1438 (Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 29 december 1945 - Detaljer kring atombomben, av Olle Källbäck - 12 punkter om atombomben, av sah - Atombomben och mänskligheten, referat av föredrag av nobelpristagaren Harold C Urey i American—Scandinavian Foundation den 21 oktober 1945, av r

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och man förstår alt arbetet med att få dit apparatur,
maskiner och utrustning varit enormt; bl.a. flyttades en hel
cyklotron från Harvards universitet. För närvarande är
detta troligen det bäst utrustade fysiska laboratoriet i hela
världen, säger Smyth.

Provet i Alamagordo. Tydligen föregicks beslutet att
utföra ett prov i full skala av långa diskussioner av för-
och nackdelar. Slutligen var man överens om att endast
en verklig explosion kunde avslöja eventuella fel. Troligen
var man rädd att släppa ner en bomb över fientligt
område som inte alls eller endast delvis exploderade.

Trehundra vetenskapsmän och tvåhundrafemtio
militärer deltogo i provet. Den 3 juli 1945 var det aktiva
materialet sammanfört till "den kritiska punkten". Den 14 juli
var allt klart. Den 17 juli kl. 5.30 kom historiens första
atombombexplosion.

Effekten skildras vältaligt av Laurence: "Det var som
om jorden hade öppnat sig och himlen rämnat. Det kändes
som om man hade fått privilegiet att åse världens
tillblivelse, som att vara med i skapelseögonblicket, då Herren
sade: ’Varde ljus!’" Men kanske säger det mera, att ljuset
från explosionen syntes 700 km därifrån och att
fönsterrutorna skallrade på 400 km avstånd.

Olle Källbäck

12 punkter om atombomben. Ur de olika motsägande
uppgifterna om atombomben och dess konsekvenser kan
följande huvudpunkter urskiljas som väsentliga.

1. Atombomben kommer att överskugga atomenergins
fredliga tillämpningar, i varje fall tills de olika nationerna
är säkra på att detta vapen står under betryggande
kontroll. De material som användes för alstring av
atomenergi kan lätt användas för bombtillverkning.

2. Inget militärt eller vetenskapligt försvarsmedel mot
atombomben är i sikte.

3. Spridning av bebyggelse är den enda praktiska
försvarsåtgärd som hittills har framkommit. En dylik
spridning av Förenta Staternas befolkning och nyckelindustrier
skulle kosta omkring 250 miljarder dollar.

4. Mycket större atombomber än de nuvarande kan
väntas. Vid nuvarande diskussioner utgår man ifrån att
atombomberna kommer att fällas från flygplan; i
verkligheten kan de avfyras till målet såsom raketer eller i
reaktionsbomber eller också sändas i resväskor.

5. Med atomvapen kan 20 % av ett lands befolkning
utplånas inom en timme; inget land har genom militära
åtgärder förlorat ens 10 % av sin befolkning under det
senaste världskriget.

6. Inga större hemligheter skyddar atombomben. Det är
endast Förenta Staterna som nu känner till vissa tekniska
knep, vilka andra länder kan komma fram till inom få år.

7. Alla stormakter har tillgång till de nödvändiga
råmaterialen. Uran är ganska väl spritt på jordklotet, och
atomvapen på basis av ännu vanligare material kan
förverkligas i en nära framtid.

8. Kostnaden för atomvapnen är icke avskräckande.
Varje land som har råd att hålla en stor armé eller flotta,
kan hålla sig med atomvapen.

9. Överlägsenhet i produktionsförmåga är ingen fördel i
atomkrig; 200 bomber kan vara bättre än 100, men 10 000
bomber är inte bättre än 5 000, därför att 5 000 bomber
ändå skulle förinta alla viktiga mål i ett land. Ett mindre,
relativt fattigt land kan därför besegra en större, rikare
nation.

10. Atomvapnen ökar frestelsen till angrepp genom att
mångfaldiga fördelen av överraskningsmomentet.

11. Kontrollen över atomvapnen kommer att bli ytterst
svår. Fackkunniga kontrollanter måste följa råmaterialen
genom varje produktionssteg, vilket skulle vara omöjligt
att tillämpa i ett land som försöker att kringgå kontrollen.

12. Publicering av atomforskningens rön skulle skingra
misstroendet, men en fullständig nationell eller
internationell kontroll av atomforskningen är omöjlig (Time 1945
h. 46).

sah

Atombomben
och mänskligheten

[1]

Alfred Nobel, vars födelsedag vi i dag fira, sysslade inte
bara med utforskning av sprängämnen; hans stora intresse
var att skänka världen en bestående fred. Under
samtal med sina vänner gav han uttryck åt den
uppfattningen, att hans sprängämnen skulle bringa fred snabbare
än fredsföreningarna. Nu, 50 år senare, står det klart för
oss, att Nobel hade orätt i sin förmodan och vi måste
erkänna, att även fredsföreningarna ha misslyckats.

För varje vapen som uppfinns skapas det förr eller senare
ett motvapen, och det är först när ett vapen fullständigt
undanträngs av ett ännu effektivare vapen, som det
försvinner. I enlighet härmed kunna vi räkna med att
atombomberna komma att vrakas först när ännu mera
fruktansvärda vapen ha framställts.

Kulsprutan uppfanns på 1800-talet. Den var relativt
ineffektiv ända till första världskriget, då man kunde skjuta
600 à 700 skott i minuten och då kulsprutorna
åstadkommo stora förluster för fienden. Under det andra
världskriget funnos kulsprutor av många olika slag, monterade
på flygplan, stridsvagnar och andra rörliga lavetter. Allt
grövre vapen ha konstruerats som automatvapen och
försetts med automatsikten med mycket stor effektivitet.
Något avgörande motvapen har ännu icke konstruerats,
och det finns ingenting som tyder på att kulsprutan skulle
vara förlegad.

På 1890-talet hade ubåtarna ett deplacement av 200 t.
Under det första världskriget tredubblades detta tonnage,
och i det senaste kriget var det nära, att de hade vunnit
slaget om Atlanten. Tack vare att vi utvecklade många
olika slag av ubåtsskydd, som ofta visade sig vara
dyrbarare än de ubåtar, som de bekämpade, blev det vi som
vunno slaget, och ubåten blev tillfälligt satt ur spel. Men
nu talas det om ännu större ubåtar, och det anses att
sådana också skola byggas.

Det moderna flygvapnet kom till i början av 1900-talet.
Under det första världskriget användes det för
spaningsändamål, men nu ha de utvecklats till enorma maskiner,
som kunna medföra många ton bomber och äro
beväpnade med ett stort antal kulsprutor och automatkanoner,
och i krigets sista skede infördes en ny kraftkälla,
reaktionsdriften, och planen utrustades med raketvapen.

Alla de krigförande satte in hela sin kraft på att
tillverka flera och bättre flygplan, större och talrikare
bomber, sinnrikare apparater för navigationen och för
upptäckt av fientliga plan. Det blev de stater, som hade den
största industriella kapaciteten, som avgingo med seger.

Denna seger vanns först efter det att alla de krigförande,
med undantag av Förenta Staterna, hade åsamkats mycket
allvarliga skador av det moderna krigets vapen. I
framtiden kunna vi vänta oss större och snabbare militära
plan, och alla världens städer kunna väntas att falla i
spillror under de laster av vanliga bomber, som sådana
plan komma att föra med sig. Några plan komma att
bli nedskjutna, men många komma att kunna ta sig
igenom, vilket försvar vi än äro i stånd att uttänka.

Jag kunde upprepa denna historia med stridsvagnar,
hangarfartyg, grovkalibriga kanoner och många andra
stora och små vapen. Att ett vapen skrotas, beror alltid
på att någonting med ännu större förstörelseförmåga har
uppfunnits. I början av kriget voro raketvapnen närmast

[1] Referat av föredrag av nobelpristagaren Harold C Urey i
American—Scandinavian Foundation den 21 oktober 1945.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1945/1450.html

		Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 / 1438 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|