Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 22 december 1945 - Bolinder—Munktells bergverkstad, av Gunnar Wallgren - SAAB:s bergverkstad, va Hugo Bertler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 december 1945
1397
dyrare. Hela byggnaden skulle kanske ha blivit 10—15 %
dyrare med annan inklädnad.
Jag har naturligtvis varit nyfiken höra hur våra
arbetare trivas i verkstaden. Vi ha även haft besök av en
mängd folk, som velat bese anläggningen. De ha därvid
haft tillfälle att tala med vem de ville, bl.a. med våra
yrkesombud, som skiftat från tid till annan. Det är riktigt
roligt att stå och se när en dylik nyfiken farbror kommer
och gör frågor, ty gubbarna stå nästan flata. "Vad menar
Ni? Förstår Ni inte, att här är trevligt?" "Men varför?"
"Ja, vi ha ju varit med 25—30 år i verkstadsindustrin.
Även i hyggliga verkstäder kan det ibland vara bara
7—8°C en måndagsmorgon och ibland är det 30°C, och
aldrig ha vi varit med om en så fin belysning, så
dragfria lokaler, så jämn temperatur."
Det anordnades också en radiointervju med arbetarna,
varvid vederbörande gick direkt fram till gubbarna och
intervjuade och den förste sade: "Detta är ett himmelrike."
Vi hade 1943 besök av en sammanslutning av
verkstadsingenjörer och driftingenjörer från olika statliga verk, ca
60. Denna samling måste man beteckna såsom god och
representativ för sunt förnuft i dessa frågor. De fingo var
sin passersedel samt ett litet vitt blankt kort och ombådos
att på kortet anonymt avge sina intryck. "Om Ni, sedan
Ni besett anläggningen, anser dessa verkstäder vara av
sådan art, att de skulle vara lämpliga och till och med
riktigt lämpliga att användas under fredsförhållanden,
var vänlig skriv ’Ja’. Skriv ’Nej’ i motsatt fall." Dessa kort
finnas kvar. Vi fingo "Nej" på tre kort. På Ja-korten
förekommo en hel del utropstecken och andra märken,
som skulle betyda att de ansågo byggnadssättet inte bara
bra utan ypperligt.
Alldeles säkert få vi uppleva tillkomsten av en massa
bergutrymmen för olika ändamål. Att för den skull
beklaga mänskligheten är okunnighet eller enfald. Det kan
väl endast vara glädjande att den inslagna vägen ger oss
billiga arbetsplatser som dessutom äro hälsosammare än
vad som över huvud taget kan byggas ovan jord.
Buller av olika slag är t.ex. ej heller så nyttigt för
människan. I en bergverkstad kan jag genomföra en långt
driven ljudabsorption, men det går ej så lätt om väggarna
mest bestå av hårt glas, som samtidigt reducerar solljuset
till effekten av en gammal stallykta, då modern armatur
m.m. fullt ut kan konkurrera med solen utanför fönstret
Bergverkstaden har framtiden för sig men torde få en
konkurrent, nämligen fönsterlösa, specialutformade
ovanjordsverkstäder.
Gunnar Wallgren
SAAB:s bergverkstad
När SAAB i början av 1940 planerade att bygga en
bergverkstad ansåg man, att den måste förläggas i ett berg
med så stor höjd över marken, att bottenytan i
verkstaden skulle komma något så när i jämnhöjd med
omgivande mark. Vi studerade bergen i närheten och funno
Wimanshällsberget, 1 km från våra nuvarande
verkstadslokaler. Ett 40-tal hål diamantborrades, och det befanns
att det var bra granit i berget. Men det förekom en del
sprickor och förkastningar, som gjorde att de geologer
som tillfrågades rådde oss att sänka golvytan på
verkstaden ungefär 15 m under marken. En annan nackdel
var, att förbindelsen mellan våra överjordiska verkstäder
och berget gick dels över landsvägen och järnvägen till
Åtvidaberg, dels över Stångån; som det var båttrafik på
Stångån måste en bro däröver göras svängbar. Enligt det
första projektet var avsikten emellertid, att hela
tillverkningen med kontor och verkstäder skulle förläggas i berget,
varvid nämnda förbindelse kom att spela mindre roll.
Det första projektet var emellertid för stort — det
slutade på 40 Mkr. — och kom aldrig till utförande. Det
bordlades till 1942, då nytt projekt framlades, vilket var
av betydligt mindre omfattning. Enligt detta senare projekt
skulle samtliga förråd och detaljverkstäder men endast
för driften nödvändiga kontor inrymmas i berget. Att
detaljverkstäderna valdes beror därpå, att denna
tillverkning erfordrar en del specialmaskiner, vilka äro svåra att
ersätta. Med det nya projektet blev förbindelsen mellan
bergverkstaden och våra överjordiska verkstäder mer
aktuell, vilket gjorde förslaget mindre tilltalande.
Enär geologerna som nämnt hade rått oss att gå ned
15 m under marken, låg nära till hands att undersöka
om det icke utanför knutarna till våra verkstäder fanns
något lämpligt berg. Då man under alla förhållanden
måste använda sig av hissar och andra
transportanordningar till verkstaden, kunde man ju förlägga denna längre
ned under marken än 15 m, om så erfordrades. Det visade
sig, att det fanns ett mycket bra berg utanför våra
verkstäder, bestående av grovkornig granit. Bergformationen
gick upp i två överjordiska, relativt låga kullar, som
med-gåvo såväl ingång som utgång i berget. Marken över berget
utgjordes av mycket hård pinnmo, bemängd med
kullersten, och utgjorde sålunda en mycket god fördämning
mot bombning. Ett 25-tal hål borrades, och de geologer
som rådfrågades tillstyrkte 15 m breda tunnlar, även där
desamma skuro varandra, så att spännvidden blev större.
Då sprängningsarbetet påbörjades var meningen, att vi
först skulle spränga infarten, på vilken vi icke önskade
större lutning än 1 : 10. Tunnelsprängningarna skulle
sedan utgå från slutet av denna, varvid det utsprängda
materialet skulle transporteras ut med bil. På grund av
svårigheter att erhålla gummi till lastbilarna frångicks
emellertid detta förslag, och tvenne lodräta schakt sprängdes
till bergverkstadens botten. Från dessa schakt fortsattes
tunnelsprängningarna, varvid sprängningsmassorna
medelst gruvspel forslades upp genom schakten.
Bergverkstaden är nu upplagd så, att nedfartstunneln är
avsedd endast för biltrafik till förråden. Den har en
lutning på 1 : 10. Dess bredd är 8 m och höjden i mitten
ca 5 m. Om verkstaden skulle komma att utbyggas så,
att även slutmontering av flygplan kan försiggå där, skulle
flygplanen med nedmonterade vingar kunna transporteras
genom tunneln. Det är med tanke härpå som måtten på
tunneln tilltagits så stora.
Fig. 3. Översiktsskiss av SAAB:s bergverkstad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
