Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 29 december 1945 - Atomteori och atombomber, av Henry Kjellson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1424
TEKNISK TIDSKRIFT
järnplåt upphettas till 2 500°. I New Mexico
uppges sandytan ha smält till glas. Den tredje
effekten är nedfallandet av ett stoftmoln av uranets
sönderfallsprodukter, varav en del har intensiv
radioaktiv strålning och förintas på kort tid,
under det att andra fortsätta att utsända en relativt
stark och skadlig strålning i flera decennier.
Atomenergins användning för industriellt ändamål
Många vänta kanske ett svar på frågan om
atomenergin kan tämjas till nyttigt bruk. Då
radium med sitt långsamma sönderfall per gram
utvecklar 132 kcal/h, är den i fig. 9 skisserade
metoden, som varit synlig i dagspressen, att med
radium generera ånga, som driver ett
ångturbin-maskineri, möjlig. Man måste då påskynda
sönderfallet genom bombardemang. Detta kan
ske genom beryllium-neutronbombardemang, vars
styrka kan styras genom ett urladdningsrör.
Emellertid ge plutoniumframställningsmilorna
en möjlighet till utvinnande av stora
energimängder. Den kände atomforskaren professor
Oliphant vid Birminghams universitet anger, hur
sådana smärre staplar skulle kunna användas för
drivning av lokomotiv, oceanångare,
elektricitetsverk etc. och för centraluppvärmning av hela
stadskvarter. Milorna bestå av stavar av uran
238 inbäddade i grafitblock och regleringen sker
med kadmiumstavar, som ha förmågan att
effektivt absorbera neutronstrålningen. Den
verksamma delen är den lilla procent uran 235 som finns
i uran 238. Uranstavarna äro omgivna av
kylvatten och då reaktionen kommer i gång,
utvecklas en oerhörd hetta i milan, och man kan
reglera kylvattnet till önskad temperatur. På detta
sätt kan man allt efter önskan få varmvatten
eller ånga. Som biprodukt får man så
småningom plutonium. Vid de stora
anläggningarna i Amerika, där plutoniumframställningen
var huvudsaken, ledde man allra först bort
kylvattnet och det uppges, att vid en anläggning
i närheten av Columbia River denna flods vat-
tentemperatur höjdes flera grader. Den första
försöksmilan i Amerika kördes med 200 W
frigjord energi, under det att vid de stora
milorna frigöras energikvantiteter av mer än
1 miljon kW.
Ju mindre en mila är, desto mer måste den
vara "berikad" för att processen skall äga rum,
dvs. en större mängd plutonium eller uran 235
måste vara för handen än vad som normalt finns
i uran 238; vid de minsta enheterna måste rent
plutonium vara inbäddat i moderatorn. Den bästa
moderatorn, som ger de minsta dimensionerna,
är det tunga vattnet; därnäst kommer beryllium
och sedan kol.
Beryllium finnes i Sverige i Boliden. Det tunga
vätet finns i vatten blandat med vanligt väte i en
mängd av 0,02 %. Det kan framställas genom
elektrolys. Uran finns i ringa mängd i alla
svenska skiffrar. Rikast är Närkesskiffern med 10 g/t
uran. Uran 238 är därvid dominerande med
99,2 % ; uran 235 finns till en mängd av 0,72 %.
Så till slut: kan jorden sprängas av
atombomber?
Liksom en stor sprängladdning trotyl måste ha
en viss initieringsmängd för att explodera — ty
annars blir det blott förbränning som äger rum —
erfordrar jordklotet en viss laddningssprängning
för att själv desintegreras. Hur stor denna
laddning är, är ännu icke beräknat men den är
säkerligen mångdubbelt större än de atombomber vi
kunna komma att använda. Men om jordklotet
en gång initieras av en tillräckligt stor laddning
kommer det säkert att sprängas och flamma upp
till en nova på firmamentet.
Fig. 9. Kraftanläggning, driven med atomenergi.
Fig. 8. Atombombnedslagets olika effekter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
