- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1365

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 15 december 1945 - Värmetekniska studier i Schweiz, av Lage Malm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 december 194-5

1365

bränningsrumsvolymen 43 resp. 50 m3, medan
den vid övertrycksförbränningspannan endast är
2,6 m3.

Stort intresse erbjuder värmetransporten från
själva fjärrvärmeverket till Kaspar-Escherhaus,
15 i fig. 1. Den ca 350 m långa rörledningen,
fig. 5, har en nivåskillnad av ca 40 m. Denna
stora nivåskillnad urkopplade under
projekteringsarbetet användningen av
lågtrycksvarmvatten som värmebärare. Efter ett ingående
jämförande studium mellan ånga och
högtrycksvarmvatten stannade man för högtrycksvarmvatten,
när det ansågs ge samma driftsäkerhet som ånga
samtidigt som det ansågs erbjuda en enklare och
mera ekonomisk lösning. Fig. 6 och 7 visa några
detaljer om rörförläggningen i marken.

Fjärrvärmeverket har ytterligare en rad
intressanta detaljer, som äro värda ett ingående
studium. Jag får emellertid inskränka mig till att
nämna att sådana detaljer som
varmvatten-ackumulering, reglering och kontroll av
anläggningens olika delar synas vara raffinerat enkelt
och effektivt lösta. Fig. 8 och 9 ge en
uppfattning om den centralisering av
driftkontrollen som varit ledmotivet vid verkets utformning.

Krigsårens importspärr för fossila bränslen synes
i Schweiz ha gjort sig långt hårdare märkbar än
hos oss med vår rika tillgång av brännved. Enär
Schweiz liksom vårt eget land är lyckligt nog att
kunna disponera över en stor vattenkraftrikedom,
grep man sig genast vid krigets utbrott an med
problemet att söka upphjälpa fjärrvärmeverkets
tryckta bränsleförsörjningsläge genom att planera
och installera en värmepumpanläggning, vars
uppgift skulle vara att uppvärma en del av de till
fjärrvärmeverket anslutna byggnaderna. Enär en
värmepumpanläggning fordrar ett stort
lågtem-peraturmagasin med goda
värmetransmissions-egenskaper, förlades denna
värmepumpanläggning i Kaspar-Escherhaus, som är beläget vid
stranden av floden Limmat.

I det jag förutsätter att värmepumpens princip
är bekant* skall jag med tillhjälp av fig. 10 söka
besikriva denna värmepumpanläggning. Den är,
som jag nyss nämnde, belägen i omedelbar
närhet av floden Limmats strand och utgöres av två
Brown Boveri turbovärmepumpar och en Sulzer
kolvvärmepump. Värme uppumpas från
lågtem-peraturmagasinet, som är floden Limmats vatten.
Av en till vardera värmepumpen hörande
cirkulationspump tryckes detta vatten genom en
evaporator och därifrån genom ett rör tillbaka ut i
floden. I en evaporator avger vattnet en del av
sitt värme till ett köldmedium, freon, som
därigenom förångas vid relativt låg temperatur, något
lägre än flodvattnets temperatur. Denna ånga
komprimeras till ett högt tryck i en turbokom-

* Se Bäckström, M: Vedeldning, elpanna eller eldriven värmepump,
Tekn. T. 1940 s. M 115; Stenberg, O: Värmepumpen, Tekn. T. 1944
s. 853.

Fig. 6. Förläggning av rör i kulvertar.

Fig. 7.

Fig. 8. Manöver- och kontrollavdelning.

Fig. 9. Del av maskinsalen vid ETH.

Lyrabåge för högtrycksvarmvattenledning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free