- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
31

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 12 januari 1946 - Värmemätningsproblemet, av Sten Sjöstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 januari 19A6

31

dragna mässingsrör överföres delströmmen. Mitt
på isoleringen är kylflänsen påsatt, som
förhindrar direkt värmestrålning från rörledningen till
registreringsorganet.

Värmeackumulatorn är försedd med en
slingrande kanal, täckt av en plåt med packning.
Ackumulatorn är utformad som rum för en ampull,
likartad den för radiatormätaren men med högre
relativ avdunstningsförmåga.

Mätarskalan är liksom vid CB-radiatormätaren
dubbel och insatt i manteln innanför glas. Här
förekommer endast en skalatyp lika för alla
varmvattenmätare enligt CB-system.

Delströmsröret kan, inkopplat i rörledningen,
inmuras i vägg eller monteras friliggande. Man
försöker välja en sådan inkopplingspunkt, att
samma mätare kommer att registrera
förbrukningen genom många kranar. Särskilt är detta
möjligt vid nybyggnader, där stundom endast en
varmvattenmätare erfordras per lägenhet.

Fördelarna med värmefördelningsmätning

Under de gångna krisåren har man mera allmänt
börjat förstå betydelsen av god bränsleekonomi.
Numera inses också nödvändigheten av att spara
och väl utnyttja det säkerligen även i
fortsättningen svåråtkomliga och även fördyrade
bränslet — allt jämfört med åren före 1939. Mycket
återstår ännu ofta att göra, då det gäller bättre
isolering, mest ändamålsenliga värmesystem,
fullgod eldning och med tekniska hjälpmedel
kontrollerade regleringsanordningar. Hur mycket som
än nedlägges på dessa förbättringar, går det dock
icke att centralt helt reglera förbrukningen inom
till enskilda personer upplåtna lägenheter. Här
måste den stora allmänheten träda in och skänka
värme- och varmvattenförbrukningen mera
omtanke. Enda effektiva medlet härför är enligt all
erfarenhet värmemätning.

Fig. 9. Varmvattenmätare enligt CB-system; t.h. sedd i
genomskärning med venturirör, kylfläns, isolering,
värme-ackumulator, ampull, mantel m.m.

Vid tillämpad värmemätning får var och en i
största utsträckning betala efter sin förbrukning.
Först härigenom och sedan det stora flertalet
lägenhetsinnehavare börjat förstå innebörden och
nyttan, blir värmen inom ett hyreshus utnyttjad
på bästa sätt. Genom avstängning av radiatorer
då så är möjligt, vintertid kortvarig men effektiv
vädring, förståndig användning av alla slags
ventiler samt isolering, t.ex. med neddragna
rullgardiner, kan enligt erfarenhet 20 à 30 % av
radiatorvärmen lätt insparas under normala
förhållanden.

Med varmvattnet slösa alltför många
lägenhetsinnehavare i mycket högre grad och låta stora
mängder hett vatten rinna bort illa utnyttjat.
Varmvattnet användes stundom synnerligen
oekonomiskt vid diskning och tvätt eller som ett rent
"njutningsmedel" för dagliga bad, då duschning
skulle göra minst samma nytta. Under mera
normala förhållanden har det visat sig, att
varmvattenförbrukningen efter införd värmemätning
nedgått med 30 à 50 %. Man kan därför, utan att göra
avkall på den personliga hygienen och trevnaden,
inbespara avsevärda värmekostnader vid rätt
till-lämpad värmemätning. Då en mätaranläggning
enligt CB-system i annuitet och skötselkostnad
icke kräver mer än en del av vad som med litet
god vilja kan insparas, får en sådan anläggning
stor nationalekonomisk betydelse.

Bland värmemätningens fördelar, som komma
hyresgäster till godo, kunna även nämnas:
jämnare och bättre tillgång till värme och
varmvatten, när det verkligen behövs, möjlighet att
vid speciella tillfällen ofta kunna öka
rumstemperaturen och erhålla varmvatten även under
hård kristid. För fastighetsägare föreligger
möjlighet att bereda omtänksamma hyresgäster en
lägre totalhyra än i andra hus. Samtidigt uppstår
minskad påfrestning på pannanläggningen med
lägre reparationskostnader samt lägre
vattenräkningar. Klagomål från hyresgästers sida minskas
genom att var och en har möjlighet att själv
reglera sin förbrukning.

Redan nu föreligger flerårig svensk erfarenhet
från många bostadshus med tillämpad
värmemätning. Resultaten ur besparingssynpunkt och med
hänsyn till jämnare värmefördelning måste anses
mycket goda. Flertalet dylika hus har inom
bränslelicensens ram haft relativt god tillgång på
varmvatten under huvuddelen av krigsåren, alltså
även under perioder, då i "vanliga" hus
varmvattenförbud rått.

I samband med en allmännare övergång till
mera centraliserad värmealstring, ofta för hela
kvarter eller mera, blir värmemätning en nästan
nödvändig anordning för att åstadkomma största
rättvisa hyresgäster eller föreningsmedlemmar
emellan. Härvid framträder behovet av
värmemätare även för stora förbrukningar och med
erforderlig noggrannhet — till rimliga priser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free