Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 5 januari 1946 - Katodstråloscillograf för registrering av snabba förlopp, av Dag Hartman - Katodstråloscillograf för registrering av stötvågor, av Rolf Milles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
\ TEKNISK TIDSKRIFT
tiden
Fig. 8. Watson—Watts koppling för åstadkommande av
cirkulär avlänkning med ett för avlänkning i kartesiska
koordinater avsett katodstrålrör; A cirkeloscillogrammets
ungefärliga utseende.
av strålens sveptid, oscillatorfrekvensen samt svepets längd
på skärmen. Anta t.ex. att oscillatorn bringas att svänga
med en frekvens av 1 Mp/s och att oscillatorspänningen
påföres ett katodstrålrör med en utnytljbar sveplängd
av 4 cm. Om svepet inställes så, att på skärmen
framträda tio fullt utbildade sinusperioder, blir tydligen svep-
1» _ 4 • 10~5
■jyj = 10—5 s i= 10 /is. Svephastigheten = =
t= 4 km/s. Då avståndet i tid mellan två på varandra
följande perioder är absolut konstant (under förutsättning,
att oscillatorn inte driver i frekvens) kan den tid det tagit
för strålen att nå en punkt, vilken som helst, exakt
bestämmas, och en noggrann tidskalibrering av ett mätförlopp
kan utföras.
För att tidskalibreringen på bästa sätt skall samordnas
med det fotograferade oscillogrammet anordnar man
lämpligen så, att oscillalorkurvan kan inläggas på fotografiet,
omedelbart efter det att förloppet exponerats. Med en
potentiometer förskjuter man strålen något nedåt på
skärmen och oscillatorn startas sedan kameraslutaren
öppnats.
Konstruerar man en oscillograf speciellt för registrering
av snabba engångsförlopp, har man alltid behov av att
kunna fotografera mätförloppet. För att man i god tid före
registreringen skall kunna öppna kameraslutaren måste
katodstrålrörets skärm vara obelyst ända till det
ögonblick då registrering skall ske, dvs. katodstrålens intensitet
måste vara så liten, att ingen svärtning av den ljuskänsliga
filmen äger rum förrän i mätögonblicket. Just i
mälögon-blicket skall emellertid strålintensiteten hastigt öka till full
styrka. Delta problem löses på så sätt, alt man medelst
en potentiometer helt kan strypa slrålströmmen. När sedan
tidsaggregatet av mätförloppet bringas att starta utnyttjas
en del av spänningshöjningen i slutrörets anodmotstånd
till alt höja förspänningen på katodstrålrörets styrgaller
eller Wehnelt-cylinder. Resultatet blir, alt slrålströmmen
hastigt sätter in med full styrka och skärmfläcken får full
intensitet. Nämnda spänningsändring påföres
YVehnelt-cylindern över en molstånd-kondensalorlänk, och den tid
under vilken katodstrålröret har full intensitet är
beroende av den tid det tar för kondensatorn alt uppladdas
och kan sålunda varieras genom att laddningsmotståndets
storlek varieras.
Skall en oscillograf konstrueras speciellt för mätning av
korta tider ställer det sig, som tidigare antytts,
fördelaktigt att låta katodstrålen röra sig i en cirkel med
största möjliga radie, delta därför att strålen härigenom
beskriver en mycket längre väg på skärmen och stor
mätnoggrannhet kan erhållas med hög svephastighet.
Dessutom har strålen alltid precis samma skrivhastighet och
oscillogrammet kan tas upp utan "tidluckor".
Numera finnas i handeln katodstrålrör, speciellt
konstruerade för cirkuläravlänkning, men man kan även klara
sig med ett vanligt för avlänkning i kartesiska koordinater
avsett rör om man kopplar avlänkningsplallorna på
speciellt sätt. Många olika kopplingar ha givetvis
framkommit, här skall endast visas en av R A Watson Walt
utvecklad metod (se fig. 8), där den för strålens avlänkning
i cirkulär riktning behövliga spänningen alstras av en
vanlig oscillator. Oscillatorspänningen fasförskjutes i två
motstånd-kondensatorlänkar så, att ett rolationsfält alstras
på plattorna, det roterande fältets hastighet är direkt
proportionell mot oscillatorns frekvens. Mätspänningen får
modulera oscillatorspänningen så, att den önskade
strål-avvikelsen i radiell riktning erhålles. Oscillogrammet får
ungefär det i fig. 8 A angivna utseendet. Dag Hartman
Katodstråloscillograf för registrering av stötvågor
En katodstråloscillograf för mätning av snabba
engångsförlopp har konstruerats av civilingenjör F Ydén, Svenska AB
Philips, i samarbete med civilingenjör I Slettenmark. K.
Vattenfallsstyrelsen. Det har dimensionerna 1 400 X 500 X 300
mm och är försett med ett Philips katodstrålrör, typ
DN 9—5, som arbetar med ca 5,5 kV spänning på
efteracce-lerationsanoden. Vidare finnas inbyggda kippaggregat,
tänd-aggregat, signalgenerator för tidskalibrering och
erforderliga likriktare, vilkas spänningar kunna kontrolleras medelst
en inbyggd voltmeter. Rörbestyckningen utgöres av nio
förstärkarrör och sex likriktarrör. I utrustningen ingår
vidare en löstagbar fototillsats, avsedd för en
småbildskamera med optik av ljusstyrkan 1 : 1,5. På stativels
framsida finnas manöverrattar för bl.a. intensitet, skärpa,
sveptid, kalibreringsfrekvens och viloläge för strålen, ävensom
kontrollinstrument, säkringar och strömbrytare.
Kippaggre-gatet och rörets mätplattor äro anslutna till polskruvar
vid apparatens ena sida.
Oscillografen, fig. 9, är avsedd för registrering av
stötvågor, alstrade av ett impulsbatteri. Katodstrålen är normalt
släckt men tändes via tändaggregatet av den impuls, som
Fig. 9. Frontalbild av
oscillografen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
