Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 22 december 1945 - Bergverkstäder. Skriftliga diskussionsinlägg, av Olof Styrén, Hjalmar Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 december 19A5
1407
åhöraren en kvarstående känsla av att talarna ensidigt
belyst problemen. Mot de överdrivna påståendena om
luftkonditioneringens möjligheter måste i tid framföras en
uttrycklig reservation.
Det framgick tydligt av inledningsanförandena att man
avser att förlägga många av industrins verkstäder i
berg, och enligt dessa talare skulle avsikten vara att arbetet
skulle försiggå i dessa bergverkstäder icke endast under
krigstid utan även i fredstid.
Då klara linjer för mötet saknades, urspårade
diskussionen till och med så långt, att två talare hävdade att
Yrkesinspektionen saboterade rikets försvar genom att icke
reservationslöst medge byggandet av bergverkstäder. Även
om icke någon hänsyn tas till dylika förhastade yttranden
har diskussionen dock visat, att mycket viktiga frågor stå
inför sitt avgörande.
Utomordentligt värdefulla undersökningar om den
artificiella belysningen ha utförts, men endast vaga bevis
framfördes för att undersökningarna verkligen lett till
ett positivt resultat för människans vidkommande. Talaren,
professor Torsten Teorell, slutade sitt anförande med att
säga, att endast framtiden kunde utvisa om den artificiella
belysningen kan ersätta solljuset.
Yrkesinspektör Welin-Berger drog en parallell mellan en
jordgubbe framdriven genom articifiell belysning och en
som mognat på naturlig väg. När han påstod att en
artificiellt driven jordgubbe icke hade den arom och den
smak som en vanlig jordgubbe får, så föreföll det som
om de närvarande i stor utsträckning voro av en annan
uppfattning. Yrkesinspektör Welin-Berger har icke fel: den
artificiellt drivna jordgubben har icke samma arom som
en som mognat i solen.
Jag är av den uppfattningen, att varken i Amerika eller
annorstädes ett konstgjort klimat kunnat ersätta det
naturliga. Jag har varit med om att utföra många
luftkonditioneringsanläggningar och funnit att man till sist måst
konstatera, att det icke är möjligt att prestera något i
luft-konditioneringsväg, som går upp emot att öppna ett
fönster. Det är här icke blott fråga om teknik utan i
hög grad även om oberäkneliga psykologiska faktorer.
Många faktorer äro dock klarlagda. Så t.ex. försvinner
all jonisering i friskluften om luften i en
ventilationsanläggning får passera genom en kortare plåttrumma.
Joni-seringens betydelse för människan är dock icke klarlagd.
"I det luftkonditionerade rummet", sade en av talarna,
"kan man uppnå idealiska resultat om man håller fönstren
igenklistrade." Detta är sant så till vida att under vissa
årstider bättre temperatur- och fuktighetsförhållanden
kunna uppnås i luftkonditionerade rum med igenklistrade
fönster än i icke luftkonditionerade lokaler, men jag
måste fråga huruvida människans organism är betjänt av
en absolut likformighet, absolut konstant temperatur,
konstant fuktighet etc. Ett sådant fortvarighetstillstånd blir
i längden trist, det avslappar människans spänst, hennes
motståndsförmåga mot temperaturvariationer och hennes
anpassningsförmåga.
Jag tror att de som plädera för bergverkstäder i fredstid
skulle bli tveksamma om de betänkte, att det för
närvarande icke går att göra ett konditionerat klimat
likvärdigt med det naturliga och att det ej heller går att
göra det artificiella ljuset likvärdigt med solljuset. För
övrigt är det synnerligen troligt att vi om låt oss säga
tio år stå inför det faktum, att arbetare i sådana
verkstäder anses berättigade till förhöjd lön, varvid alla
ekonomiska kalkyler totalt förändras. Det måste föreligga
någonting som jag icke känner till beträffande ekonomin
vid anläggning av dylika bergverkstäder. Är det möjligen
så, att industrin får bergverkstäder i en eller annan form
betalda av staten? Även om staten till största delen nu
skulle direkt eller indirekt bekosta sådana anläggningar
kommer i alla fall en hel del utgifter att få bestridas av
industrin. Kunna dessa industrier som nu utnyttja
tidsläget för att skaffa sig förnämliga lokaler räkna med att
staten allt framgent skall träda emellan? Det är möjligt att
krigsförhållandena fordra bergverkstäder. Någon sade mig,
att vi stå inför valet att antingen bygga verkstäder ovan
jord och riskera att få dessa förstörda vid ett oväntat
anfall, eller att förlägga dyrbara maskiner i
bergverkstäder, och att vi icke ha råd att både utföra bombsäkra
förrådsutrymmen för de dyrbara maskinerna och
samtidigt verkstäder ovan jord. Är det så säkert? Är det icke
möjligt att det kan bli betydligt dyrbarare att äventyra
vår arbetarstams hälsotillstånd än dubblera utrymmet för
våra maskiner?
Den diskussionsafton, som Svenska Teknologföreningen
ordnat, gav knappast tillräcklig tid till diskussion.
Inledningsföredragen voro för många och för långa. En förnyad
diskussion, varvid yrkesinspektionens synpunkter kunna
bättre diskuteras, synes mig oundgängligen nödvändig.
När en av talarna hävdade, att det är beklämmande, att
yrkesinspektören skall äga avgöra om en industriledare
får bygga en bergverkstad samlade han genom detta
yttrande applåder. Dessa applåder voro ännu mera
beklämmande. Yrkesinspektörens uppgift i industrin är att
bevaka de mänskliga intressena. Den ensidigt inriktade
teknikern med sin kärlek till sin tekniska utrustning får ej
vara ensambestämmande. Maskinerna få ej behärska oss,
det måste vara tvärtom. Det skall vara omsorgen om
människan som vi i första hand skola ta hänsyn till. Maskiner
kunna ersättas. Först när det konstgjorda klimatet
bevisligen kan ersätta det naturliga, kan man på det sätt som
nu sker tala för verkstäders förläggande i berg.
Luftkonditionering för lokaler där maskiner skola utföra
vissa prestationer är i dag en sak som vi kunna säga att
vi tillfredsställande behärska. Av denna anledning är det
tillrådligt att i berg förlägga automatiska telefonstationer,
pumpstationer och liknande, som ej fordra ständig
tillsyn, men för lokaler där arbetare skola tillbringa en stor
del av sitt liv måste man under fredstid invänta ytterligare
erfarenhet från de redan utförda bergverkstäderna innan
man beslutar sig för att gå vidare på denna linje.
Olof Styrén
För bergrum av vad slag som helst är det ej nog att
finna ett berg av tillräcklig höjd och utsträckning.
Bergets geologiska beskaffenhet och den storlek av rummen,
som väljes eller måste väljas, spelar en stor roll för
anläggningskostnaden.
Som exempel kunna anföras de militära
ammunitionsdepåer, som under kriget anlades på skilda platser mellan
Ystad och Haparanda. Dessa bestå av två järnvägstunnlar
med lagerrum av upp till lOVg m bredd emellan.
Utspräng-ningen för varje depå uppgick till ca 65 000 m8. En av
dessa måste betongförstärkas för enligt uppgift ca 1 Mkr.,
en annan för ca 0,5 Mkr., under det att berget i en tredje
var så starkt att ingen betongförstärkning behövdes. Detta
ger en god illustration till betydelsen av bergets geologiska
beskaffenhet.
Betydelsen av rummens storlek framgår av att à-priset
för sprängning inom samma depå växlade mellan 65 kr/m3
för små rum och 20 kr/m3 för större rum.
Det är givetvis svårt att av bergets utseende i dagen
kunna sluta sig till hur det ser ut inuti: förekomsten av
sprickor, förklyftningar och släppor etc., vilka kunna
nödvändiggöra betongförstärkningar och i hög grad fördyra
anläggningen. Utöver det omdöme en erfaren geolog kan
lämna efter okulärbesiktning är väl en riktigt utförd
diamantborrning det säkraste undersökningssättet. Där flera
platser finnas att välja på kan en sådan löna sig väl, även
om den är dyrbar.
Rumbredder upp till 30 m äro intet ovanligt i gruvor och
behöva ej avskräcka om berget är starkt. Det blir vida
billigare att spränga breda rum och eventuellt avdela dessa
med betongväggar, än att spränga flera smala rum.
Hjalmar Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
