Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 12 januari 1946 - Moderna metoder för framställning av bensin, av Bruno Engel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 1946
j 39
Som katalysator användes ursprungligen
alumi-niumklorid, som emellertid under senare tid
ersatts med en billigare produkt, nämligen aktiverat
aluminiumhydrosilikat. Efter x/2 till 1 h
reaktionstid blir katalysatorn oanvändbar på grund av
koksavsättningar, som inaktivera dess yta.
Oljeångorna ledas därför till en andra, med färsk eller
reaktiverad kontaktmassa fylld
reaktionskammare, under det att den i den första kammaren
befintliga katalysatorn regeneras. Regeneringen sker
genom blåsning med varm luft, varigenom koks
och polymerisat förbrännas. Temperaturen får
härvid emellertid icke stiga för högt, då
katalysatorn eljest skulle helt inaktiveras.
Det finns ett stort antal olika utföringssätt för
katalytisk krackning. Sålunda föres vid
Thermo-for Catalytic Cracking(TCC) -processen
pärlfor-mad katalysator vid ca 500°C kontinuerligt i
motström genom kracksystemet, varefter den
regenereras. Vid fluid-krackningprocessen användes
katalysatorn i så finfördelad form, att den bildar en
nästan homogen fas med oljeångan, och vid
"aquolization"-förfarandet krackas i närvaro av
vattenånga, varvid en ytterst högvärdig bensin
erhålles, ehuru till mycket högt pris.
Sammansättningen av krackbensin varierar från
fall till fall och beror dels på den använda oljans
härkomst, dels på reaktionsbetingelserna vid
krackningen. Här nedan visas sammansättningen
av en ur pennsylvanisk olja framställd
krackbensin jämförd med straight-runbensin.
naf- aro- omät- paraf- oktan-
tener mater tade finer tal
Straight-run 13,0 6,9 2,2 77,9 ca 50
Krackad ...... 10.2 23,5 9,7 56.6 ca 75
Halten av omättade kolväten och aromater är
alltså i krackbensin avsevärt högre än i
straight-runbensin. och paraffinhalten i motsvarande grad
lägre.
ökning av oktantalet
Straight-runbensinens oktantal varierar i
allmänhet mellan 50 och 65 och krackbensinens mellan
70 och 90. Moderna snabbgående flygplans
motorer fordra emellertid bränslen med ännu högre
oktanvärden, helst 100. Genom ökning av
oktantalet från 50 till 70 ökas motoreffekten med ca
30 % och minskas bränsleförbrukningen med
13 %, och om oktantalet ytterligare ökas till 100,
blir motoreffekten ytterligare 40 % högre, med
25 % mindre bränsleförbrukning, varvid sam
tidigt flygplanets stighastighet kan ökas med
40 % och startbanans längd minskas med 25 %.
En ökning av oktantalet utöver de värden, som
angivits i tabellen, kan visserligen ske genom
tillsats av vissa organiska föreningar, såsom
alkohol, som fallet är i bentyl, eller isopropyleter m.m.
Dessa ämnens nackdel är emellertid dels det låga
förbränningsvärmet, vilket medför större
bränsleförbrukning, dels blandbarheten med vatten samt
vid etrar risken för bildning av explosiva
peroxider.
Ett tillsatsmedel, som kommit att användas i stor
omfattning, är blytetraetyl, som tillverkas ur
blynatrium och etylklorid. Blytetraetyl tillsättes icke
i rent tillstånd till bensin, utan i blandning med
små mängder dikloretylen eller dibrometylen, för
att undvika att de vid förbränning bildade
blyoxiderna avsätta sig på tändstiftet och andra
motordelar och i stället omvandlas till lättflyktiga
blyhalogenider, som kunna lämna motorn
tillsammans med de övriga
förbränningsprodukterna. Förutom halogenkolväten tillsättes till
blyte-traetylhaltig bensin även ett rött färgämne för att
varsko förbrukarna för blytetraetylens giftighet.
Etylbensinens blyhalt uppgår endast till 0,08 %,
hos mycket goda flygbensiner till 0,16 %. Större
tillsatsmängder ha endast föga inverkan på
oktantalet utan öka tvärtom risken för icke önskvärda
avsättningar. Blytetraetyl och andra
oktantalsför-bättrande medel motverka bensinens autoxidation,
Fig. 4. Katalytisk krackning
enligt Houdry.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
