Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 8 december 1945 - Jäsningsindustrierna som leverantörer av näringsmedel och läkemedel, av Harry Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 december 1945
1353
Thaysen och Morris73 funno, att tillsatts av små
mängder kamfer vid odling av T. utilis på
vört-agarplattor (30 mg per platta) medförde en
ärftlig ökning av medelstorleken hos cellerna från
dimensionerna 3,8 X 7 ju till dimensionerna 4,8 X
X 8 9 jjl. Den på delta sätt erhållna nya stammen
av T. utilis, som fått benämningen Torulopsis
utilis var. major eller Torula utilis grande, har
visat sig ej förorsaka ovannämnda svårigheter vid
separering eller filtrering. För en kostnad av
125 000 £ (ca 2,2 Mkr.) har brittiska regeringen
låtit uppföra en melassjästfabrik, Colonial Food
Yeast Ltd, på Jamaica. Kapaciteten är ca 2 500
t/år torr jäst. Firman änger74, att
framställningskostnaderna för äggvitejäst med användande av
melass som substrat uppgå till sixpence per
pound (för närvarande ca 1 kr/kg) torr jäst.
Jästäggvitan skulle alltså kosta ca 2.00 kr/kg
om jästens övriga beståndsdelar vitaminer, fett,
lecitin etc. åsättas värdet noll. I jämförelse
härmed kostar ett av de billigaste äggviteämnena,
nämligen sojabönprotein, ca 0,45 kr/kg*. Bolaget
har utfört försök beträffande näringsvärdet hos
äggvitejäst, som vuxit på rörsockermelass, på
såväl djur som människor. Resultatet var mycket
gynnsamt. Den torra jästen innehåller 60 (?) y/g
Ba. Den har en svagt köttaklig smak.
Carl C Lindgren har vid Washington
Uni-versity, St Louis (Mo.), framställt ett mycket
centrationen (0,006—0,007 mol/1 kamfer) och därvid även prövat en
del andra ämnen, vilka på högre växter visat poliploidiserande
effekt, såsom colchicin, acenaften, a- och /S-monoklornaftalin,
a-naftalinättiksyra och borneol. Colchicin och acenaften visade sig
därvid även i de starkaste koncentrationer icke ha någon som helst
inverkan på bryggerijäst, under det att de övriga hade en tydlig,
ehuru varierande, toxisk effekt, uttryckt främst genom bildandet av
stora, egendomligt formade celler och cellförband ("kamferformer").
Bauchs meddelande om poliploidiutlösningen kunde däremot icke
bestyrkas. I följande, vid samma institutioner utförda undersökningar,
prövade Levan på basis av tidigare tillsammans med östergren
gjorda arbeten ett femtiotal andra organiska ämnen, företrädesvis
alkoholer med känd narkotisk effekt på djur. Dessa konstaterades
så gott som samtliga, oavsett sin kemiska byggnad, ge
kamferreak-tion på bryggerijäst71, 7S. Vid Sveriges Utsädesförenings
kromosom-laboratorium av Levan gjorda undersökningar visade slutligen, att
jästcellernas kärndelningar pågingo obehindrat även under av
ovannämnda ämnen framkallad, långvarig narkos, varför Bauchs
antagande att kamferreaktionen var förbunden med en
colchicinmitos-effekt måste avvisas. Den utgör emellertid en störning av den
normala tillväxten, är reversibel, utlöses av en mängd organiska ämnen,
de flesta kända för narkotisk effekt, och följer
vattenlöslighetskorre-lationen.
* Fink52 har beräknat att torkad utilisjäst har ett värde av 0,50—
0,60 RM/kg. Under förutsättning att jästens övriga beståndsdelar
åsättas värdet noll blir jästäggvitans pris 1,00—1,20 RM/kg. Brahmer66
anger priserna på utilisjäst, som odlats på sulfitlut, vid en
amorteringstid av 5 år för apparaturen till 0,95 kr. och vid en
amorteringstid av 1 år till 1,53 kr. per kg torr jäst. Ilärvid förutsättes att
sockret i luten har värdet noll. Vid en prisjämförelse mellan
anima-lisk äggvita (kött, mjölk, fisk och ägg), som utfördes 1942 (Lundin75),
beräknades minutpriserna år 1938 för
kr/kg
fiskäggvita .............................. 2,33
mjölkäggvita ............................ 4,59
köttäggvita .............................. 8,92
äggäggvita ............................... 14,30
Fink anser att jästäggvitan måste kompletteras med åtminstone en
aminosyra, cystin, för att bli fullvärdig, och påpekar ett antal
billiga keratinhaltiga råvaror för dess framställning.
stort antal nya jästarter genom korsning av olika
kända arter enligt en metod, som utarbetats av
Ö Winge vid Carlsbergslaboratoriet i
Köpenhamn. Med mikromanipulator isolerade sporer
från olika jästarter sammanföras, varvid
kopulation och därmed nya jästarter kunna uppstå.
Några av dessa arter lära ge särskilt smakliga
jästpreparat. Tillverkning bedrives i industriell
skala vid det stora bryggeriet Anheuser—Busch
i St Louis (Mo.). Man anser att fabrikationen
även kommer att bestå under fredsförhållanden.
Jästtillverkning kan bli av betydelse under
efter-krigsperioden, innan antalet kreatur i Europa
åter hunnit bli tillräckligt stort för att fylla
behovet av kött och mjölk. Enligt ett
tidningsmeddelande har Bergius föreslagit, att ett hundratal
fabriker av samma storlek som de ovannämnda i
Mannheim och Regensburg skulle byggas för att
täcka bristen i Europas äggviteförsörjning under
de närmaste åren. I tropiska och subtropiska
länder kan en sådan tillverkning av äggvitejäst även
bli av betydelse, på grund av att kosten där ofta
är fattig på B-gruppens vitaminer. Omkring 15 g
melassjäst behövas för att fylla dagsbehovet
av B-vitaminer.
Utilis kan även med gott resultat odlas på billigt
fruktavfall76.
Jäst från melassprittillverkning
I melasspritfabriker kunna jäsningarna drivas
på sådant sätt, att en avsevärd produktion av den
använda jästen, S. cerevisiae, samtidigt äger rum.
I Sverige kom sådan jäst till ej obetydlig
användning under åren närmast före kriget.
Jäst från vassle
Den vid osltillverkningen avfallande vasslen
tillvaratas endast till mindre del för tillverkning av
mesost, för indunstning till andra halvfasta eller
torra preparat samt för utfodring. Den större
delen tappas i kloakerna. Då vasslen innehåller 5 %
mjölksocker, 1 % äggviteämnen och 0,7 % salter,
förloras på detta sätt under normala år 7 000 t
mjölksocker, 1 400 t äggvita, 1 000 t salter samt
stora mängder vitaminer (framför allt aneurin
och laktoflavin) m.m. Av stor betydelse är även,
att vasslen i avloppsvattnet ofta förorsakar
mycket svåra olägenheter genom förorening av
vattendrag. Tillverkningar, vid vilka vassle utgör
råmaterial och som endast kunna drivas om vasslens
pris är noll eller rent av negativt, kunna därför
vara försvarliga. Allt efter de lokala förhållandena
kan man förutom den ovannämnda
indunstningen av vasslen välja olika vägar för dess
utnyttjande. En väg kan eventuellt vara tillverkning av
äggvitejäst, en annan av alkohol, en tredje av
mjölksyra och en fjärde av aceton och
butyl-alkohol.
På initiativ av Forskningens
Beredskapsorganisation våren 1941 och med finansiellt stöd av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>