- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1403

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 22 december 1945 - Bergverkstäder. Diskussion, av G Ljunggren, H Ronge, T Teorell, K Magnell, E Pelow, Ragnar Liljeblad, Ida Fischer, S Forssman, S Lundquist, F Hansen, J Welin-Berger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 december 1945

1403

helst principiella skäl bör förkasta bergsrummen. Man
bör följa principen, att inga dåliga sådana få byggas när
de kunna byggas bra samt se till, att förefintliga
olägenheter avhjälpas.

Dr H Ronge: Det är möjligt att arbetsförhållandena i
bergverkstäderna bli för monotona. Människorna kanske
inte trivas med vackert väder alltid. Man bör kanske inte
använda likadant ljus hela tiden eller samma värme. Med
litet fantasi skulle nog problemet att åstadkomma
omväxling kunna få en praktisk lösning.

Professor T Teorell: Ur medicinsk synpunkt bör
betonas, att ljuset inte endast tjänstgör som ett
kontaktmedium till ögat utan även som en viktig energikälla till
olika processer i kroppen, nödvändiga för dess fortbestånd,
t.ex. vitaminalstring. Ljuset har dessutom på andra vägar
stimulerande egenskaper. Om man med hänsyn härtill
skall definiera, vilka fordringar man skall ha på ljuset i
exempelvis en bergverkstad, får man väl ta dagsljuset som
norm och tänka efter vad det är i dagsljuset som är
värdefullt. För enkelhetens skull skall jag nämna fem faktorer:
ljusstyrkan, ljusfördelningen (varvid kontrastverkan bör
beaktas), ljusfärgen, de medicinskt verksamma delarna i
strålningen samt ljusets "rörlighet" eller "liv" — en
faktor som har en mycket stor psykologisk betydelse.
Målet är naturligtvis att tillgodose alla fem faktorerna.
Hittills har belysningstekniken endast förmått uppfylla
de två eller tre första, nämligen ljusstyrkan,
ljusfördelningen och ljusfärgen. Däremot har man inte till fullo beaktat
de två sista, nämligen ljusets innehåll av medicinskt
verksam strålning och "rörligheten" i ljuset. Genom
belysningsteknikens stora utveckling har man dock nu fått
resurser att skapa en tekniskt fullvärdig belysning, som
tillgodoser alla de ovannämnda synpunkterna.
Vi ha i kvällens föredrag sett eller hört en hel del
exempel på goda bergverkstäder, där belysningen till synes
varit mycket god, men jag vill säga, att den inte har varit
fullvärdig i medicinskt avseende. Jag har haft tillfälle alt
se en del av dem, och min huvudanmärkning gäller den
näst sista av mina synpunkter, nämligen att den medicinskt
verksamma strålningen saknats eller rättare sagt tagits
bort. Hos blandljuslampor, som innehålla små
kvartslampor, sättas sålunda de strålar som jag avser under
skäppa, nämligen under opalglas, som absorberar de
ultravioletta strålarna. Det kan inte vara riktigt, och en
särskild armatur har nyligen konstruerats, som släpper
igenom ljuskällans ultravioletta strålningsenergi. Nyheten
består i att man inte använder ett medium som
absorberar utan ett som reflekterar. Man använder
kvicksilverlampor, omgivna av glödlampor, och placerar skärmar
runt omkring, vilka reflektera ljuset utan att blända. Detta
ljus innehåller naturligtvis själva belysningskällans alla
verksamma strålningsformer.
De använda metoderna att skapa en medicinskt verksam
strålning kunna sammanfattas i tre punkter:
belysningskällan måste innehålla ultravioletta strålar; armaturen
måste släppa igenom dessa strålar; väggfärgerna böra vara
ultraviolett-reflekterande. I sistnämnda avseende föreligga
stora brister. Praktiskt taget inga väggfärger — ej heller
ljusa — reflektera ultravioletta strålar. Det har dess bättre
visat sig vara ganska lätt att få fram en ny väggfärg, som
är tekniskt användbar och som fyller kravet på att den
skall vara ultraviolett-reflekterande. För närvarande ha
vi åtminstone på experimentstadiet en enligt vår mening
fullvärdig medicinsk belysning, som innehåller — både
med avseende på det synliga och det icke synliga,
hälsobringande ljuset — dylika våglängder i sådan mängd, att
det är lika bra som ett utomhusdagsljus, som icke är
direkt solljus; detta senare är inte heller något
eftersträvansvärt.

Nu frågar man sig: Vad vinner man med allt detta
arbete? Får man bättre förhållanden? Ja, jag kan inte

svara härpå ännu. Folk mår ju bra i dagsljus och borde
också må väl i fysikaliskt åstadkommet dagsljus. För att
få svar på hela frågeställningen finns ingen annan metod
än att pröva med människor ungefär som man prövar
ut ett antitoxin eller liknande. Det är faktiskt endast
statistiska serier som bli avgörande. Vi ha lagt upp sådana,
till att börja med i Uppsala folkskolor, där vi i
samarbete med skolläkarna ämna pröva på skolbarn. Dessa
äro ju mycket känsliga och i behov av strålning och
sålunda mycket bra objekt. Dessutom har man när
det gäller skolbarn att räkna med tämligen likartade
allmänna betingelser. I nämnda försök ingå skollokaler,
som äro belysta med gammaldags belysning och med nv
belysning av skilda typer. En del försök med djur har
även gjorts. Svinet är ett synnerligen bra försöksdjur, när
det gäller belysningsundersökningar, eftersom det har
naken hud liksom människan. De förberedande försök,
som gjorts på Husdjursförsöksanstalten i Ultuna, ha visat,
att svinen mått bra av den belysning, som här berörts,
och de ha ökat och burit sig åt så som endast särdeles
välmående svin göra.

Det ser ganska lovande ut på en del håll för närvarande,
men ännu kunna vi icke säga något definitivt. I varje fall
tycka vi, som syssla med detta, att man nu hunnit så långt,
att det vore värt försök i industriell skala, och därest
någon industri är intresserad, skulle vi i Statens Kommitté
för Byggnadsforskning, Belysningssektionen, vara myckel
tacksamma för ett tillfälle att få diskutera möjligheterna
till ett sådant försök. Ingenting har gjorts utomlands
enligt vad vi veta. Litteraturorienteringar ha gjorts, men
av dem har intet nytt framkommit.

Framtiden får visa, huruvida denna åtminstone teoretiskt
ganska fulländade belysning har något berättigande. I varje
fall tror jag att det psykologiskt skulle spela stor roll,
om man kunde säga, att denna belysning är lika god som
dagsljus. Då skulle många "gnällfaktorer" falla bort.

överste K Magnell: Det råder ingen tvekan om att
man i det nutida kriget och kanske än mer i det
kommande är i stort behov av det skydd, som våra svenska
urberg kunna skänka. Om möjligheterna att leva och
verka i dylika berglokaler lämnar den permanenta
befästningskonsten här i landet ganska vittgående erfarenheter.
De ha kanske inte blivit så bekanta, beroende på
befästningarnas hemliga natur. Men jag tror att man kan säga,
att Sverige på detta område faktiskt är ett föregångsland
Vi ha ända sedan början av seklet utfört ett stort antal
lokaler, avsedda för både förläggning och stabsarbete, och
dessa lokaler ha varit nyttjade för sitt ändamål under
mycket långa sammanhängande perioder utan att några som
helst olägenheter framkommit. Jag har åtminstone icke
hört talas om någon som har blivit sjuk eller misslynt av
att vistas i dessa bergrum. Det är alldeles givet, att
utvecklingen under beredskapstiden gått framåt i hög grad. De
berganläggningar, som redogjorts för i kväll, beteckna ju
mycket stora framsteg.
Jag är dock rädd för att man räknat något för
optimistiskt på driftkostnaderna. Det är nämligen så, att
kontrollen av bergytorna måste hållas mycket skarp, och det
arbete, som går åt för att hålla berget säkert (trots
in-klädnaden) bör man nog icke bortse från. De krafter, som
inverka på tak och väggar i en bergtunnel, arbeta
långsamt men de arbeta säkert, och det är stora krafter det
rör sig om. Vidare måste man ur försvarssynpunkt
tillmäta detonationsskyddet mycket stor betydelse, vilket
givetvis också är förenat med kostnader.
För att nu icke på något sätt verka avkylande på intresset
för att bygga bergverkstäder vill jag emellertid säga, att
jag tror, att man i framtiden skall kunna spränga dem
väsentligt billigare än hittills. Under beredskapstiden och
den tid, som nu varit, har man haft bråttom och man har
därför måst gå in för metoden att spränga hela profilerna
på en gång och rusa fram så fort som möjligt. Under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free