Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 12 januari 1946 - Svensk gipstillverkning — något mer än en beredskapsindustri? av Tore Bonell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 1946
j
45
även torkas något med varmluft. Gipsen inmatas
därefter i en förtork med rörverk, där i huvudsak
allt icke bundet vatten avlägsnas med
varmluft av 100°C. Den torra gipsen införes
därefter i en ångmantlad roterugn vari någon del
av dihydratvattnet avlägsnas. Produkten males
därefter i kulkvarn och avvattnas på nytt i
roter-ugnen till något under halvhydratvattenhalt.
Förtorken har utförts av hopsvetsade plåtfat
med genomgående axel med vingar, vilka kasta
ikring gipsen under samtidig frammatning.
Roter-ugnen har utförts dubbelmantlad av standard
heldragna rör. Genom att gipsen inkommer torr
i roterugnen erhållas rena ytor och god
värmegenomgång. Ångtrycket har varit 5 kg,
motsvarande en temperatur av ca 150°.
De erhållna produkternas egenskaper i
jämförelse ined utländska prover framgå av följande:
Volymvikt Normalkonsistens Bindetid
vatten : gips min
Utländsk gips.
( 0,736 100 : 140 10
• \ — 100 : 160 40
Försökstillverkad gips J |J’®™ ||j|[ | |J|[ |j|
I förhållande till de utländska med gipssten
arbetande fabrikerna belastas förfarandet med
kostnader för fällning (inklusive kalk) och den
första avvattningen. Å andra sidan bortfalla
kostnaderna för brytning och målning av gipssten.
Möjligheter finnas även till nedbringande av
tillverkningskostnaderna genom att ordna
fällning och avskiljning mera rationellt, t.ex. med
Vorm luff
Dorr-apparater och slamcentrifuger. Kalkstenen
kan ersättas av billigare kalkstensmjöl; i detta
fall kan kolsyran tillvaratas för komprimering
(ca 30 kg kolsyra per 100 kg halvhydrat).
Bränningen kan utföras med varma gaser i stället för
med indirekt ånga. Det synes därför som om
förfarandet åtminstone i vissa fall skulle kunna
försvara sin plats även under fredsförhållanden.
Litteratur
1. Tschepelewetzki, M L & Jewslina, B B: Kristalltillväxt hos
gips och kalciumkarbonat. K. Trud. nutschn. Inst. Udobren.
Inssekto-fungisid. 137 (1937) s. 127—144, ref. C* 1938 I s. 1307.
2. Ssokolowski, A A: Kristallform hos gips erhållen vid
omsättning av fosforit och svavelsyra. Shurnal chim. Promyschl. 13 (1936)
s. 92—102, ref. C 1936 II s. 353.
3. Lambert, B & Schäffer, R J: Kristallformer hos fälld gips.
J. Ch em. Soc. London (1926) s. 2648.
4. von Weimarn, P P: Lagar för fällning av kristaller t.ex.
CaS04 • 2 HiO. Chem. Rew. 2 (1925) s. 217—242.
5. Turzew, A A: Avvattning av gips. Isv. Akad. Nauk SSSR (1939)
s. 180—187, ref. C 1940 I s. 3763.
6. Balarew, D & Koluschewa, A: Kolloidkemiska synpunkter på
gips. Kolloid-Z. 70 (1935) s. 288—297.
7. Gibson, Ch. S & Holt, S: Kalciumsulfatets hydrater. J. Chem.
Soc. London (1933) s. 638—640.
8. Bamsdell, L S & Partridge, E P: Kalciumsulfatets
kristallformer. Amer. Mineralogist 14 (1929) s. 59—74.
9. Linck, G & Jung, H: Avvattning och vattenupptagning hos gips.
Z. anorg. allg. Ch. 137 (1924) s. 407—417.
10. Jolibois, P & Leeebvre, P: Avvattning av gips. Compt. rend
Acad. Sciences 176 (1923) s. 1317—1320.
11. Chassevent, L: Tillsats av dihydrat till stuckgips, brit. pat.
221853 (1923).
12. Weiser, H B & Moreland, F B: Gipshalvhydratets
hårdnande. J. physic. Chem. 36 (1932) s. 1—30.
13. Chassevent, L: Fördröjande av gipsbindning med varmt vatten.
Ann. Chim. 7 (1927) s. 43—68, schweiz. pat. 124716 (1927).
14. Gersciiman, M I: Gipsegenskapernas beroende av
bränningstemperatur och malgrad. Stroiteln. Mäter. (1936) nr 7 s. 21—27,
ref. C 1937 I s. 1232.
15. Emley, W E & Welch, F C: Kornstorlekens betydelse hos bränd
gips. J. Amer. ceram. Soc. 4 (1921) s. 301—305.
16. Johnson, R N: Gipsbindning och den hårdnade produktens
egenskaper. Träns, ceram. Soc. 32 (1933) s. 284—294.
17. Yamane, S: Inverkan av tillsatser vid gipsens hårdnande. Sci.
Pap. Inst. physic. chem. Bes., Tokoy, 22 (1934) s. 457—467, ref.
C 1934 I s. 3511.
18. Yamane, S: Inverkan av tillsatser vid gipsens hårdnande. Sci.
Pap. Inst. physic. chem. Bes., Tokoy, 18 (1932) s. 101—108, ref.
C 1932 s. 2859.
19. Gibson, C S & Johnson, R N: Na- och K-boratets inverkan på
gipsbindning. J. Soc. chem. Ind., Chem. & Ind., Träns. 51 (1932)
s. 399—403.
20. Gibson, C S & Johnson, B N: Gipsbindning. Olika faktorers
inverkan. Tillsatser (alkalisalt, sulfater, borax, tartrat m.fl.). J. Soc.
chem. Ind., Chem. & Ind., Träns. 51 (1932) s. 25—38.
21. Budnikow, P: Inverkan av tillsatser (syror, sulfater, klorider,
alkali m.m.). Zement 17 (1928) s. 218.
22. Neville, H A: Inverkan av tillsatser. J. phys. Chem. 30 (1926)
s. 1037—1042.
23. Imperial Chemical Industries Ltd: Tillsatser vid gipsbindning;
acceleratorer för anhydriten och fördröjare för halvhydratet. Brit.
pat. 458767 (1937).
24. Sodeau, \V H & Gibson, C S: Gips för avgjutningsändamål.
Inverkan av tillsatser. Brit. Dental J. (1927).
25. Berl-Lunge: Tyska normer för gips. Chemisch-Technische
Untersuchungsmethoden, Ergänz.-werk II Berlin 1939 s. 435—440.
26. Schweiziska normer för gips. Normen der im Bauwesen zur
Verwendung gelangenden Bindemittel. V. Eidg. Technischen
Hoch-schule Zürich 1932.
27. McDowell, S J: Normer och provningsmetoder för gips i
keramisk industri. Bull. Amer. ceram. Soc. 14 (1933) s. 229—236.
28. Manshurnet, W W: Snabbmetoder för kontroll av
gipstillverkning. Stroiteln. Mäter. (1935) nr 9 s. 30—31, ref. C 1936 I s. 3739.
Fig. 2. Schema för gipstillverkning.
Chemisches Zentralblatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
