Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 22 december 1945 - Bofors bergverkstad, av Kjell Stridbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1400
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. G. Automatverkstaden i Bofors bergverkstad.
vi från början utgingo ifrån att dessa maskiner måste
ställas upp i en för bombverkan skyddad lokal, vilken
följaktligen måste iordningställas för drift även under
fredsförhållanden.
Sprängningen, som omfattade ca 83 000 ms fast berg efter
den teoretiska sektionen, har utförts med i huvudsak
maskinell drift. Borrningen har skett från en särskild
borrvagn med det översta planet hissbart och efter ett i förväg
uppgjort borrschema. Hela salvan sköts elektriskt med
tändare med fördröjning. Indriften var ca 2,9 m per salva.
Utlastning gjordes med grävmaskin och borttransporten
med bil till tipp 1,5 km från sprängningsplatsen. Berget
består av gnejsgranit och är av mycket god
beskaffenhet. Vattenläckning förekommer endast på några få
ställen.
I april 1940 påbörjades första etappen av anläggningen,
trafiktunneln, vilken i stort sett var klar i mitten av 1941.
Andra etappen, omfattande centralarkiv, verkstäder och
därmed förenade biutrymmen för värme, ventilation och
elkraft, igångsattes i mitten av 1942. Arkivet var färdigt i
mitten av 1944 och verkstäderna i slutet av samma år,
varefter inflyttning i de senare ägde rum under januari—
mars 1945. Verkstäderna voro följaktligen i full omfattning
i drift den 1 april 1945.
Följande grundprinciper för den nya verkstadens
utformning uppställdes: största möjliga likhet i inredning med
en friliggande verkstad; brandsäker utformning; fullgod
ventilation och belysning samt om möjligt
detonations-säkra skydd för alla öppningar utåt.
Från entrén kommer man in i en större trafiktunnel, i
vilken vid större utbyggnad anslutningsspår till Bofors
station kan ordnas. I andra ändan av tunneln ligger
reservutgången.
Verkstadsskeppen gå ut vinkelrätt från tunneln. Närmast
huvudentrén ligger bolagets centralarkiv och därefter
komma två verkstadstunnlar och en förrådstunnel. Ytterligare
fem verkstadstunnlar kunna i framtiden iordningställas. På
trafiktunnelns andra sida finnas rum för kompressorer,
ångpanna, en mindre reservkraftanläggning,
ackumulatorladdning och elektriskt ställverk. Verkstadstunnlarna äro
sinsemellan förbundna med två tvärgångar. Bakom
verkstadstunnlarna finns bortre transporttunneln, över vilken i
skilda våningsplan friskluft och evakueringsluft ledas via
en stigort till det yttre. Verkstadstunnlarna ha ca 100 m
längd, 15 m bredd och 10 m höjd i hjässan.
Trafiktunneln och förrådstunneln äro helt obeklädda med
vitmålade bergytor och golv av gatsten. Verkstadstunnlar
och arkiv äro utförda i två våningar med bjälklag och
tak av betong. Mellan pelarna finnas väggar av halvstens
cementsten, som putsats. Betonggolven äro beklädda med
trä och så anordnade att serviskablar till maskinerna
kunna dras in utan att golvet behöver brytas upp.
Mellanväggar äro antingen murade eller bestå av plåt och glas.
Under golvplanet går i de olika lokalerna ett system
av kulvertar som innehålla alla ledningar och kablar.
Dimensionen är i genomsnitt 2,3 X 2 m. Kulverten under
verkstäderna tjänstgör även som evakueringskanal från
bottenvåningen.
I bottenvåningen i verkstäderna inkommer råmaterialet
från järnvägstunneln och hela den grövre bearbetningen
sker här. De mer eller mindre avslutade produkterna
upp-forslas sedan med en elevator i lokalens bakre del till
övre våningen, där efterbearbetning, besiktning och
packning utföras, varefter färdigvaran via en hiss återföres
till järnvägstunneln. I förbindelsegångarna finnas sanitära
inrättningar och diverse nödvändiga biutrymmen.
Verkstädernas övre våning innehåller en mängd mindre
utrymmen för besiktning m.m. Mat- och omklädnadsrum ha
tills vidare förlagts hit. Vid full utbygnad av anläggningen
är avsikten att bygga ett friliggande hus för detta
ändamål.
1 verkstadsavdelningarna finnas även lokaler för rening
av kylolja och metallspån samt för elektroplätering m.m.
Centralarkivet är ur byggnadssynpunkt utformat ungefär
som verkstäderna. Alla ytterväggar och tak äro dock
värmeisolerade.
För produktion av värme och ånga finns en
högtrycks-ångpanna installerad. Värme åtgår i centralarkivet samt
tillsättes även tidvis ventilationsluften i övre våningen, där
kontrollpersonalen har stillasittande arbete. Ånga fordras
för viss del av driften.
Varje verkstadstunnel har intill bortre transporttunneln
sitt fläktrum med två fläktar för inblåsning och två för
evakuering. Luftens väg från luftintaget blir följande:
från frisklufttunnel till fläktrum och därifrån till
utrymmet mellan berget och innerväggen, varifrån luften blåses
in i verkstadslokalen genom ejektorventiler. Från
bottenvåningen evakueras luften genom den underliggande
rör-kulverten och från andra våningen genom mellanrummet
mellan berg och takvalv, för att sedan via
utsugningsfläktarna blåsas ut i det fria. Inblåsningsluften tempereras
genom recirkulation av luften från verkstäderna, så att
fläktarna suga dels ytterluft och dels luft från
evakueringskanalen. För wc, tritvättar, sliprum m.m. finnas separata
utsugningar, som helt avlägsna den skämda luften. Ingen
kylanläggning finns installerad.
Fig. 7. Matrum; där bakom rörverkstaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
