- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
78

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 19 januari 1946 - Alkohol-vattentillsats som antiknackningsmedel, av Gn — T L

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

\ TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 12 visar kurvor avseende användning av
69,8-oktan-bensin pius alkohol-vattentillsats och 79,5-oklanbensin vid
kompressionsförhållande 7,25 och med standardinställning
av förgasaren. Med tanke på effekten visar detta prov, att
tillsats av ett inre kylmedel till lågoktanbensin bidrar till
att höja bränslets oktanvärde med ca 10 enheter när
mängden alkohol-vattenblandning sträcker sig från 2lV2 %
vid 1 200 r/m till 10 % vid 2 800 r/m.
Verkningsgradskurvorna visa lägre värden för 69,8-oktanbensinen. Detta
kan hänföras till att förgasaren är inställd på för rikl
blandningsförhållande när alkohol-vattenblandning
tillsättes.

Tillvägagångssätt och instrument

De flesta av våra försök utfördes med en modern
lastbilsmotor med 5,2 1 cylindervolym, sex cylindrar och
37/g" cylinderdiameter och 41/a" slaglängd. Två
kompressionsförhållanden användes, nämligen 6,45 och 7,25.

Bränslen med följande ASTM-oktanvärden användes:
5,15, 69,8, 75,6 och 79,5. Som tillsatsmedel användes 50 %
alkohol pius 50 % vatten i blandning, enbart alkohol och
enbart vatten.

Tre förgasarmunstycken användes, det
standardmunstycke, som tillhörde motorn, när den kom från
tillverkaren, ett munstycke, som gav rik tillförsel, ungefär

Fig. 12. Alkohol-vattentillsatsens inflytande på oktantalet

(e — 7,25; normal förgasarinställning). - 79,5 oktan,

......69,8 oktan.

22,7 % mer bränsle, och ett munstycke som gav snål
tillförsel, 6,2 % mindre bränsle än standardmunstycket.
Knackningsgränsen bestämde tändlörställningen i samtliga
fall.

Alla prov gjordes vid ungefär samma barometerstånd och
med en relativ fuktighet icke överstigande 50 %.
Kylvattentemperaturen hölls vid + 84°C med en tolerans av
av ± 11/’g°. Oljetemperaturen varierade med hastigheten
men hölls inom mycket snäva gränser vid varje hastighet
genom en mycket effektiv påbvggd oljetermostat. En tänd
förställningsmekanism, som- sköttes för hand, och med
vilken man kunde ställa in tändningen på en vevaxel
-grad när, användes.

Slitning och renhet

Prov företogos i avsikt att få fram uppgifter om cylinder
slitningen. Ett prov gjordes, så att det efterliknade de
förhållanden som äro för handen vid drift med en mindre
lastbil. En V 8-motor utrustades så, att hälften av
cylindrarna kunde tillsättas alkohol-vattenblandning. Körningen
omfattade 600 h, motsvarande 2 293 mil. Motorns kyl
vatten var hela tiden 38° och 55°C. Låga temperaturer
valdes med avsikt för att accelerera motorslitningen. Den
genomsnittliga vikten av avlagringarna hos varje
cylindergrupp var ungefär densamma men varierade
anmärkningsvärt mellan cylindrarna i samma grupp. Kemiska analyser
av avlagringarna visade alt resultaten voro oförenliga. Av
lagringen från de cylindrar, vilka tillsatts alkohol-vatten
voro dock mjukare och flagigare och voro lätta alt ta bort
Mätningar av cylindrar och ringar, vilka gjordes före.
under och efter provet, visade alt man kunde bortse från
skillnaden i slitning mellan de två cylindergrupperna.

För att få fram mera uppgifter i denna sak utfördes ytter
ligare ett försök med samma utrustning. Provet bestod av
maximalbelastning vid 2 000 r/m under 100 h med
maximaltillsats av alkohol-vallen i hälften av cylindrarna, med
tändförställning för detonationsgränsen. Kylvattnet hölls
vid + 60°. Motorslitningen var normal för varje
cylindergrupp. Avlagringarna voro vid en ytlig granskning ungefär
desamma till mängd och färg. Avlagringarna i de
cylindrar, vilka fått alkohol-vattentillsats, voro dock lättare att
skrapa bort. Rapporter från flygmotortillverkare bekräfta
resultaten, att mängden avlagringar är ungefär densamma
när ett antiknackningsmedel användes, men att
avlagringarna äro mjukare och lättare att ta bort. Tillverkarna
rapportera även att ingen skillnad finns i slitning.

Åtskilliga iakttagelser vid vägprov ha givit vid handen,
att knackning icke omedelbart inträder, när tillförseln av
vatten-alkoholtillsats avbrytes och en flygplanmotortillver
kare bestyrker delta. Knackning återinträder dock efter
en ganska kort tid, vilket nödvändiggör en fördelarjuste
ring för att sänka tändningen om inte alkohol-vattentill
förseln släppes på igen.

Inga rapporter ha inkommit om att cylinderkorrosion
uppstått vid laslbilsdrift när alkohol-vatten eller vatten till
sättes i rätta mängder och på rätt sätt. Flygplanmotoi
tillverkare bekräfta dessa rön.

Tillräckliga dala synas nu vara tillfinnandes för att man
skall kunna förebygga motorkorrosion, orsakad av att
alkohol-vattenblandning tillsättes bränslet. Detta kan
förklaras enligt följande:

vätskorna skola tillsättas vid de tidpunkter, då metal
lerna ha höga temperaturer, varvid bildningen av frätande
syror är lägst;

endast obetydliga kvantiteter antiknackningsmedel an
vändas per arbetstakt — ungefär motsvarande 0,3 cm*/min
och 16,5 cms volym vid maximalbelastning eller 0,021 cm"
per takt för en 820 cm8 cylinder vid 1 600 r/m.

Anordning för automatisk insprutning

Den automatiska apparaten för alkohol-vattentillsats,
fig. 13, består av fem huvuddelar, nämligen det gjutna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free