Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 15 december 1945 - Flygvapnets nya normer för flygbensin, av Per A Kylberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 december 1945
1383
Tabell 2. CFR-motorns dimensioner m.m.
Löw Speed Engine High Speed Engine
Kompressionsförhållande (variabelt).. 4,0- -10,0
I Cylinderdiameter .......... 82,6
| Slaglängd ................. 114,3
i Slagvolym ................ ..... cm3 610
Ventilöppning, diameter .... 30,15
Vevstakslager, diameter .... 57,15 63,5
längd ....... 41,275
Främre ramlager, diameter 57,15 63,5
längd .. . .... mm 50,8 57,15
Bakre ramlager, diameter . . .... mm 57,15 63,5
längd .... .... mm 107,95 124,61
Kolvtapp, diameter ........ 31,75
Vevstakslängd (centrum till centrum)
■ mm 254,0
"Timing gear face"......... 25,4
Kolvringar ................ ...... st 5
Avgasrör, min.-diameter . . . .... mm 31,75
Tändstiftsstorlek .......... .... mm 18
Motorns vikt, ca............ .....kg 215 295
Knackningsvärdena hos bränslen ha sedan lång
tid tillbaka bestämts i speciella
provmotoraggre-gat. Den vedertagna typen av provmotorer är
CFR-motorn, en speciell encylindermotor, vars
kompressionsförhållande kan varieras även under
körning. Den ursprungliga modellen är "CFR
Löw Speed Engine" (användes för närvarande i
Sverige). Numera har en ny variant tillkommit,
benämnd "CFR High Speed Engine". Som synes
av tabell 2 är enda skillnaden mellan dessa, att
den senare provmotorn utrustas med kraftiga
lager, varför vilken som helst av dem får
användas för nu tillämpade provningsmetoder enligt
American Society for Testing Materials (ASTM).
Knackningsvärdena bestämmas med tillhjälp av
referensbränslen. Som referensbränslen användas
normalheptan och isooktan
(2,2,4-trimetylpen-tan), båda med renhetsgrad enligt vissa
ASTM-nor-mer, för bestämning av knackningsvärden som äro
lägre än eller lika med isooktans. För bestämning
av högre knackningsvärden användes som
referensbränsle isooktan med tillsats av blytetraetyl.
Ett bränsles knackningsvärde uttryckes i
oktantal, i isooktan pius viss mängd blytetraetyl eller i
"Performance Number". Oktantalet definieras
som den volymsprocent isooktan i en blandning
av isooktan och normalheptan, utgörande
referensbränslet, som i provmotorn ger samma
knackningsintensitet som det provade bränslet.
Av denna definition framgår, att man med en
sådan referensbränsleblandning endast kan prova
bränslen, vilkas oktantal äro lägre än eller lika
med 100. Nyare och mera högvärdiga bränslen,
vilkas "oktantal" äro högre än 100, fordra ett
nytt mått på knackningsbeständigheten och som
sådana ha antagits isooktan pius viss mängd
blytetraetyl samt Performance Number, vilket även
bestämmes med tillhjälp av isooktan pius viss
mängd blytetraetyl som referensbränsle.
Dessutom har det framlagts ett antal förslag att på
olika sätt uttrycka oktantal över 100, vilka
vanligen gä ut på att extrapolera från värden under
100, men dessa förslag ha mer teoretiskt än
praktiskt intresse.
De metoder, som användas resp. ha använts för
bestämning av knackningsvärden, framgå av ta
bell 3.
Enligt metod ASTM 1) 357—42 T, vilken metod
för närvarande tillämpas inom landet, användes
en CFR-motor, utrustad med förgasare. Som
knackningsindikeringsinstrument användes
"hoppande pinne", vilket instrument dock är behäftat
med vissa brister. För att förhindra att motorns
insugningsluft har onormalt hög eller låg
fuktighet, vilket kan inverka på provningsresultatet,
skall numera, då luftfuktigheten är onormal,
användas en särskild konditioneringsanordning.
Enligt denna metod provas ett bränsles
knackningsvärde på följande sätt: Först inställes
kompressionsförhållandet hos provmotorn, så att
bränslet knackar med föreskriven intensitet da
blandningsförhållandet är justerat så, att
maximal knackning erhålles. Därefter utprovas det
referensbränsle (isooktan och normalheptan enligt
ovan), som vid driftbetingelserna i fråga ger
samma knackningsintensitet som provbränslet. Knack-
Tabell 3. Knackningsjjrovmetoder i CFR-motorer
Metodens benämning m.m. Varvtal r/m f Förtändning ° före Ö.D. Förvärmning °C Luft Blandning [-Kyl-vätske- tem-peratur-] {+Kyl- vätske- tem- peratur+} °C [-Knackningsindikering-] {+Knacknings- indikering+}
CFR-research för bilbränslen.. f 600 var. var. (22,5°/e = 5) ingen ingen 100 hoppande pinne
\ 600 var. 13° ingen 52 100 hoppande pinne
ASTM D 357—42T, huvudsakligen för bilbräm len .............. 900 var. var. (26,0°/e = 5) ingen 149 100 hoppande pinne
ASTM D 614—44 T, för
flygbränslen ......................... 1 200 var. 35° 51,7 104,4 190 termoelement
Föreslagen metod för
flygbränslen vid rik blandning......... 1 800 7 45° 110 bränsle- 190 utan instrument
[-(förkomprimerad) insprutning-]
{+(förkom- primerad) insprut- ning+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
