Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 15 december 1945 - Värmetekniska studier i Schweiz, av Lage Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 december 1945
1371
endast alstring av ånga utan även vissa för
ke-misika industrin och bergshanteringen viktiga
områden exempelvis separat överhettning av stora
ångmängder, framställning av varmluft av
mycket hög temperatur samt kraftalstring med heta
från vissa processer under tryck avgående
förbränningsgaser, allt frågor som för vårt land just
i dag äro mycket aktuella.
Separat överhettning
En separat överhettare för exempelvis
gaseldning kan utformas i full överensstämmelse med
en vanlig Velox-panna. Enda skillnaden är att
den ångalstrande delen är borttagen. I stället för
att avdunsta vatten i förbränningsrummet
uppvärmas här, såsom i princip visas i fig. 21, kalla
förbränningsgaser, vilka blandas med de vid
förbränningen bildade förbränningsprodukterna,
vilka ha ett tryck av 2 à 3 at ö.
Temperatursänkningen genom återförda kalla
förbränningsgaser medför här icke någon
verkningsgradsförsämring. Verkningsgraden blir
endast beroende av gasens effektiva värmevärde
samt de från anläggningen avgående gasernas
temperatur. För att hålla denna låg utfördes
Velox-anläggningen i detta fall med luft- och
gasförvärmare LF och GF.
De kalla förbränningsgaser, som återföras till
förbränningsrummet, tas ut mellan överhettaren
och gasturbinen GT och inpressas med en fläkt
BF i förbränningsrummet. Denna mängd är
beroende av, vilken förbränningstemperatur man
vågar tillåta före överhettaren. För att skona
över-hettarerören anser man det vara lämpligt att
stanna vid 1 250°. Fläktens totaltryck motsvarar
strömningsmotståndet i överhettaren på rökgas-
Fig. 20.
Förbrännings-rummet i
Sulzerpan-nan, ETH.
Fig. 21. Principschema för separat gaseldad överhettare.
sidan. Väljer man strömningsmotståndet så att
energin i förbränningsgaserna genom gasturbinen
GT precis räcker för driften av luft- och
gaskompressorn DK och LK samt blandgasfläkten BF, så
blir motståndet i överhettaren 1 500 mm vp och
den värmeöverförande överhettareytan
fjärdedelen så stor som vid en direkteldad överhettare
vid atmosfärstryck. Genom denna anordning har
man fått en möjlighet till skarp och tillförlitlig
reglering av överhettningstemperaturen, varför
man utan risk för överhettarerörens destruktion
till följd av rörväggsöverhettning kan hålla hög
ångtemperatur. Man anser hos Brown Boveri, att
man, när materialrestriktionerna en gång
upphöra, kontinuerligt skall kunna leverera
överhettad ånga upp mot 600°C vid 150 at a.
Varmluftalstring för masugnar
För alstring av varmluft av ca 800°C kan man
använda en liknande apparatur som för
överhettning av ånga. En sådan anläggning, fig. 22,
liknar den som användes för framställning av
överhettad ånga, fig. 23. Sålunda förbrännes
komprimerad gas 2 och luft 3 i ett förbränningsrum
A, i vilket kalla förbränningsgaser 4 under tryck
inblåsas i förbränningsrummet så att lämplig
blandningstemperatur uppnås på rökgassidan för
den efter förbränningsrummet uppställda
reku-peratorn D. Förbränningsgaserna strömma alltså
in i rekuperatorn med relativt högt tryck, 2 à 3
at ö, och lämna den likaså med jämförelsevis
högt tryck för att driva en gasturbin 6, varjämte
förutnämnda kylgas 4 tas från nyssnämnda
gasström och av en fläkt 9 återföres till
förbränningsrummet för kylning. Avloppsgaserna från
gasturbinen 6 tillföras en annan rokuperator 7
och avgå från denna ut i fria luften genom
skorstenen 15. Rekuperatorsystemet C och D är
således byggt i två steg, det första steget C för
förbränningsgaser av praktiskt taget atmosfäriskt
tryck, och det andra steget D för
förbränningsgaser med förutnämnda 2—3 at ö tryck. Även
luften förvärmes i två steg. Den kommer in i re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
