Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 22 december 1945 - Bergverkstäder. Diskussion, av G Ljunggren, H Ronge, T Teorell, K Magnell, E Pelow, Ragnar Liljeblad, Ida Fischer, S Forssman, S Lundquist, F Hansen, J Welin-Berger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 december 1945
1405
är en belysningskälla, som är mycket populär men som
för ögonblicket icke kan användas för ultravioletta strålar.
Ansträngningar äro i gång att skapa ultravioletta
ljuskällor, eventuellt med lysämnesrör, och då blir det
förmodligen mycket lätt att nå ett resultat, om man målar
taket med ultraviolett reflekterande färg. I så fall bör
färgen vara matt och inte blank. Vi få avvakta utvecklingen
i detta avseende. Man söker även komma fram utan
lysämnesrör; för ögonblicket tillgängliga äro blandljuslampor.
Om ljusförhållandena i en bergverkstad och i en vanlig
verkstad vill jag nämna följande siffror. I en vanlig
glöd-ljusbelyst verkstadslokal är ungefär 1/fl % av totala
strålningsenergin ultraviolett. En dagsljusbelyst lokal har vid
fönstret ungefär 9 % ultraviolett strålning — alltså bortåt
tjugo gånger mera alldeles framme vid fönstret (stängt).
Sedan avtar den mycket snabbt. Vid mitten, ungefär där
arbetsmaskinerna bruka stå, är motsvarande siffra endast
3 %. Med den omnämnda blandljuslampan komma vi upp
till de 9 % som äro rådande framme vid ett fönster i
dagsljus. Med starkare intensitet kan man få samma
belysning som utomhus. Protokollen över den jämförande
belysningsundersökning, som gjordes i Eskilstuna, voro
ganska intressanta. Den gamla moderverkstadens
belysning var mycket underlägsen den nya verkstadens. Detta
gäller det synliga ljuset och även i viss mån
ultravioletthalten, så var det ett framsteg av flera storleksordningar.
Jag hörde en anmärkning, att det väl inte kan vara så
effektivt att ge ultravioletta strålar till påklädd person.
Detta hör man ofta: när man solbadar, brukar man vara
naken och man bör vara naken för att tillgodogöra sig
ultravioletta strålar. De doser man behöver äro dock så
pass små, att man mycket väl kan få dem via ansikte och
händer. Det är likgiltigt var dosen appliceras. Med de
energimängder, som vi beräkna få ut ur ifrågavarande
lampor, anse vi att den yta, som exponeras av händer och
ansikte, är tillräcklig.
Vidare påpekas ofta, att det kan vara farligt med för
mycket ultraviolett strålning. Den skulle orsaka
ögonskada. Naturligtvis ha vi beaktat att undvika
överdosering av det ultravioletta ljuset med åtföljande
ögon-inflammation o.d. De som haft tillfälle att se
experimentanläggningen i Försvarets Kemiska Anstalts skyddsrum,
kunna nog omvittna, att belysningen därstädes icke verkar
på något sätt irriterande.
Yrkesinspektris Ida Fischer: I det förslag till
arbetarskyddslag, som nu föreligger, begär man, att bergslokaler
skola ställas under strängare kontroll från
yrkesinspektionens sida. Man vill ha yrkesinspektörs medgivande för
att förlägga arbetslokal under jord eller i berg.
Det har varit naturligt att under detta krig spränga in
sig i berg, men förslår sådant skydd i nästa krig, när
man tänker på den utveckling som förstörelseverktygen
genomgått nu?
Det har här talats om bergslokaler som industrins
framtid. Man anser bl.a. att man kan anordna en sådan
belysning, att saknaden av dagsljus elimineras. Är man
verkligen säker på, att en artificiell belysning, hur högvärdig
den än är, kan ersätta solljuset i alla dess verkningar?
Vi måste väl även ta hänsyn till de psykiska faktorerna.
Både på fabriker och i kontor, både av chefer och
anställda intygas, att arbetsglädjen och trivseln alltid är
större i en solig lokal än i en lokal åt norr, där solen
inte någon gång tränger in. Vi ha väl alla känt, hur mycket
lättare och gladare man går till sitt arbete en solig dag
än en mörk och ruskig. Arbetsglädjen skapar bättre arbete.
Arbetsförmåga och arbetsresultat ha nära samband med
ljuset.
Man kastas i detta teknikens tidevarv från den ena
ytterligheten till den andra. Före kriget kunde man inte få
nog stora fönster i sina nybyggnader, både arbetslokaler
och bostäder, och nu vill man ha hus utan fönster och
arbetslokaler i berg. I ena fallet kan man inte få nog sol
och ljus, i andra fallet förnekar man människans behov
av dagsljus och sol.
Vi ha icke haft så många fall av bergsjuka, men det har
dock förekommit. Och det har också förekommit fall av
arbetsvägran, när arbetslösa hänvisats till arbete i
bergslokal. Valet av arbetare till sådana arbetslokaler är
synnerligen betydelsefullt.
Statens Institut för Folkhälsan påpekar i detta
sammanhang vikten av att arbetare "vid minsta tecken på psykisk
ohälsa omedelbart överflyttas till arbete ovan jord". Flera
yrkesinspektörer meddela, att bergsarbetare till att börja
med känna sig trötta och sömniga, men att detta i de flesta
fall gått över, när man blivit van. Är man så säker på, att
inte detta är en varning, att en viss menlig inverkan på
kroppen sker. Vid dagens besök på Aga var det flera, som
klagade över trötthet trots utmärkta lokaler.
Det har visserligen mött mig från skyddsombud sådana
yttranden som "jag har aldrig arbetat i en så fin
verkstad som denna bergslokal". Det görs mycket i hygieniskt
avseende för att göra bergslokalerna trivsamma. Man
frågar sig ovillkorligen, varför ej samma intresse alltid
nedlägges på lokaler utanför berget. Trivseln är väl där lika
viktig. Att jämföra en dålig verkstad med en modern
bergs-lokal är ju ingen mening med.
Det uppges att efter metallstrejken ett hundratal
arbetare nekade att komma tillbaka till arbetet i en bergslokal.
Vid en undersökning från fackföreningen befanns detta
bero på arbetsstudierna och skiftarbetet. Ligger det inte
nära till hands att förmoda, att båda dessa förhållanden
bli mer påfrestande i en bergslokal än annars.
Luften är trots allt vad som nedläggs på ventilation ibland
ganska dålig, och arbetarna klaga över drag.
Brandfaran synes mig vara ett stort orosmoment. Brand
kan säkerligen lätt bli orsak till panik.
Det måste vara klart, att en viss påfrestning, medveten
eller omedveten, sker hos dem, som arbeta i berg, de äro
lättare irriterbara. Uppstår sjukdom, t.ex. tuberkulos, blir
detta lätt orsak till oro, nästan panik. Sådant kan vara
besvärligt i andra lokaler men stegras i berget.
I lokaler ovan jord kan man ibland få anmälan om, att
man aldrig får in frisk luft. Detta har gällt sådana lokaler,
där man på grund av luftkonditioneringens förhållande till
arbetet ej får öppna fönster. Känslan av att ej få in
friskluft suggereras lätt fram, där vanlig naturlig
fönster-vädring inte kan ske.
Enligt min erfarenhet finns det åtskilliga typer av
människor, som ej klara sig i en bergslokal på grund av sin
psykiska läggning. Det är därför det är så viktigt att välja
de rätta.
De bergslokaler, som vi trots allt ännu måste ha kvar,
måste göras så hygieniska och trivsamma som möjligt.
De "fönsternischer" man försökt göra i vissa lokaler
skulle jag nog hellre förse med en målning eller en vacker
bild i lämplig belysning än med konstgjorda blommor i
blomkrukor. Efter en tid verka nog blommorna vissna
och tyngda av olja och damm trots dammsugning.
Rökning borde, trots att den kan vara ett trivselmoment,
helt förbjudas och bör icke ske på toaletterna.
Matrum måste läggas utanför berget. Rasterna skola
tillbringas i det fria och förbud ges att vistas i berget under
rasten.
Kortare arbetstid och längre semester äro god
kompensation vid bergsarbete.
Professor S Forssman: Statens Institut för Folkhälsan
har också varit något inkopplat på denna fråga. Bl.a.
vände sig Yrkesinspektionen till Folkhälsoinstitutets
yrkeshygieniska avdelning med förfrågan hur det var med
hälsoriskerna i bergsrum. I det svar, som avlämnades,
framhölls i korthet, att om luftkonditioneringen är väl
tillgodosedd enligt nuvarande synpunkter på fuktighet
och temperatur och om belysningen är tillfredsställande
med avseende på dagsljus och ultraviolett ljus, så anse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
