Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 19 januari 1946 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. STF:s styrelse - Kemi och Bergsvetenskap, av L V - Svenska Elektroingenjörsföreningen, av g - Västerbergslags Ingeniörsklubb, av P Hd - Tekniska Samfundet, av G E M - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
\ TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
STF:s styrelse utsåg på sitt
sammanträde den 12 december 1945 till ordförande
i biblioteksnämnden civilingenjör Erik
Blomquist och till ordförande i kurskommittén
överingenjör Hans Thorelli. Till
representanter i SIS för 1946—1948 utsågs hrr G
Chatillon-Winbergh och F Berthelius med hrr
K A Wessblad och H Månsson som
suppleanter. Till J Sigfrid Edströms fond för
internationellt samarbete har hittills inbetalats
ca 55 000 kronor utöver jubilarens
grunddonation på 5 000 kronor. Till föreningens
samling av porträtt över hedersledamöter
har direktör J S Edström skänkt en
porträttmedaljong. Till den av SIN i samarbete med
Hermods Korrespondensinstitut utarbetade
kursen i teknisk engelska har anmält sig ca
450 elever och till övriga språkkurser ca 260.
Omedelbart efter sammanträdet avtackade
förste vice ordföranden Bo Ekelund den
avgående ordföranden, överingenjör Bolf
Stéenhoff, för det utomordentligt lyckade och
trevliga sätt på vilket han under de gångna
åren lett förhandlingarna, och framhöll de
många initiativ som han under denna tid
tagit till gagn för föreningen.
Kemi och Bergsvetenskap
sammanträdde fredagen den 9 november 1945 under
ordförandeskap av disponent Axel L:son
Alarik. Nya medlemmar blevo
civilingenjörerna L Ililert, G Huitfeldt, A Kander,
L Lindblad, G Philipson och A Strandberg
samt bergsingenjörerna B Palmgren och J M
Schenström.
Till styrelse för 1946 valdes hrr A L:son
Alarik (ordf.), B Groth (v. ordf.), S
Brennert och L Willner (sekr.) samt G S:son Frey,
H Uhrus, S Dalhammar och G Philipson. Till
representanter i STF:s styrelse valdes hrr
F II Stenhagen och A L:son Alarik med
S Brennert som suppleant, och i
biblioteksnämnden hrr A Billberg och E Bothelius.
Kvällens föredrag behandlade "Arbetsstudier
vid gruvor och järnverk". Bergsingenjör
II Huss inledde med föredrag om
arbetsstudier vid gruvor. Han betonade till en
början de svårigheter, som mött vid
införandet av arbetsstudier vid gruvorna, då
en stor del av arbetet vid dessa har karaktär
av hantverk. Sedan begynnelsesvårigheterna
övervunnits ha gruvorna i arbetsstudierna
fått ett utomordentligt verktyg för
rationalisering, för studium av arbetsmetoderna och
för rättvis ackordsättning. Tal. behandlade
de olika momenten vid arbetsstudierna och
gav exempel på de vinster, som kunna göras.
Dessa vinster komma både arbetsgivare och
arbetstagare till godo. Bergsingenjör B
Palmgren behandlade därefter arbetsstudierna vid
järnverk och lade huvudvikten vid de
psykologiska synpunkterna. Arbetsstudierna äro
ju så gott som ständigt aktuella i den
allmänna diskussionen och mycket förtal sprids
om dem. Mera irritation över arbetsstudierna
har uppstått vid verkstäderna än vid
järnverken. Tal. behandlade en rad problem i
samband med arbetsstudierna och gick bl.a.
in på de organisatoriska åtgärderna för
utnyttjande av resultaten vid arbetsstudierna.
Efter föredragen utspann sig en livlig
diskussion. Ingenjör T Lindblom gick in på vissa
speciella problem vid gruvorna, såsom
beräkningen av spilltiden, drivning av stigorter
och kilskjutning. Civilingenjör K Stenhane
framhöll psykoteknikens stora betydelse,
vidare den stora omfattningen av
arbets-studieavdelningens arbete vid ett stort
företag samt rekommenderade slutligen att
arbetsstudierna i första hand utnyttjas genom
direkt diskussion mellan arbetsstudiemannen
och arbetaren. Bergsingenjör B Serning
redogjorde för en del erfarenheter av
arbetsstudier vid ett gruvfält, och poängterade
särskilt de funktionella arbetsmetodernas stora
betydelse. Inlägg gjordes vidare av ingenjör
Axberg, bergsingenjör L Berglund samt l:e
gruvingenjör R Alin.
Sammanträdet besöktes av drygt 90
personer, och ungefär hälften av dessa stannade
till supén och samkvämet, vid vilket
färgfilmen "Skaar" visades. L V
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträdde den 7 december 1945 under
ordförandeskap av direktören H V
Alexandersson. Nya medlemmar blevo
civilingenjörerna N Engblom och B Josephsson.
Såsom "Dagens eko" berättade professor
Fredrik Dahlgren något om ett par av honom
nyligen bevistade kommittémöten i Paris och
London, där man dragit upp riktlinjerna för
en internationell högspänningskongress i
Paris sommaren 1947 och för ett
bränsle-ekonomiskt sektionsmöte i
världskraftkonferensen, vilket skulle hållas i London
hösten 1947. Inom högspänningskommittén
hade man varit speciellt intresserad för
kraftöverföring med högspänd likström, och
generaldirektör Borgquist hade utsetts till
generalrapportör för detta område. På
världskraftkonferensmötet hade man tillsatt
en studiekommitté för atomenergi.
Kvällens huvudföredrag, som hölls av fil. lic.
Sigvard Eklund och behandlade ämnet
"Utvinning av atomenergi" (Tekn. T. 1945
s. 1425). Efter föredraget följde en livlig
diskussion med inlägg av bl.a. hrr
Tandberg, Djurberg, Aurell, Ekelöf,
ordföranden, Rydbeck, Eli, Öländer, Dahlgren, Palm,
Sundén, S A Hansson, Erik Lundgren,
Hedberg, Herlitz, Lamm, sekreteraren och
Lundholm. Man diskuterade sambandet
mellan den einsteinska energi-mass-relationen
och det vanliga uttrycket för rörelseenergi,
förutsättningarna för att åstadkomma
atomreaktionen väte—helium, riskerna för
jordklotets allmänna söndersprängning till följd
av atomsprängningsförsök, möjligheterna att
nyttiggöra atomenergin för kraftändamål
m.m. I anslutning till det sistnämnda
problemet upplyste hr Hedberg, att en
patentansökan på området för närvarande föreligger
med bl.a. professor Joliot som uppfinnare.
För energiframställningen användas milor,
där urankroppar äro inbäddade i grafit.
Omkring 60 av de över 200 deltagarna i
sammanträdet samlades härefter till supé och
samkväm. Härunder förekom
ceremonimästarens sedvanliga kritik av föredrag och
dagens eko, för dagen inledd med citatet
"I skogen vid milan sitter far .. .". Vidare
kåserade civilingenjör Erik Wester om sina
upplevelser under kriget på Java, varifrån
han just återkommit med sin familj.
Slutligen visades UFA-filmen "Radium". g
Västerbergslags Ingeniörsklubb
sammanträdde den 29 oktober 1945. Professor
Hannes Alfvén, Stockholm, talade över
ämnet "Om utvinning av atomkärnans energi"
inför ett auditorium av 300 personer. Tal.
redogjorde på ett koncist och mycket
lättfattligt sätt för atomkärnans uppbyggnad,
vidare för atomkärnereaktioner samt för hur
man kan erhålla kedjereaktioner. En
redogörelse gavs också för den tekniska fram-
ställningen av atombomberna, grundad på
den officiella amerikanska beskrivningen.
Slutligen framhöllos möjligheterna att
utnyttja den frigjorda energin i fredligt bruk.
En synnerligen livlig diskussion följde på
det intressanta föredraget, varvid
föredragshållaren fick svara på en lång rad frågor.
En eftersits med rekordartad tillslutning
följde. P Hd
Tekniska Samfundets årliga
sammanträde med damer hölls på Grand Hotel
fredagen den 7 december 1945. Efter några
föreningsangelägenheter följde föredrag av
överingenjör B H Lundberg, Eskilstuna, om
"Några blommor, plockade i
uppfinnarefantasiens örtagård".
Tal. började med att påpeka, att man
kunde få patent på snart sagt vad som helst,
bara det icke gällde ett perpetuum mobile.
Om det var lätt att ta ut ett patent, så var
det så mycket svårare att göra det
ekonomiskt bärande och det övervägande antalet
patent var begravda i patentverkets skrifter.
Tal. hade kommit in på sin hobby, att samla
lustiga patent, "i samband med granskningen
av äldre patent för egna ansökningar".
Ur sin rikhaltiga samling demonstrerade
tal. till de närvarandes glädje värmeelement
att lägga i skorna, horn att fästa på herrskor
för att hindra byxbenen att skräpas ner vid
slaskväder, mustaschhållare för att hindra
mustascherna att falla ner i koppen när
bäraren av dem drack kaffe, mustaschpress,
sele för att kunna sova vertikalt i en
järnvägskupé, käpp med acetylenlykta för sena
nattvandrare och många andra
"nödvändighetsartiklar". Vidare förekom sådana
kraftmaskiner som gungstolen kopplad till en
dammsugare och den självmjölkande kon,
där kons huvudrörelser var kraftkällan.
Tal. slutade sitt fängslande kåseri med att
framhålla att en uppfinnare behöver inte
bara fantasi och företagsamhet utan även
verklighetssinne samt affärsskicklighet för
att kunna exploatera sin uppfinning.
På föredraget följde middagen, som samlat
316 deltagare. Efter högtidstalen och allsång
av dagens dikt för damerna vidtog dansen.
Tekniska Samfundets presidium för 1946
utgöres av hrr S Hultin (ordf.), K G
Eliasson (l:e v. ordf.), F Thulin (2:e v. ordf.),
E Almqvist (kass.) och G E Meijer (sekr.).
GE M
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Svenska Arkitektföreningen
sammanträder måndagen den 21 januari 1946
kl. 19.30. 1. Föreningsärenden.—2. "Hur stort
bör Stockholm bli?", föredrag av fil. lic.
Erland von Hofsten. — Supé och samkväm.
Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik sammanträder onsdagen den 30 januari
1946 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2. Val
av sekreterare. — 3. "Något om
bränslesystem för höghöjdsflygplan", föredrag av
civilingenjör Lars-Axel Strömberg. — 4.
"Ultrakorta vågor, deras användning inom
sjö- och luftnavigation", föredrag av
flygdirektör K G Norén. — Supé och samkväm.
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträder fredagen den 1 februari
1946 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2. "Den
svenska rundradiodistributionens
framtidsproblem", föredrag av generaldirektör
Håkan Sterky. — Supé och samkväm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
