Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 22 december 1945 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Väg- och Vattenbyggnadskonst, av B G - Tekniska Samfundet, av F F - Sveriges Verkstadsingenjörers Förening, av W U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1416
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträdde den 8 oktober 1945 under
ordförandeskap av direktör Anders Ahlén. Nya
medlemmar blevo civilingenjörerna G
Bjursten, S-E Stenberg, Å Lundgren, S Nylander
och B Vård.
Kvällen ägnades åt redogörelser från en av
representanter för Stockholms Spårvägar
och Stockholms Städs Gatukontor företagen
studieresa till Moskva. Programmet hade
samlat fullt hus, eller ca 150 personer.
Direktör T Åström inledde med ett
föredrag om "Moskvas metro", vilket kommer
att inflyta i Teknisk Tidskrift.
Därefter talade civilingenjör B Jondal om
"Glimtar från pågående metrobygget i
Moskva". Tal. lämnade först en del uppgifter
från den första utbyggnadsetappen, utförd
under tidsperioden slutet av 1931—början
av 1935. Totalt utfördes under denna period
ca 11 km bana med tretton stationer. De
geologiska förhållandena voro synnerligen
ogynnsamma. Man träffade på mäktiga
flyt-sandslager, jäslera och lösa kalkstenslager.
Starkt vattenförande lager förekommo på
olika djup. Metrons längdprofil fastställdes
så, att den kom att gå i djupläge i inre
delarna och ytläge i stadens yttre områden.
Arbetsmetoderna varierades med hänsyn till
grundförhållandena och djupläget; 5 km
utfördes i öppet schakt med varierande djup
fl—12 m, enligt Berlin-metoden, 2 km i
halvöppet schakt, enligt Paris-metoden, 5 km
som tunnel i djupläge med tillämpande av
belgiska metoden, med eller utan
tryckluft-kammare. På kortare sträckor använde man
sänkkasuner, sköldmetoden, kemisk
förste-ning samt vid sänkschakt markförstärkning
genom frysning.
Sköldmetoden har i de senare
utbyggnaderna spelat en dominerande roll. Med de
ogynnsamma geologiska förhållanden, som
här förelågo, ansågo tillkallade experter, att
en framdrift av 0,75—1,1 m om dygnet var
möjlig. Den första skölden var engelsk, för
övrigt den enda maskin av utländsk
tillverkning, som användes. Till att börja med
uppnåddes en indrift av 0,25 m/dygn, efter
några veckor 2,0 m och vid slutet, sedan
skölden förbättrats och arbetslagen blivit
vana vid metoden, maximalt 4,5 m/dygn.
Arbetet utfördes i skydd av den cirkulära
stålskölden, en plåtcylinder, som, allt efter
det arbetet framskrider, pressas fram av
hydrauliska domkrafter, vilka äro
anbringade så att de pressa mot den färdiga
inbyggnaden. För montaget av inklädnaden
finns på maskineriet en arm, som
manövrerar segment, lyfter dem från trallan,
svänger dem till montagestället och pressar dem
in på plats. Det anges, att det
utomordentliga resultat, som uppnåddes, berodde på:
att man hade en 5 min paus vid slutet av
varje 6 h skift för diskussion av
erfarenheter och förbättringar, att domkrafternas
matning ökades från 0,8 till 1,2 m med
användande av trädynor, och att premiesystem
användes vid avlöning av arbetslagen.
Inklädnaden vid sköldmetoden synes vid
första utbyggnaden ha utförts med
betongblock. Vid den första utbyggnaden användes
denna metod endast för 5,5 •/« av hela
linjen. I de senare utbyggnaderna spelar
sköldmetoden en dominerande roll.
Antalet direkt och indirekt sysselsatta
arbetare uppgick under första byggnadsperio-
den maximalt till ca 70 000 man, antalet
tekniker till ca 4 500. Utförda massor uppgingo
till: schakt 2 311 000 ms, betong 851 000 ms
och marmorbeklädnad 21 000 m2.
Totalkostnaden uppgick till 625 000 000 rubel.
Summan inkluderar överbyggnad, vagnmaterial,
hallar, verkstäder.
Sedan denna byggnadsetapp fullbordats, ha
arbetena fortgått och nya linjer eller delar
därav satts i trafik 1937, mars 1938,
september 1938, januari 1943 och november
1943. Bygget har sålunda även fortgått under
brinnande krig och nu är 40 km bana med
ett trettiotal stationer i trafik. Under denna
långa byggnadsperiod har man samlat
erfarenheter, effektiviserat med maskindrift
och genomfört enhetliga arbetsmetoder. En
väl intrimmad projekteringsavdelning,
arbetsledning och arbetsstyrka garantera, att det
nu pågående bygget, en 20 km lång
ringlinje, kan genomföras snabbt till en
gynnsammare kostnad per km bana. Pågående
bygge skall vara slutfört under 1947.
Tal. beskrev sedan ett besök på fyra
arbetsplatser. Vid första arbetsplatsen visades
en enkelspårig tunnel i löst kalkstensberg
under arbete med sköldmetoden. Man gick
först fram med arbetsorter, som tjänade att
underlätta transporter och ventilation.
Inklädnaden av tunneln utfördes med
järnsegment, som monterades med en rörlig arm
på sköldmaskineriet. Massorna lastades med
luftlastningsmaskin i tågsätt, som
uppfordrades med gruvhissar. Framdriften av
huvudtunneln uppgavs vara ca 4 m/dygn. Detta
goda resultat uppnåddes med stor insats av
arbetare. Blandad arbetskraft förekom
alltid, även i det rena grovarbetet.
Vid nästa arbetsplats korsade två linjer
varandra. Den lägst belägna linjen låg 60 m
under markytan. Bulltrapporna skulle här
avdelas av en fördelningshall på halva
höjden. Arbetet med hallen pågick genom
sänkning av en betongcylinder med 20 m
diameter och 1 m betongväggar. Betongcylindern
fick sjunka av sin egen tyngd, eftersom
bottenschakten utfördes. Cylindern påbyggdes
successivt under arbetets gång. För att
underlätta släppningen var den nedersta delen
något vidare och svagt konisk utåt.
Dessutom fanns ett perforerat 2" rör på utsidan
omedelbart ovanför utvidgningen.
Schakt-ningen utfördes för hand runt periferin.
Vid nästa arbetsplats utfördes de lutande
schakten för rulltrapporna genom lösa
jordlager med grundvatten. Schaktnings- och
in-klädnadsarbetena utfördes i skydd av ett
skal, som frusits genom rör. Inklädnaden
har tidigare skett med betong, troligen på
grund av järnbrist. För härdningen av
betongen måste elektrisk uppvärmning
användas. Nu utfördes inklädnaden med blyfogade
järnsegment, med invändig beklädnad av
asbestbetongplattor.
Vid den sist uppsökta arbetsplatsen var ett
stationsområde under arbete. Stationerna äro
utformade av tre cirkulära tunnlar med
tvärgångar genom de avskiljande väggarna. Varje
tunnel drivs med sköld eller enligt den
belgiska metoden.
Efter föredragen, som illustrerades av
ljusbilder, följde diskussion, i vilken förutom
föredragshållarna deltogo hrr Kjellström,
Ahlén, Windahl och Traneus.
Aftonen avslutades med supé och samkväm,
varunder ordföranden kåserade om resan
till Moskva. B G
Tekniska Samfundets avdelning för
elektroteknik sammanträdde den 23
november 1945 på Chalmers Tekniska Högskola
under ordförandeskap av professor K Dahr.
Efter en del föreningsangelägenheter
överlämnades ordet till professor O Rydbeck,
som höll ett föredrag över ämnet:
"Institutionen för teleteknik och elektronik på CTH."
Efter att i stort ha redogjort för
utvecklingen av institutionen för teleteknik och
elektronik på Chalmers sedan dess första
blygsamma början år 1927 samt för
undervisningen inom de två ämnena för närvarande
kom föredragshållaren in på de
forskningsuppgifter han just nu arbetade med.
Auditoriet fick härigenom en utomordentligt
intressant inblick i den nutida uppfattningen
om den övre atmosfärens fysik och en
antydan om det fascinerande gränsområde
mellan värmestrålar och radiovågor, som
teleteknikerna nu börjat beträda.
Efter föredraget samlades ett 30-tal
medlemmar till supé på restaurang Valand. Vid
kaffet kåserade professor O Rydbeck om:
"Solförmörkelseexpeditionen i Norrland
sommaren 19i5" och visade en del färgbilder
från expeditionen. F F
Sveriges Verkstadsingenjörers
Förening sammanträdde den 16 november
1945 på Byggnadsföreningen under »
ordförandeskap av disponent J A Åberg. Därvid
höll dr-ingenjör K H Fraenkel föredrag över
"Arbetsstudier för funktionell
ackordssättning". Det visades, hur man kan gå tillväga
för att med arbetsstudier skapa ett
allmängiltigt underlag för ackordssättning,
förplanering och självkostnadsberäkningar. Den
speciella metodik, som därvid kommer till
användning, har under de senaste åren rönt
ett allt mer stegrat intresse även inom
verkstadsindustrin. I synnerhet när det gäller att
sätta ett stort antal ackord av tämligen
likartat slag kan detta mål uppnås på ett
särdeles bekvämt sätt genom att göra ett
begränsat antal noggranna arbetsstudier,
vilka läggas till grund för en matematisk
bearbetning, som resulterar i en serie
funktionskurvor. Dessa utbyggas vidare till
nomogram, ur vilka arbetstider och ackordspriser
direkt kunna tas ut. Dylika nomogram kunna
utarbetas även vid ett mycket stort antal
variabler. Den funktionella metoden
resulterar ofta i att man låter arbetarna
godkänna nämnda funktionskurvor eller
nomogram som den moderna formen av lokala
prislistor. Detta har varit möjligt t.o.m. når
det gällt äldre kvinnliga arbetare, varvid
man dock givetvis först med ett antal
exempel måste praktiskt visa, att de ur
nomogrammet uttagna värdena verkligen äro de
rätta. Med hjälp av denna metod kan
arbets-studieavdelningens eget arbete i hög grad
effektiviseras, och arbetsstudier kunna
ekonomiskt sett bli väl motiverade även vid
företag med blandad tillverkning. Föredraget
avslutades med en hel rad praktiska exempel
ur verkstadsindustrins olika arbetsområden.
Under "Kvällens kvart" talade
bergsingenjör G Thafvelin om "Pulvermetallurgins
produkter" och belyste med siffror den snabba
utvidgningen av dessa produkters
användningsområde. Enbart inom bilfabrikationen
kunde den för närvarande beräknas till
omkring 30 000 t/år, därvid den mer än
tio-dubblats mot åren närmast före kriget. Tack
vare porositeten kunna sådana föremål fyllas
med olja och bli självsmörjande utan att
smeta av sig, såsom t.ex. lagerbussningar
och låskolvar. Porositeten kan också vid
pressningen utfyllas med ett elektriskt
ledande pulver, så att ledningsförmåga och
hållbarhet kombineras. Tack vare
pressbar-heten kan formgivning ske utan efterarbete.
W U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
