Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 15 december 1945 - Flygvapnets nya normer för flygbensin, av Per A Kylberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 december 1945
1385
isooktan pius 0,50 cm3 blytetraetyl per US gallon
använda de dock ofta diagrammet för
Perfor-mance Number (se fig. 2), varför man kan höra
talas om bränslen, benämnda "grade 115/145",
"grade 120/150" etc.
Bestämning av ett flygmotorbränsles
knackningsvärde vid rik blandning har ej visat sig
lämpligen kunna företas med tidigare omnämnda
metoder. Banks* påpekar i detta sammanhang, att
det ej är tillfredsställande att ånge ett
flygmotor-bränsles knacknings värde över 100 oktan vid rik
blandning i isooktan pius blytetraetyl, emedan
blykänsligheten hos olika bränslen, dvs. relativa
ökningen hos bränslets knackningsvärde vid
tillsättning av blytetraetyl, varierar från en motor
till en annan. Flygmotorfabrikanten kan ej heller
förutsäga vilken effekt hans motor kommer att
lämna vid användande av bränslen med
knackningsvärden enligt nämnda referensbränsleskala.
Det var därför nödvändigt att införa en
effektskala ("performance-scale") för att möjliggöra
för fabrikanten att bedöma hur de olika
bränslena skulle uppföra sig i hans motor.
Denna effektskala erhölls på följande sätt: i ett
stort antal flygmotorer av olika konstruktion
undersöktes ett flertal bränsletyper med avseende
på deras möjlighet att öka motorernas effekt
utan knackning vid rik blandning jämfört med
den effekt de göra vid körning med enbart
isooktan (eller likvärdigt referensbränsle). Om
indikerade medeltrycket hos en motor vid körning
med ett typbränsle kunde ökas 20 % utöver
effekten vid körning med isooktan, erhöll bränslet
ett Performance Number av 120; 30 % ett Perfor
mance Number av 130 etc. Vidare undersöktes
typbränslets knackningsbeständighet jämförd
med isooktan pius blytetraetyl i ett speciellt
prov-motoraggregat (se nedan). Ett stort antal
provningsvärden inprickades i ett diagram med Per-
* Banks, F R: The Importanre of Power Unil Developmrnl. J. Royal
Aeronaut. Soc. april 1945.
Fig. 2. Perforincince Number so/n fiinktion ai> blytetraetijl-
lialt i isooktan.
formance Number som ordinata och isooktan pius
blytetraetyl som abskissa. Spridningen av dessa
värden var enligt Banks inte större än att man
kunde dra en kurva, utvisande Performance
Number som funktion av isooktan pius
blytetraetyl (se fig. 2).
Vid bestämning av ett bränsles knackningsvärde
vid rik blandning användes enligt i tabell 3 antydd
metod ett provmotoraggregat, där provmotorn har
samma dimensioner som CFR-motorn men är
försedd med kompressor och anordning för direkt
insprutning av bränslet (i stället för förgasare,
som användes vid förut omnämnda metoder).
Vidare är den elektriska bromsmotorn försedd med
anordningar för uppmätning av total effekt samt
av genom friktion förbrukad effekt.
Provningsförfarandet torde i princip tillgå på
följande sätt: motorns kompressionsförhållande
hålles konstant. Under prov med ett visst bränsle
varieras förkompressortryck och
blandningsförhållande (på rika sidan). Betingelserna fastläggas
för maximal effekt utan att knackning i nämn
värd grad inträder. Härefter bestämmes
sammansättningen på det referensbränsle, som vid samma
blandningsförhållande ger samma indikerade
medeltryck {pmi), som vid körning med provbränslet,
även här utan att nämnvärd knackning inträder.
Antas att bränslets knackningsvärde enligt denna
provningsmetod motsvarar t.ex. isooktan pius 0,34
vol-0/ oo blytetraetyl fås enligt fig. 2 att bränslets
Performance Number är 130.
Då som förut nämnts metoder för bestämning av
knackningsvärden vid rik blandning hos
flygmotorbränslen fortfarande äro under utveckling och
ingen metod hittills blivit allmänt vedertagen, har
ingen dylik metod ännu fastställts i normerna.
Blytetraetylhalt
Blytetraetyl, Pb(C2II5)4, tillsättes vissa
flygmotorbränslen för att öka deras knackningsvärden.
Av nu förefintliga bränsletillsatser har blytetraetyl
visat sig ge den största förbättringen av
bränslenas knackningsbeständighet. Orsaken härtill torde
vara följande: när flamfronten i
förbränningsrummet nått den kritiska punkt, då självantändning
av-av återstående bränsle-luftblandning utan dylik
tillsats skulle ha ägt rum, inverkar blytetraetyl
eller därav uppkomna andra blyföreningar, så att
kedjereaktioner och uppkomsten av instabila
oxider, peroxider, i den oförbrända delen förhindras
eller minskas, varigenom risken för
självantändning (knackning) minskar. Härav inses även
anledningen till att de skilda kolvätegrupperna och
bränslena ha olika "blykänslighet" beroende på
deras olika tendens att bilda peroxider och
benägenhet för kedjereaktioner under förekommande
driftbetingelser. Sålunda äro t.ex. de alifatiska
kolvätena på grund av dylika tendenser i
allmänhet mera blykänsliga än t.ex. aromatiska kolväten.
Blytetraetyl bör ej förekomma i större koncen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
