Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 12 januari 1946 - Moderna metoder för framställning av bensin, av Bruno Engel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 1946
j 41
CH3 CH3
I I
H3C —CH + CH2 — CH = CH2–*
I
CH,3
isobutan 1-butylen
CH3 CH3
I I
—► HsC — C — CH — CH2 — CHs
I
ch3
2,2,3 trimetylpentan
(isooktan)
Vid alkyleringen (fig. 5) ledes en blandning av
isobutan, butylen och fluorväte genom kylda
rör-slingor, i vilka reaktionen äger rum, till en
separeringstank, där fluorvätet skiljes från
reaktionsprodukterna och oförändrade gaser. Fluorvätet
cirkulerar, under det att kolvätena destilleras i en
kolonn, från vars botten isooktan eller annat
alky-lat avskiljes. Oförändrat isobutan återföres och
blandas med färskt utgångsmaterial, under det att
okondenserbara reaktionsprodukter bortledas.
Alkyleringen kan även utföras på rent termisk
väg, alltså utan katalysatorer. Ett exempel härpå
är syntesen av neohexan eller 2,2-dimetylbutan ur
en molekyl etylen och en molekyl isobutan enligt
formeln
CH3 CH3
I I
H2C = CH2 -f CH-CH3–* H3C-CH2-C-CH3
I I
ch3 ch3
etylen isobutan 2,2 dimetylbutan
(neohexan)
Denna reaktion utföres i industriell skala hos
Polvco vid 510° under ett tryck av 320 atö, ett
relativt högt tryck, som emellertid är nödvändigt
för att undvika krackning och andra icke
önskvärda bireaktioner. Neohexanets blykänslighet är
större än isooktanets. Blyhaltigt neohexan har
oktantalet 115. Ytterligare ett kolväte med mycket
högt oktantal, som ävenledes framställes enligt
alkyleringsmetoden, är det under sista tiden
mycket omtalade triptanet, en heptanisomer (2,2,3
trimetylbutan).
I detta sammanhang må några ord sägas om
oktantal över 100, som enligt den ursprungliga
definitionen icke borde existera. Inkonsekvensen
Fig. 5. Alkylering med fluorväte.
beror emellertid därpå, att oktantalet vid
blandning av syntetiska med andra bensiner icke följer
blandningsregeln. Om man exempelvis blandar
destillatbensin med oktantalet 40 med lika delar
polymerbensin med oktantalet 80, skulle
blandningen teoretiskt ha ett oktantal av 60. Men i
verkligheten visar sig oktantalet vara 80. Därav
följer att polymerbensinens oktantal, som i rent
tillstånd är 80, ökar, så snart den förekommer i
blandning med en annan bensin.
De syntetiskt framställda kolvätena blandas i
allmänhet med större eller mindre mängder
bensin. Ju större bensinens halt av polymer- eller
alkylkolväten är, desto högre blir oktantalet och
desto mindre blir bränsleförbrukningen i motorn;
emellertid användas endast sällan blandningar
med högre halt än 60 % syntetiska kolväten.
Reforming
Som av ovanstående formler framgår,
eftersträvas vid synteserna i första hand en produktion av
isoparaffiner. Orsaken härtill är att isoparaffiner
i allmänhet ha högre oktantal än n-paraffiner,
och ju mer kedjorna äro förgrenade desto högre
blir oktantalet.
Isomerisering
Det ligger då nära till hands att slopa
kolvätesyntesen och helt enkelt isomerisera /j-paraffiner
eller bensin med stor halt av n-paraffiner. Även
dessa förfaranden ha ingående studerats och
resulterat i de katalytiska
isomeriseringsprocesser-na. Emellertid kunna paraffiner icke så lätt
iso-meriseras som olefiner, och därför dehydreras
paraffinerna ibland först till olefiner, varefter
dessa isomeriseras och slutligen hydreras med
det vid dehvdreringen frigjorda vätet. Som
katalysatorer vid isomerisering av rena kolväten,
särskilt pentan till isopentan, användas svavelsyra,
fosforsyra, fluorväte eller A1C13
H3C — CH2 — CH2 — CH2 — CH3 —>
n-pentan
—► HsC — CH — CH2 — CH3
I
CH3 isopentan
Isomeriseringen är en av de processer, som inom
mineraloljeindustrin betecknas som "reforming".
Detta betyder emellertid generellt en behandling av
straight-run- eller krackbensin, i syfte att förbättra
deras oktantal och blykänslighet, vilket icke
enbart sker genom isomerisering utan även genom
cyklisering eller aromerisering av bensinkolvätena.
Reforming sker i ångfas, och temperaturen är
härvid högre än vid vanlig krackning, enär
bensinkolvätena äro termiskt stabilare än de vid
krackning använda tyngre oljefraktionerna med
högre molekylvikt. Vid den katalytiska
reformingen isomeriseras bensin t.ex. i närvaro av
alu-miniumhydrosilikat eller aktiverad bauxit.
Arbetssättet är principiellt lika med det som användes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
