Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 19 januari 1946 - Alkohol-vattentillsats som antiknackningsmedel, av Gn — T L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 1946
j 77
Fig. 10 visar att 69,8-oktanbensin enbart, vid mager
för-gasarinställning, icke passar för en motor med
kompressionsförhållande 7,25. Den möjliga tändförställningen är
liten, vilket har till följd en så hastig tryckstegring, att
den erhållna effekten avsevärt reduceras och detonation
uppstår. Vid normalt vridningsmoment och detonation
(1 200 r/m) befinner sig tändförställningen på gränsen till
knackning på 0° under det att för 79,5-oktanbensin
erfordras 11°.
Verkningsgraden är betydligt högre för 69,8-oktanbensin,
inställd för att erhålla bästa ekonomiska resultat än den
är för 79,5-oktan, som inställts för att erhålla bästa
effekt. Skillnaden mellan dessa två kurvor är vad som
vinnes när alkohol-vatten tillsättes 69,8-oktanbensin. En
blick på fig. 11 visar detta. Där har alkohol-vatten
tillsatts 69,8-oktanbränslet i fig. 10. Prickade kurvor utvisa
69,8-oktanbensin pius alkohol-vatten och de heldragna
linjerna 79,5-oktanbensin. Ett studium av dessa kurvor
visar att det finns föga skillnad. Eftersom resultaten äro
ungefär desamma, kan man dra den slutsatsen, att
alkohol-vattenblandningen bidragit med ungefär 10
oktanenheter vid 1 200 r/m. Alkohol-vattenblandningen utgör
vid detta varvtal omkring 28 % av hela bränslemängden.
Fig. 10. Jämförelse mellan prov med–––bensin med
oktantal 69,8 vid mager förgasarinställning och utan
tillsats av inre kylmedel och- bensin med oktantal 79,5
vid rik förgasarinställning.
synpunkt är detta icke bra, vilket visas i fig. 7. Ett
kompressionsförhållande av 7,25 och 79,5-oktanbensin
användes. De prickade linjerna visa
standardblandningsför-hållande och de heldragna linjerna visa förgasaren
inställd för rikt blandningsförhållande. Tillsatsens storlek
var, såsom visas i fig. 7, 17 % vid 800, 26,5 % vid 1 600
och 20,7 % vid 2 800 r/m.
Kurvorna för vridande momentet visa endast en skillnad
av 0,25—0,4 kpm i vinst för det rikare
blandningsförhållandet med en verkningsgrad av 21,6 % för denna
inot 26,8 % för standardblandningsförhållande.
På fig. 8 jämföras resultat som erhållits med en motor
med kompressionsförhållande 7,25 vid försök med
79,5-oktanbensin (rikt blandningsförhållande) och 69,8-oktan
bensin (magert blandningsförhållande) tillsatta med en
alkohol-vattenblandning varierande mellan 20 % och 30 %.
Effekt och tändförställning voro ungefär desamma.
Avståndet mellan verkningsgradskurvorna (26,3 % resp.
21,6 %) visar att det är oekonomiskt att tillsätta inre
kylmedel till mycket rika bränsle-luftblandningar. Det är
dock den enklaste metoden, enär inga extra tillbehör
behövas till bränslesystemet.
Fig. 9 är en grupp kurvor avseende
kompressionsförhållande 7,25, dragna för att visa egenskaper hos de tre
sorters bensin, som användes vid dessa försök: 69,8, 75,6
och 79,5 oktan. Som synes äro i alla avseenden effekt,
verkningsgrad och tändningskarakteristika bäst för det
bränsle, som har det högsta oktanvärdet. Detta prov
utfördes med standardinställd förgasare. Ett bränsle med
högre oktanvärde än 79,5 fanns icke tillgängligt och
troligen skulle ännu bättre resultat ernåtts om man gjort
försök med sådant bränsle.
Fig. 11. Jämförelse mellan––– bensin med oktantal
69,8 jämte tillsats av alkohol-vattenblandning och -
bensin med oktantal 79,5 vid standard förgasarinställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
