion ............................................... 3—10
Nukleinsyra ............................................. 30—100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
